<p>Arbetsmarknaden i Sverige har, likt övriga världen, påverkats av den finanskris som inleddes under 2008. Detta har medfört att fler i ansvarspositioner ställs inför beslutet att säga upp medarbetare. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för uppsägarens upplevelser av att genomföra uppsägningar. Rapportens övergripande problemställning är hur upplever uppsägaren sin situation i uppsägningsprocessen och vilka förväntningar riktas mot honom/henne? För uppsägaren finns det också en informell sida av hans/hennes yrkesmässiga position vilket mynnar ut i underfrågan hur påverkas uppsägarens informella sida av hans/hennes yrkesmässiga position och vilka känslor är förknippade med uppsägningsprocessen för uppsägaren? Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och intervjuer genomfördes med fem personer som sagt upp anställda på grund av arbetsbrist under 2008.</p><p>Resultatet av studien visar att organisationsstrukturen avgör vilken position uppsägaren har samt vilka påverkansmöjligheter han/hon har i uppsägningsprocessen. I och med uppsägarens position tillskrivs han/hon en roll mot vilken krav, förväntningar och normer riktas. I uppsägarens fall är normen att känslor inte skall ta överhand vilket styr individens agerande i uppsägningsprocessen. Resultatet visar också att uppsägningsprocessen innehåller många olika känslor för de inblandade men respondenterna framhåller vikten av att agera utifrån det krav och förväntningar som ställs på den formella sidan av yrkesrollen.</p>

Arbetsmarknaden i Sverige har, likt övriga världen, påverkats av den finanskris som inleddes under 2008. Detta har medfört att fler i ansvarspositioner ställs inför beslutet att säga upp medarbetare. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för uppsägarens upplevelser av att genomföra uppsägningar. Rapportens övergripande problemställning är hur upplever uppsägaren sin situation i uppsägningsprocessen och vilka förväntningar riktas mot honom/henne? För uppsägaren finns det också en informell sida av hans/hennes yrkesmässiga position vilket mynnar ut i underfrågan hur påverkas uppsägarens informella sida av hans/hennes yrkesmässiga position och vilka känslor är förknippade med uppsägningsprocessen för uppsägaren? Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och intervjuer genomfördes med fem personer som sagt upp anställda på grund av arbetsbrist under 2008. Resultatet av studien visar att organisationsstrukturen avgör vilken position uppsägaren har samt vilka påverkansmöjligheter han/hon har i uppsägningsprocessen. I och med uppsägarens position tillskrivs han/hon en roll mot vilken krav, förväntningar och normer riktas. I uppsägarens fall är normen att känslor inte skall ta överhand vilket styr individens agerande i uppsägningsprocessen. Resultatet visar också att uppsägningsprocessen innehåller många olika känslor för de inblandade men respondenterna framhåller vikten av att agera utifrån det krav och förväntningar som ställs på den formella sidan av yrkesrollen.

Titel: Bloggidentitet - bloggfenomenets betydelse för unga kvinnnors identitet. Författare: Lina Christiansen och Sara Leverin. Handledare: Åke Nilsén. Examinator: Martin Danielsson. Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90 hp, HT 08. Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad. Syfte: Studiens syfte är att få en djupare förståelse för vilken betydelse bloggskrivande, och till viss del bloggläsande, har för unga kvinnors identitet, genom intervjuer och innehållsanalys av informanternas bloggar. Vi vill även se närmre på varför bloggen eventuellt har betydelse och om denna kan leda till en förändring i identiteten. Metod: Semistrukturerade intervjuer, innehållsanalys. Huvudresultat: Vi har sett att bloggens påverkan på identiteten kan bero på olika saker. Bloggen som socialt samspel, som arbete eller bara intresse, hur man visar upp sig i bloggen samt responsen och uppmärksamheten från läsarna är några av de saker som påverkar. Dock är det svårt att avgränsa hur mycket delarna påverkar och vad som beror på vad. Nyckelord: Identitet, blogg, bloggar, självbild, roller, kommunikation.

Denna studie är av kvalitativ karaktär med en fenomenologisk ansats. Fyra elever har intervjuats, där tre utav dem har intervjuats tillsammans i fokusgrupp och en individuell intervju, för att undersöka deras erfarenheter av mobbning och förebyggande arbete med mobbning. Elevernas erfarenheter sätts i fokus och deras berättelser ligger till grund för vad de kommer fram till är effektiva metoder för att arbeta förebyggande med mobbning. Hur dessa elever själva hade valt att arbeta förebyggande med mobbning är vad som är intressant för denna uppsats. Intervjuerna som genomförts har varit av semistrukturerad karaktär där det har använts öppna frågor för att lämna mycket utrymme för berättelser och resonering kring ämnet som kan ge en djupare förståelse av elevernas uppfattning. Resultatet redovisar vad eleverna har för uppfattningar om mobbning, vem som mobbas och vem som mobbar, med maktaspekten av mobbning i fokus och sen har det lett fram till metoder för att förebygga mobbning. Slutsatserna blir tre metoder som kan användas för att förebygga mobbning i en klass eller på en skola. En metod handlar om eleverna delaktighet, den andra om en skrämseltaktik och den tredje om lärarens ansvar att känna eleverna och på så vis kunna arbeta med maktbalansen och rollerna i klassen.

No description available.

Thesis (M. S.)--Mechanical Engineering, Georgia Institute of Technology, 2006. / Steven Danyluk, Committee Chair ; David Sanborn, Committee Member ; Shreyes Melkote, Committee Member. Includes bibliographical references.

No description available.

No description available.

Den digitala utvecklingen har medfört ett ökat deltagande i sociala medier. Journalistkåren befinner sig i en synnerligen speciell situation då det nya landskapet mer eller mindre kräver en ökad närvaro och delaktighet i sociala medier för att följa samhällets strömningar. För många journalister har detta inneburit att personliga konton i sociala medier inte enbart används för att upprätthålla personliga nätverk utan även för att utföra journalistiskt arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur journalister uppfattar sina privatpersonliga och yrkesrelaterade roller i personliga konton i sociala medier. Genom att förena de teoretiska ramverken för Goffmans dramaturgiska perspektiv och Nippert-Engs home/work boundary theory har studien bidragit till en ökad förståelse för hur rollerna uppfattas och förhåller sig till varandra. Det empiriska materialet baseras på nio intervjuer med journalister i Sverige. Resultaten visar på att rollerna i sociala medier innefattar karaktäristiska särdrag som inte nödvändigtvis är förenliga med varandra. Den privatpersonliga rollen framställs som informell och relativt bunden till sociala situationer där aktören kan framträda inför en känd publik. Den journalistiska rollen har samtidigt framhävts som offentlig med en önskan att nå ut till en bred publik, där yrkesspecifika rollförväntningar för trovärdighet och objektivitet har visat medföra en framtoning som präglas av varsamhet med att delge personlig information. Resultaten indikerar vidare att informanternas förhållande till sociala medier förefaller komplext då gränserna mellan den privatpersonliga och den journalistiska rollen inte är definitiva utan definieras av aktörerna själva.

This thesis incorporates an array of Contact Potential Difference (CPD) sensors to measure and monitor the degree of skew in the rolling elements of a spherical roller bearing. Skewing is the motion of a roller as it turns about an axis normal to the roller race interface. Roller skew is generated as part of the kinematic effects of roller bearings. Skew monitoring is important for bearing design as it is an indirect measure of bearing life. For the purpose of this thesis, roller skew was measured utilizing multiple pairs of CPD probes located around the bearings outer raceway at varying points of the loading zone. These CPD probes are not in direct contact with the rollers, but in close proximity to their surface (through the bearing outer ring). The skew angle measured is related to different operating conditions such as applied load, shaft speed, and lubrication. The pair of CPD probes detected a signal as the roller surface passed by and the phase difference between the two distinct signals measured the skew angles in the range of 0.016 to 1.10. The shaft is rotated both clockwise and counterclockwise to capture any probe misalignment which was in the range of 0.5 up to 2.0 . This thesis also provides a model for the probe signal as a spherical roller surface passes the probe surface.