Intensivvård är specialiserad och högteknologisk vård där intensivvårdssjuksköterskan tillsammans med andra yrkeskategorier vårdar patienter med svåra livshotande sjukdomar och skador. Arbetstempot är högt och intensivvårdssjuksköterskan ska kunna identifiera, övervaka, utföra, bedöma och prioritera omvårdnadsåtgärder enligt patientens behov. Intensivvårdsverksamheten pågår dygnet runt varför roterande treskiftsarbete är vanligt. Syftet m,ed studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att arbeta roterande treskift. en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade intervjuer som insamlingsmetod genomfördes med tolv intensivvårdssjuksköterskor på tre olika sjukhus i Sverige. datamaterialet analyserades med hjälp av en konventionell kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier med efterföljande subkategorier. I kategorin Livskvalitén påverkas framkom att roterande treskiftsarbete upplevs ge otillräcklig återhämtning, hade inverkan på fritiden och det sociala livet samt försämrade hälsan och orken. I kategorin Arbetsmiljön har betydelse framkom att roterande treskiftsarbete upplevdes förbättra den psykosociala arbetsmiljön men att det var svårt att få till ett tillfredsställande schema. I den sista kategorin Vårdkvalitén påverkas framgick att roterande treskiftsarbete upplevdes riskera patientsäkerheten och att lägre bemanning nattetid gav ökat ansvar. Roterande treskiftsarbete kan vara ofördelaktigt för intensivvårdssjuksköterskor men vissa faktorer kan upplevas som fördelaktigt. det är viktigt att identifiera de bakomliggande orsakerna till varför roterande upplevs som ofördelaktigt respektive fördelaktigt för att således ha möjlighet att vidareutveckla hur roterande treskiftsarbete bäst schemaläggs i syfte att främja intensivvårdssjuksköterskornas välbefinnande samt i syfte att uppnå god och säker vårdkvalité.

Introduktion/Bakgrund: Roterande skiftschema är vanligt förekommande inom sjukvården. Det kan vara svårt att undvika eftersom vården ska finnas tillgänglig 24timmar/dygn. Sjuksköterskan behöver ha en optimal sömn och hälsa för att ha ett gott välmående. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskans hälsa med fokus på sömn påverkades av att gå på ett roterande skiftschema. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Becks (2017) nio steg med ett induktivt tillvägagångssätt. Databassökningen verkställdes i tre olika databaser, PsycINFO, CINAHL och PubMed. Efter kvalitetsgranskningen med Polit och Becks (2017) granskningsmallar återstod 10 kvantitativa artiklar som bildade resultatet. Resultat: Hur sjuksköterskans hälsa med fokus på sömn påverkades av att gå på ett roterande skiftschema sammanställdes i 2 teman; Försämrad sömnkvalitet och Ökad stressnivå. Det första temat har ett undertema Försämrade sömnvanor kunde leda till försämrad kosthållning. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskor som arbetade enligt ett roterande skiftschema fick en försämrad sömnkvalitet, försämrade kostvanor samt att deras stressnivå påverkades negativt. Vilket kunde leda till både psykiska och fysiska besvär.

Markvibratorer används för att packa ihop marken och stabilisera underlaget för att öka dess bärighet vid byggnationer av till exempel vägar eller hus. Företaget Steelwrist har som affärside att tillverka tillbehör som effektiviserar användandet av grävmaskiner. I deras produktprogram ingår en maskinburen markvibrator. Som ett steg att göra vibratorn mer sofistikerad vill företaget ta fram koncept för att kunna variera vibrationskraften, en funktion som idag saknas. Målet med arbetet som redovisas i denna rapport är att ta fram en lösning på hur man kan variera kraften i en befintlig markvibrator av typen Steelwrist HC60 under drift. Inom ramen för detta examensarbete har en förundersökning gjorts för att kartlägga  vad som används idag och två intressanta lösningar presenteras i rapporten. Vidare redovisas resultaten av en påföljande konceptgenerering som gav upphov till flertalet idéer som senare presenterades för företagets utvecklingsavdelning. I samband med detta möte togs beslut om att konstruera ett av förslagen som huvudkoncept och att utreda en annan ide som alternativt koncept. I denna rapport redovisas processen med konstruktionsarbetet som utförts med datorstödd design i form av CAD-programmet Solidworks. Resultat presenteras av två framtagna koncept som båda uppfyller kravspecifikationen. Några förenklade beräkningar av krafterna som systemet utsätts för är utförda, samt FEM-analyser som bekräftar att dimensionerna i konstruktionerna är tillräckliga. I en efterföljande analys och diskussion utvärderas resultaten samt ges förslag på fortsatt arbete.

Inom fordonsindustrin arbetas det kontinuerligt med att utveckla mer miljövänliga och ekonomiska produkter. Genom att undersöka material och förbättra utmattningshållfastigheten på befintliga material kan växellådor bli mer kompakta, ekonomiska och starkare samtliga parter. Syftet och målet med detta arbete är att få en generell förståelse för icke-metalliska inneslutningar och hur de påverkar ett materials utmattningshållfasthet, samt att ge förslag på förbättringar till den nuvarande materialspecifikationen. Genom tester på ultraljud kan en klar skillnad mellan storleken på defekter ses mellan stål tillverkade med olika processer. Genom undersökande av tidigare utförda tester på roterande böj kan en ökning av utmattningshållfastigheten på 37.5% ses mellan ett götgjutet stål och ett stränggjutet. Vid studerande av internationella och Europeiska standarder kan korrigeringar till den nuvarande materialspecifikationen föreslås. / <p>Arbetet är censurerat.</p>

<p>Den här rapporten beskriver arbetet med en automatiserad provrörsförflyttare. Det är ett examensarbete som har gjorts på företaget Q-linea AB. En karuselliknande konstruktion med en stegmotor användes för att flytta prover mellan ett antal positioner. En mikrokontroller som hanterar styrning och sensordata har programmerats i C. LabVIEW och en USB-kamera har använts som hjälp till att göra utvärderingar och tester av systemet. Målet var att konstruera en prototyp som uppfyllde de precisionskrav och tidskrav som ställdes, vilket också uppnåddes. Rapporten beskriver arbetsgången och avslutas med rekommendationer för fortsatt arbete. Rapporten innehåller en teoridel som kan användas till hjälp för att konstruera liknande system, d.v.s. roterande positioneringstillämpningar.</p> / <p>This thesis describes the work of an automated sample tube mover. This is a degree project and has been done at the company Q-linea AB. A carousel similar construction with a stepper motor has been designed for the task to move samples between a numbers of positions. A microcontroller has been programmed to control the movements and handle sensor data. LabVIEW have been used together with an USB-camera in order to do evaluations and tests of the system. The goal was to design a prototype that fulfills the demanded requirements of precision and timing, which also was achieved. The thesis describes the work process and concludes with recommendations for further work.</p>

Den här rapporten beskriver arbetet med en automatiserad provrörsförflyttare. Det är ett examensarbete som har gjorts på företaget Q-linea AB. En karuselliknande konstruktion med en stegmotor användes för att flytta prover mellan ett antal positioner. En mikrokontroller som hanterar styrning och sensordata har programmerats i C. LabVIEW och en USB-kamera har använts som hjälp till att göra utvärderingar och tester av systemet. Målet var att konstruera en prototyp som uppfyllde de precisionskrav och tidskrav som ställdes, vilket också uppnåddes. Rapporten beskriver arbetsgången och avslutas med rekommendationer för fortsatt arbete. Rapporten innehåller en teoridel som kan användas till hjälp för att konstruera liknande system, d.v.s. roterande positioneringstillämpningar. / This thesis describes the work of an automated sample tube mover. This is a degree project and has been done at the company Q-linea AB. A carousel similar construction with a stepper motor has been designed for the task to move samples between a numbers of positions. A microcontroller has been programmed to control the movements and handle sensor data. LabVIEW have been used together with an USB-camera in order to do evaluations and tests of the system. The goal was to design a prototype that fulfills the demanded requirements of precision and timing, which also was achieved. The thesis describes the work process and concludes with recommendations for further work.

I underjordiska gruvor behöver stora mängder luft tillföras. När utetemperaturen sjunker under 0 °C leder detta till stort uppvärmningsbehov för att fukten i tilluftschaktet inte ska frysa, vilket inte bara är kostsamt, utan även negativt ur ett hållbarhetsperspektiv. Vanligtvis återvinns ca 35 % av det årliga energibehovet för uppvärmningen. Med en roterande värmeväxlare anpassad för gruvventilation är det möjligt att återvinna hela energibehovet för att värma tilluften över 0 °C för att förhindra isbildning i luftschaktet. Syftet med projektet var att undersöka och beräkna värme- (och energi) överföring i en roterande värmeväxlare som funktion av luftflödet, effekten för att värma tilluften och dimension på värmeväxlarens rotordiameter.   Kontaktarean på ackumulatormaterialet av en pilotanläggning har beräknats för att undersöka hur stor värmeöverförande yta som förekommer och hur denna yta påverkas vid olika dimensioner på materialet. Teoretisk värmeöverföring och värmeöverföringen av pilotanläggningen vid kallt klimat har beräknats. Dessa resultat har sedan använts för att dimensionera värmeväxlarens rotordiameter i full skala.    Den totala värmeöverföringsytan vid med pilotanläggningens dimensioner beräknades till 4086 m2. Den teoretiska värmeöverföringen beräknades till 214 kW. Vid uppskalning till ett vanligt förekommande luftflöde i full skala (150 m3/s) beräknades värmeöverföringen till 2988 kW, kommer en rotordiameter på 11 m krävas. Eftersom beräkningarna inte tar hänsyn till praktiska förluster, är resultatet en grov uppskattning. Möjligheten att jämföra resultatet med andra befintliga anläggning är begränsad, eftersom denna typ av roterande värmeväxlare ej förekommer i gruvventilation idag. / In underground mines, large amounts of fresh air need to be supplied. When the outdoor temperature drops below 0 °C, the supplied outdoor air must be heated to prevent the moisture in the supply air shaft from freezing. This is not only expensive, but also negative from a sustainability perspective. Today usually about 35 % of the annual energy demand of the heating is recycled. With a rotary heat exchanger adapted for mine ventilation, it is possible to recover all the energy required to heat the supply air to at least 0 °C. The purpose of this project was to investigate and calculate the heat (and energy) transfer in a rotary heat exchanger as a function of the air flow, the required effect to heat the supply air, and the dimension of the rotor diameter of the heat exchanger.    The contact area of the accumulator material of a pilot plant was calculated to investigate the heat transfer surface and how this surface is affected by different dimensions of the material. The theoretical heat transfer and the heat transfer of the pilot plant in cold climate were also determined. These results were used to provide an estimate of the rotor diameter of the heat exchanger required in full scale.   The total heat transfer surface with unchanged dimensions was calculated to 4086 m2. The theoretical heat transfer was calculated to 241 kW. When upscaling to a common air flow at full scale (150 m3/s) the heat transfer was calculated to 2988 kW, a rotor diameter of 11 m will be required. Since the calculations do not consider (energy) losses that will occur in practise, this estimate is conservative. The possibility to compare results with a similar exchanger is limited, since this type of rotary heat exchanger is not used in mine ventilation today.

The aim of this thesis was to investigate if the robotized welding method FSW (Friction Stir Welding) could be applied for joining a rotating structure in an aero engine at Volvo Aero Corporation. FSW is expected to introduce less defects than today’s welding methods and could therefore be suitable for critical aero components. The material is the nickel based alloy Inconel 718, however a material experimentation is outside the scope of this report.The main goal of this study is to verify if the ESAB ROSIO robot based FSW-system has a suitable work space to be able to weld the rotating structure, and if the welding tool has accessibility to the joints. The FSW-process needs a rigid fixture, and a number of fix-ture concepts are presented based on a proposed weld sequence. A final fixture design is proposed, which requires a new design of the structure.The accessibility studies were performed in the robot simulations software Robot Stu-dio. This showed that the robot was unable to weld the proposed model in all areas in the original design. If the robot and the rotating structure can be redesigned the access will be achieved as shown in Robot Studio simulations.In order to be implemented in real production a number of further actions need to be taken and the result of this study can be a basis for these.

This report is a bachelor thesis at Karlstad University in collaboration with Invencon AB and Ranotor AB. The goal was to analyze a rotating valve leading water vapor through an inlet and five outlets. The quantifiable results that were addressed in this project are the mass flow through the outlets and the forces affecting the valve and its shaft (primarily radial forces). The tools used for this project are PTC Creo and ANSA for modelling and mesh as well as ANSYS-CFX and Matlab for computational help. The results show that the specified rotational speed of 4600 rpm doesn’t work for this model. The rotational speed was chosen because of an interest in this specific operating condition. A 3 mm radial gap between the rotating valve and the valve housing proved to cause a leakage in the form of pressure loss inside the valve. The boundary conditions that were laid out for this project are not valid for this operating condition. Since the difference in pressure is large (100 down to 1 bar) the flow is choked. A large difference in pressure also makes it important to adjust the total area of the outlets, since the pressure drop affects the density of the vapor. The forces on the rotating valve that were calculated (using ANSYS-CFX) create a foundation for choosing bearings for the valve. If the construction is modified, and/or the rotating valve will operate at a different rotational speed these forces will be subject to change. / Denna rapport är ett examensarbete på Karlstads Universitet i samband med Invencon AB och Ranotor AB. Målet var att analysera en roterande ventil som leder trycksatt vattenånga via ett inlopp och ut genom fem olika utlopp. De kvantifierbara resultaten som söktes var massflödet ut ur utloppen och krafterna som påverkar ventilen och axeln (främst radiellt). Verktyg som har använts för att analysera ventilen är PTC Creo och ANSA för modellering och mesh, samt ANSYS-CFX och Matlab för beräkningshjälp. Resultaten tyder på att det valda varvtalet, 4600 rpm, inte fungerar så bra. Varvtalet valdes pågrund av att man var intresserad av driftsfallet. Ett 3 mm radiellt avstånd mellan ventil ochventilhus visade sig även ge läckage i form av tryckfall inuti ventilen. Randvillkoren som är specificerade är inte giltiga vid detta driftsfall. Eftersom tryckförhållandet är så högt (100 till 1 bar) så är flödet chokat. Stor tryckskillnad gör det viktigt att anpassa arean på utloppen, då tryckfall påverkar densiteten. Krafterna på den roterande ventilen som beräknades (i ANSYS-CFX) är ett underlag vid val av lager för ventilen. Om konstruktionen modifieras, och/eller ventilen kommer att användas vid ett annat varvtal så kommer dessa krafter att ändras.

För att hålla vattendragen och miljön rena, renas avloppsvattnet för att nå ett visst mått innan det släpps ut. Vi gjorde en fallstudie för att utvärdera metoderna som används för att behandla avloppsvatten i tre steg: primär, sekundär och tertiär i delstaten Texas, USA. Vi fann att olika fysikaliska, kemiska och biologiska bearbetningsmetoder används i stor utsträckning i dessa tre stadier. Även om en del av det slam som produceras i en avloppsvattenreningsanläggning utsätts för anaerob rötning (AD) process för att producera biogas, skickas majoriteten av dem till deponier som är ohållbart eftersom det skapar miljöföroreningar som läckage av näringsämnen, påverkar markens biologiska mångfald och släpper ut giftiga gaser och växthusgaser (GHG) som CH4, CO2, N2O. Den mest hållbara och prisvärda metoden för att behandla avloppsvatten är att använda mikroalger och några av fördelarna inkluderar: (i) använda CO2 som en kolkälla och generera syre, (ii) synergistiskt arbeta med aeroba bakterier som bryter ner organiska föroreningar i vatten på kort tid tid, (iii) högeffektiv bindning av överskott av kväve, fosfor och tungmetaller i avloppsvatten. Flera algbaserade reningsmetoder för avloppsvatten har utvecklats. Bland dem är reaktorn Rotating Algal Biofilm (RAB) en av de ledande behandlingsmetoderna som använder ett roterande band som består av syntetiska material som rör sig på en cylinder som är delvis nedsänkt i avloppsvatten. Algbiomassan kunde skördas från bältet genom att helt enkelt skrapa materialets yta. Vi uppskattade att ~1793,7 miljoner liter avloppsvatten behandlas dagligen i delstaten Texas och hypotetiskt om allt avloppsvatten behandlas med RAB skulle ~174,2 ton algbiomassa kunna produceras. Denna algbiomassa kan användas för AD-processen eller vidarebearbetas och fraktioneras till lipider, kolhydrater och proteiner med hjälp av etablerade hydrotermiska bearbetningsmetoder och användas som byggstenar för att producera bränslen, kemikalier och biomaterial. Tre scenarier har undersökts som belyser potentialen och fördelarna med att använda alger för att behandla avloppsvatten jämfört med konventionella metoder för avloppsvattenrening och hur denna övergång kommer att gynna ekonomin och miljön. / To keep the waterways and environment clean, wastewater is treated to reach a certain metric before they are discharged.  We did a case study to evaluate the methods used to treat wastewater in three stages: primary, secondary, and tertiary in the state of Texas, United States. We found different physical, chemical, and biological processing methods are widely used in these three stages. Though some of the sludge produced in a wastewater treatment facility are subjected to anaerobic digestion (AD) process to produce biogas, the majority of them are sent to landfills which is unsustainable as it creates environmental pollution such as nutrient leaching, impacts soil biodiversity, and releases toxic gases and greenhouse gases (GHGs) such as CH4, CO2, N2O. The most sustainable and affordable method of treating wastewater is using microalgae and some of the advantages include: (i) use CO2 as a carbon source and generate oxygen, (ii) synergistically working with aerobic bacteria breaking down organic contaminants in water in a short period of time, (iii) highly efficient sequester of excess nitrogen, phosphorus, and heavy metals in wastewater. Several algal based wastewater treatment methods have been developed. Among them, the Rotating Algal Biofilm (RAB) reactor is one of the leading treatment methods that uses a rotating belt made up of synthetic materials moving on a cylinder partially submerged in wastewater. The algal biomass could be harvested from the belt by simply scrapping the material's surface. We estimated that ~1793.7 million gallons of wastewater are treated daily in the state of Texas and hypothetically if all the wastewater is treated using RAB ~174.2 tons of algal biomass could be produced. This algal biomass can be used for the AD process or further processed and fractionated to lipids, carbohydrates, and proteins using established hydrothermal processing methods and used as building blocks for producing fuels, chemicals, and biomaterials. Three scenarios have been investigated, highlighting the potential and benefits of using algae to treat wastewater compared to conventional wastewater treatment methods and how this transition will benefit the economy and environment.