Mellanchefer är värdefulla när förändringar ska genomföras i en organisation. Dock är mellanchefers roll komplex och dessa tvingas ofta hantera konflikterande förväntningar, vilket kan orsaka problem i förändringsarbetet. Denna studie undersöker hur mellanchefer i en organisation som Posten arbetar för att hantera konflikterande förväntningar. Fyra roller beskrivs, genom vilka mellanchefer ger bidrag till förändringsprocesser. Rollkonflikt kan uppstå, om konflikterande förväntningar ställs på individen. Mellanchefer tvingas balansera essentiella, politiska och relationella överväganden. Studien består av intervjuer med fyra mellanchefer, samt kompletterande dokumentation. Resultatet visar att roller som kommunikatör och terapeut är vitala för mellanchefer i hanterandet av konflikterande förväntningar. Mellanchefer implementerar delar av förändringsprocesser och tillämpar sitt handlingsutrymme för att balansera ett gott resultat uppåt, samtidigt som de tar hänsyn till sin verksamhet och medarbetarna. Ytterligare ett sätt att hantera konflikterande förväntningar är att delegera ansvar till underordnade, vilket indikerar att underordnade kan utsättas för en större rollkonflikt än mellanchefen.

Roller gear cam (RGC) mechanisms are widely used in modern industries. While operated at high speeds, the indexing precision of these devices will be influenced by their dynamic characteristics. In this study, the Bond Graph Method is employed to construct a mathematical model to simulate the dynamic responses of RGC mechanisms. Meanwhile, associated experiments will be made to verify the effectiveness of this model. The influences of torque compensation mechanisms and different cam motion curves affecting the dynamic response of a RGC mechanism are observed. And the results show that the torque compensation mechanism is effective to the dynamic performance, and high-speed stability of a RGC mechanism. Besides, the simulated results also indicate that the kinematic properties of cam motion curves have certain influences on the residual vibrations of the system.

Roller Gear Cam mechanism¡]RGC¡^has been used widely in different automation mechanisms and all kinds of orientation mechanism. High speed and high accuracy of the RGC system is a tendency in high production automation. The interaction between the driving speed and torque of a high speed RGC system is investigated in this work. The effect of adding a torque compensation cam¡]TCC¡^on the improving of indexing precision of a RGC system is investigated in this thesis. The dynamic responses of a RGC system driven by a DC motor are conducted. Dynamic equations of the intermittent- motion of a RGC driven system are derived by using the Lagrange¡¦s equation with the assumption of dual-stiffness. Furthermore, the effect of adding a torque compensation mechanism¡]TCM¡^ such as torque compensation cam¡]TCC¡^ or idle wheel on the improving of indexing precision of a RGC system is investigated in this work. The sixth order Runge-Kutta iteration method is employed in the system¡¦s responses simulation. Variations of the driving torque, driving speed and residual vibration of a RGC system with different torque compensation devices are analyzed in this research. The simulated and measured results indicate that a RGC system attached with a TCC can improve its speed and torque fluctuation at the designed speed significantly. However, this compensation effect is quite sensitive to the driving speed. On the contrary, the compensation effect introduced by using an idle wheel is not so sensitive to the speed as the TCC does. The low cost and easy design are also the favorable factors for using an idle wheel to instead of an expensive TCC device.

Thesis (Ph.D.)--University of Wollongong, 2009. / Typescript. Includes bibliographical references: p. 267-287.

No description available.

Att balansera kraven som kommer med arbetsroll och privatroll ses till stor del av den psykologiska och socialpsykologiska forskningen som emotionellt ansträngande och konfliktskapande. Forskningen beskriver negativa konsekvenser av att inte kunna lämna de emotioner och krav som förknippas med arbetet, när man går hem. Detta är också en allmän bild av relationen mellan arbete och privatliv. Men hur influerar de emotioner som uppstår i arbetslivet en individs roll som privatperson, förälder och partner? Och hur upplevs yrkesrollen och de arbetsrelaterade erfarenheterna inverka på situationer i privatlivet? Finns det upplevelser av manliga arbetsmönster som hantering av arbetsrelaterade erfarenheter och emotioner, på arbetsplatsen? Denna studie berör främst dessa frågor i förhållande till ordningspoliser, ett relativt mansdominerat yrke där arbetsuppgifterna genomsyras av emotionellt ansträngande uppgifter och upplevelser, i kontrast till det lugnare familjelivet. Hur ordningspolisers arbetsrelaterade erfarenheter och emotioner upplevs och hanteras i förhållande till deras privatliv och den mansdominerade arbetsplatsen, har studerats utifrån Greenhaus och Powells arbete- familjeförbättringsteori, Hochschilds emotionsteori, Goffmans teori om roll och fasad samt bakre och främre regioner och Brody, Shields, och Fivush och Buckners genusteoretiska perspektiv gällande emotionella uttryck och känslohantering. Tio intervjuer med ordningspoliser har analyserats med en fenomenologisk ansats. Resultatet visar, i kontrast till merparten av den tidigare forskningen, att samtliga poliser upplever att de emotionella aspekterna av arbetserfarenheterna inverkar positivt på familjelivet. Detta framgår främst i hur ordningspoliserna förhåller sig till sina barn, då de känner en tacksamhet inför familjen, som en reaktion på de många gånger negativa arbetsupplevelserna. När det gäller hanteringen av arbetsrelaterade emotioner är det märkvärt att poliserna undviker formellt samtalsstöd. Att tala om sina emotioner under arbetstid med kollegor, är det främsta sättet som poliserna får utlopp för sina känslor. Detta uppmärksammas dock många gånger inte som känslohantering, då det ses som en ytterst naturlig del av arbetslivet. Därför anser studiens författare att man, vid planering av framtida polisarbete, skulle kunna fokusera mer på denna typ av praktisk känslohantering.

Sedan 70-talet och ökningen av kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden har hemarbetets fördelning diskuterats som en viktig jämställdhetsfråga i Sverige. Det anses inte längre givet att kvinnor ska stå för matlagning medan män ska stå för försörjning, då många av de tidigare könsbaserade skyldigheterna inte längre har samma legitimitet. Många tidigare studier har utförts kring hemarbete, ofta i syfte att studera arbetsfördelning i familjer med barn. När sambor får barn förändras arbetsfördelningen mellan dem. Denna studie bidrar med att belysa samt illustrera kvinnornas egen subjektiva upplevelse av hemarbetet i familjebildningens första stadie då paren ännu inte skaffat barn. Syftet med studien har varit att studera unga svenska kvinnors subjektiva syn på hemarbete och sina roller i hemarbetet, med utgångspunkt i en kvalitativ konstruktivistisk ansats. Studien har utförts med en teoretisk utgångspunkt i rationell handlingsteori, utbytesteori samt i teorin om att göra kön. Respondenterna har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. De har berättat om hur de upplever hemarbetet utifrån sina roller och ansvarsområden, förväntningar, jämförelser, förändringar och emotioner. På grund av urvalets storlek kan resultaten inte anses vara representativt för hela populationen. Materialet kan dock anses vara tillräckligt för att beskriva den subjektiva upplevelsen av hemarbetet inom urvalet. Enligt respondenterna finns det i enlighet med tidigare studier en stark koppling mellan att sköta hemarbete och att vara kvinna. Resultatet visar bland annat ett missnöje hos respondenterna kopplat till en ojämn arbetsdelning i hemmet, samt till deras respektives oförmåga att ta ansvar i hemarbetet. Respondenterna delar en önskan om att varje par ska ha möjlighet att skapa en individuellt anpassad arbetsdelning utan att ta hänsyn till samhällets normer kring kön och jämställdhet. De menar att en balans mellan kompensationer och motprestationer är viktigare än att ta hänsyn till normer kring jämställdheten. Resultaten visar även på de svårigheter som respondenterna upplever att potentiella förändringar är kopplade till. Samtliga respondenter anser att en förändring av dess nuvarande arbetsfördelning är möjlig, dock endast genom handlingsalternativ som är förknippade med negativa konsekvenser. Detta leder till att de undviker att försöka förändra sin situation, trots missnöje.

Sammanfattning Uppsatsen är ett försök till att belysa fenomenet roller i serviceyrket; hur personalen i en klädbutik agerar gentemot kunder och hur de känner inför den roll de besitter i sin profession. Idag innebär butiksarbete mycket mer än tidigare: numera förväntas man som butiksmedarbetare att ge god service i kundbemötandet – det räcker inte med att kunna utföra sina arbetsuppgifter, utan man måste kunna leverera ett leende på utsatt tid och man förväntas kunna sälja. Dessutom ställs många gånger i detaljhandeln krav på att man ska kunna sälja för ett visst belopp eller ett visst antal artiklar per kund.[1]     I vardagslivets olika situationer innehar vi individer olika roller. Man kan ibland inneha rollen som ett äldre syskon, ibland som rådgivare och ibland som vän eller kollega. Livet i sig är utformat som ett skådespel.[2]    Vi har intervjuat fem kvinnliga butiksmedarbetare, varav en av dessa är butikschef, i en mode- och inredningsbutik i en galleria i en större stad i Sverige. De fem medarbetarna har berättat om sina upplevelser med kunder och delgett oss vilka attityder de har till den roll de intar i sitt yrke. Samtliga fem individer har uppgett att de går in i en roll då de befinner sig på den gemensamma arbetsplatsen. De uppger att de överlag tycker att stämningen på arbetsplatsen är god, och därmed blir det en mer avslappnad arbetsmiljö.    De fem medarbetarna talar mestadels gott om den roll de intar då de arbetar. En av dem anser att det är hennes ansvar som medarbetare att få kunden att trivas i säljmötet. En butiksmedarbetare delger att hon ofta blir irriterad på kunder, och att hon ser det som svårt att sätta på sig den mask, som hon normalt gör, vid dessa tillfällen.    I uppsatsen kommer vi fram till att det inte anses vara alltför dramatiskt att inta denna roll som innebär känslomässigt engagemang, vilket svarar emot den tidigare forskning som vi tagit del av på området. [1] Information hämtad från den aktuella butiken och fyra andra butiker inom fackhandeln. [2] Goffman, Erving, 2004, s. 25-26.

No description available.

No description available.