<p>Uppsatsen har som syfte att undersöka gällande rätt för internprissatta royaltybetalningar från fast driftställe till moderbolag. Problemet är att varken korrigeringsregeln eller artiklarna 9 och 12 i modellavtalet är tillämpliga. Hur ser möjligheterna ut i den interna rätt för att förhindra att nämnda transaktion utnyttjas i skatteundandragande syfte? Kan artikel 7 i modellavtalet användas för att förhindra sådant?</p><p>Royalty beskattas som regel i inkomstslaget näringsverksamhet på grund av delaktighetstanken. Den innebär att royaltybetalningar räknas som del i fast driftställe beläget i Sverige. Korrigeringsregeln så väl som artikel 9 fastslås som icke tillämpliga på grund av kravet att avtal föreligger mellan parterna. Artikel 12 kan inte heller tillämpas då royaltyer från fasta driftställen hänvisas till artikel 7. Armlängdsprincipen är den röda tråden inom internprissättning och går ut på att alla transaktioner ska bedömas som om de gjorts mellan skilda enheter eller fristående bolag. Alla lagregler i uppsatsen bygger på denna teori.</p><p>Artikel 7 i modellavtalet är tillämplig på fasta driftställen och fastslår att inkomster som kan härröras till fasta driftställen ska beskattas i källstaten. I svensk praxis fastslås att korrigeringsregeln ska tillämpas i första hand, men när den möjligheten inte finns är nästa alternativ ofta uttagsbeskattning. Författaren fastslår att felaktigt prissatta royaltybetalningar från fast driftställe till dess moderbolag uppfyller kriterierna för uttagsbeskattning. Diskussionen om nya, alternativa lösningar undersöks där införandet av källskatt respektive slopande av skatten är de ledande åsikterna.</p><p>Författaren är av åsikten att uttagsbeskattningen utgör gällande rätt men att en förändring bör ske och medan ett slopande av skatten skulle vara den mest enhetliga lösningen, skulle en källskatt innebära ett bättre skydd mot skatteundandragande.</p> / <p>The purpose of the thesis is to investigate the law in force regarding transfer pricing of royalties from permanent establishments (PE) to a parent company. The problem occurs because neither the rule of adjustment (korrigeringsregeln) nor articles 9 and 12 of the OECD model convention are applicable. What pos-sibilities exists in internal Swedish law to prevent the PE and parent company from using transfer pricing of royalty payments to ease the tax burden? Can article 7 be used in hindering capacity in regards to such a transaction?</p><p>Royalties are generally taxed as income of business due to the principle of par-ticipation (delaktighetestanken), which means that the royalty is considered part of a PE situated in Sweden. The rule of adjustment as well as article 9 are ruled not to be applicable due to the lack of a legally binding contract between the parties. Article 12 point 3 directs royalties from PE’s to article 7 and is therefore not applicable in this situation. A basic principle in regards to transfer pricing is the so called arm’s length method and this is highly important in dealings with PE’s or associated companies to make sure that the transactions are han-dled at market price.</p><p>The application of article 7 was analyzed with the result that income related to the PE is taxed in the Source state and the Source stated is allowed to adjust the income of the PE if incorrect transfer pricing occurs with the purpose of tax evasion. The Swedish internal tax system has a possibility to extract withdrawal taxes (uttagsbeskattning) in some cases when assets are removed from a company or PE. The conclusion is that these rules apply when incorrectly priced royalties are moved from the PE to the parent company.</p><p>Alternatives are examined and the author comes to the conclusion that a source tax on royalties would facilitate the application of tax on royalties as well as prevent tax evasion. However, in light of the circumstances that approximately 90% of royalty payments exiting Sweden are submitted to different kinds of ex-emption to taxation, a complete abolishment of taxation on royalties would not be unreasonable.</p>

Heart burial is a funerary practice that has been performed since the early medieval period. However, relatively little scholarship has been published on it in English. Heart burial began as a pragmatic way to preserve a body, but it became a meaningful tradition in Western Europe during the medieval and early modern periods. In an anthropological context, the ritual served the needs of elites and the societies they governed. Elites used heart burial not only to preserve their bodies, but to express devotion, stabilize the social order and advocate legitimacy, and even gain heaven. Heart burial assisted in the elite Christian, his or her family, and society pass through the liminal period of death. Over the centuries, heart burial evolved to remain relevant. The practice is extant to the present day, though the motivations behind it are very different from those of the medieval and early modern periods.

Uppsatsen har som syfte att undersöka gällande rätt för internprissatta royaltybetalningar från fast driftställe till moderbolag. Problemet är att varken korrigeringsregeln eller artiklarna 9 och 12 i modellavtalet är tillämpliga. Hur ser möjligheterna ut i den interna rätt för att förhindra att nämnda transaktion utnyttjas i skatteundandragande syfte? Kan artikel 7 i modellavtalet användas för att förhindra sådant? Royalty beskattas som regel i inkomstslaget näringsverksamhet på grund av delaktighetstanken. Den innebär att royaltybetalningar räknas som del i fast driftställe beläget i Sverige. Korrigeringsregeln så väl som artikel 9 fastslås som icke tillämpliga på grund av kravet att avtal föreligger mellan parterna. Artikel 12 kan inte heller tillämpas då royaltyer från fasta driftställen hänvisas till artikel 7. Armlängdsprincipen är den röda tråden inom internprissättning och går ut på att alla transaktioner ska bedömas som om de gjorts mellan skilda enheter eller fristående bolag. Alla lagregler i uppsatsen bygger på denna teori. Artikel 7 i modellavtalet är tillämplig på fasta driftställen och fastslår att inkomster som kan härröras till fasta driftställen ska beskattas i källstaten. I svensk praxis fastslås att korrigeringsregeln ska tillämpas i första hand, men när den möjligheten inte finns är nästa alternativ ofta uttagsbeskattning. Författaren fastslår att felaktigt prissatta royaltybetalningar från fast driftställe till dess moderbolag uppfyller kriterierna för uttagsbeskattning. Diskussionen om nya, alternativa lösningar undersöks där införandet av källskatt respektive slopande av skatten är de ledande åsikterna. Författaren är av åsikten att uttagsbeskattningen utgör gällande rätt men att en förändring bör ske och medan ett slopande av skatten skulle vara den mest enhetliga lösningen, skulle en källskatt innebära ett bättre skydd mot skatteundandragande. / The purpose of the thesis is to investigate the law in force regarding transfer pricing of royalties from permanent establishments (PE) to a parent company. The problem occurs because neither the rule of adjustment (korrigeringsregeln) nor articles 9 and 12 of the OECD model convention are applicable. What pos-sibilities exists in internal Swedish law to prevent the PE and parent company from using transfer pricing of royalty payments to ease the tax burden? Can article 7 be used in hindering capacity in regards to such a transaction? Royalties are generally taxed as income of business due to the principle of par-ticipation (delaktighetestanken), which means that the royalty is considered part of a PE situated in Sweden. The rule of adjustment as well as article 9 are ruled not to be applicable due to the lack of a legally binding contract between the parties. Article 12 point 3 directs royalties from PE’s to article 7 and is therefore not applicable in this situation. A basic principle in regards to transfer pricing is the so called arm’s length method and this is highly important in dealings with PE’s or associated companies to make sure that the transactions are han-dled at market price. The application of article 7 was analyzed with the result that income related to the PE is taxed in the Source state and the Source stated is allowed to adjust the income of the PE if incorrect transfer pricing occurs with the purpose of tax evasion. The Swedish internal tax system has a possibility to extract withdrawal taxes (uttagsbeskattning) in some cases when assets are removed from a company or PE. The conclusion is that these rules apply when incorrectly priced royalties are moved from the PE to the parent company. Alternatives are examined and the author comes to the conclusion that a source tax on royalties would facilitate the application of tax on royalties as well as prevent tax evasion. However, in light of the circumstances that approximately 90% of royalty payments exiting Sweden are submitted to different kinds of ex-emption to taxation, a complete abolishment of taxation on royalties would not be unreasonable.

<p>Brands are the instruments corporates use to create and communicate brands reputation. Within the different industries for consumer products intangible assets such as brands are known to have great importance for corporate prosperities. When consumers experiences a specific brand symbolizes best possible value for money, the corporate behind it has managed to create a unique competitive advantage that should be to its full potential. Strong brands can pose the difference between winning or loosing on the market. Due to this brands should be considered as cost-effective instruments since they help create financial advantages such as consumer loyalty. This insurances future demands on products attached to the brands that generate future cash-flows. Brand valuation is will therefore be of more and more importance. The knowledge of the value of an asset is after all an vital supposition to evaluate if the corporate has been successful in it’s struggle to create value for its owners or not.This paper aims to investigate one of brand valuation’s methods mode of procedure and why the reliability is questioned</p> / <p>Varumärken är de symboler och/eller de kännetecken som företag använder som redskap för att bygga och kommunicera varumärkets förtroende och rykte. Inom de olika branscherna för konsumentvaror kan immateriella tillgångar som varumärken och patent tillkännas ha stor betydelse för företagens framgångar. När konsumenter upplever att ett specifikt varumärke symboliserar ”bästa möjliga valuta för pengarna” har företaget bakom det lyckats skapa en unik konkurrensfördel som bör utnyttjas till fullo. Starka varumärken kan därför utgöra skillnaden mellan att vinna eller förlora på dagens marknad och bör därmed betraktas som kostnadseffektiva verktyg eftersom de som skapar finansiella fördelar i form av konsu-mentlojalitet, vilket försäkrar efterfrågan på företagets produkter och genererar framtida kas-saflöden. Behovet av att kunna återge immateriella tillgångars verkliga värde borde därför bli allt viktigare framöver. Kunskap om värdet på en tillgång är trots allt en grundläggande förut-sättning för att kunna utvärdera om ett företag varit framgångsrik i sin strävan att skapa värde för dess ägare eller inte.Med denna uppsats ämnar författarna att undersöka en av värderingsmetodernas tillvä-gagångssätt och varför att metodens tillförlitlighet ifrågasätts</p>

Brands are the instruments corporates use to create and communicate brands reputation. Within the different industries for consumer products intangible assets such as brands are known to have great importance for corporate prosperities. When consumers experiences a specific brand symbolizes best possible value for money, the corporate behind it has managed to create a unique competitive advantage that should be to its full potential. Strong brands can pose the difference between winning or loosing on the market. Due to this brands should be considered as cost-effective instruments since they help create financial advantages such as consumer loyalty. This insurances future demands on products attached to the brands that generate future cash-flows. Brand valuation is will therefore be of more and more importance. The knowledge of the value of an asset is after all an vital supposition to evaluate if the corporate has been successful in it’s struggle to create value for its owners or not.This paper aims to investigate one of brand valuation’s methods mode of procedure and why the reliability is questioned / Varumärken är de symboler och/eller de kännetecken som företag använder som redskap för att bygga och kommunicera varumärkets förtroende och rykte. Inom de olika branscherna för konsumentvaror kan immateriella tillgångar som varumärken och patent tillkännas ha stor betydelse för företagens framgångar. När konsumenter upplever att ett specifikt varumärke symboliserar ”bästa möjliga valuta för pengarna” har företaget bakom det lyckats skapa en unik konkurrensfördel som bör utnyttjas till fullo. Starka varumärken kan därför utgöra skillnaden mellan att vinna eller förlora på dagens marknad och bör därmed betraktas som kostnadseffektiva verktyg eftersom de som skapar finansiella fördelar i form av konsu-mentlojalitet, vilket försäkrar efterfrågan på företagets produkter och genererar framtida kas-saflöden. Behovet av att kunna återge immateriella tillgångars verkliga värde borde därför bli allt viktigare framöver. Kunskap om värdet på en tillgång är trots allt en grundläggande förut-sättning för att kunna utvärdera om ett företag varit framgångsrik i sin strävan att skapa värde för dess ägare eller inte.Med denna uppsats ämnar författarna att undersöka en av värderingsmetodernas tillvä-gagångssätt och varför att metodens tillförlitlighet ifrågasätts

The American Royalties Too (ART) Act of 2014 is the most recent attempt to create a resale royalty, or droit de suite, for visual artists in America. This would entitle visual artists to collect a royalty payment for sales of their work in the secondary market, specifically sales occurring at public auctions. The droit de suite was created in France in 1920, and is now part of the Berne Convention for the Protection of Literary and Artistic Works, which protects copyrights internationally. The purpose of this paper is to examine the history of droit de suite rights in the United States and abroad, and to analyze the currently proposed ART Act, its limitations, and its potential to create financial benefits for artists.

No description available.

<p><strong>Background:</strong> The trademark is something that surrounds us almost all the time wherever we are. Studies show that brands are becoming increasingly more and more important and that it is important to have a strong trademark. This may be a reason for acquisitions. A business is carried out for various reasons, but usually it is to gain market shares or to get advantages in the market, such as a trademark can help with. A contributory effect on the market can be customer loyalty to the trademark. Previously, there have been articles written, studies done and conducted research on brand valuation. In these studies, it has been treated the way trademarks are managed in practice and the methods and models used for valuation of these trademarks. These studies will the authors to have as the basis of the data and on the basis of the reply to the standard problem.</p><p><strong>Problem Discussion:</strong> In business acquisitions, it is essential that there is a correct and fair valuation of the trademark as possible. According to experts in brand valuation, various models of trademark valuation result in different values for the same trademark. How can it be ensured that the value method on the trademark is something that is reliable? This question often pops up when neither the trademark valuation, or valuation situation is quite similar to the other. There are different definitions of a brand and the knowledge of those definitions is important to know then it comes to valuation of a trademark. This definition, as well as assumptions about the brand and the market, can have a significant impact on trademark valuation. Therefore it is essential that the valuation is carried out in a proper manner and do not display a misleading picture, which in turn can lead to economic difficulties in the future.</p><p><strong>Problem definition:</strong> From the background and discussion above, the following question can be asked: To what extent are the different valuation methods used for trademarks among those who valuate trademarks and companies? To answer the question above, the following four points are to be examined in the paper: 1) The most frequently used valuation method.</p><p>2) Advantages and disadvantages of the method. 3) Other methods that are more suitable.</p><p>4) How you see that the expected value of the trademark is accurate and reliable.</p><p><strong>Purpose:</strong> The aim of the paper is to provide a deeper insight in the use of valuation methods in valuation of trademarks. Moreover, the authors like to examine the difficulties and/or obstacles that may arise in the valuation, if possible.</p><p><strong>Method:</strong> The paper is based on the literature review previously carried out in the specified field. The methodology used is deductive. The data will be used based on four earlier studies in trademark valuation, and two interviews of knowledgeable people in the same field.</p><p><strong>Results:</strong> The points that were examined showed that the relief from royalty method is the most frequently used valuation method. However it is not flawless and the paper also mentions other methods appropriate for trademark valuation. Choice of method depends on the situation, but also on the information that is available. The advantage of the relief from royalty is that it is easy to use, sometimes as simple as it does not show a fair value of the trademark’s value. An example of a situation where the method does not suit particularly well is when a trademark has a short history. A cost-based method can be used instead because it does not count on future cash flows, but on the historical costs that are related to the trademark. There are other methods that might be more suitable but those require more resources, such as the market-based method. The problem with this method is if there is not enough data on previous transactions, the method does not give a fair value. To get the most accurate and reliable value as possible, complementary trademark valuation methods is recommended to be used. The most common combination is market-based method and cash flow-based method.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The paper concludes that the relief from royalty method is mostly used. However, it has drawbacks and there are other methods to complement this. Overall, it has been found that there are some difficulties regarding to the valuation of trademarks. These problems are as following: How the trademark is defined, who is carrying out the valuation (assumptions/views on the market/company) and how available the relevant information is. To obtain a high reliability, the valuation should therefore be carried out in a thorough and comprehensive analysis of the situation for the company (both internally and on the market) and the market as a whole. This should be done to reduce the risk of future negative events. The methods have drawbacks, but together the methods are used to complement each other.</p> / <p><strong>Bakgrund:</strong> Varumärken är något som omger oss i stort sett hela tiden var vi än befinner oss. Undersökningar visar, att varumärken blir allt mer viktiga och att det då är av stor betydelse att ha ett starkt varumärke. Detta kan vara en anledning till företagsförvärv. Ett företagsförvärv utförs av olika anledningar, men oftast är det för att öka sina marknadsandelar eller för att få fördelar på marknaden, sådana som ett varumärke kan bidra med. En bidragande effekt på marknaden kan vara kunders lojalitet gentemot varumärket. Det har tidigare författats artiklar, studier och utförts forskning kring varumärkesvärdering. I de studierna har det behandlats hur varumärken hanteras i praktiken och de metoder och modeller som används för värdering av dessa varumärken. Dessa studier kommer författarna att ha som grund i empirin och utifrån den svara på den ställda problemformuleringen.</p><p><strong>Problemdiskussion:</strong> Vid företagsförvärv är det av stor vikt att det genomförs en korrekt och så rättvisande värdering av varumärket som möjligt. Enligt experter inom varumärkesvärdering kan olika värderingsmodeller resultera i olika värden för ett och samma varumärke. Hur kan det då säkerställas att det värde som metoden ger på varumärket är något som är tillförlitligt? Denna fråga dyker ofta upp, då varken varumärkesvärdering eller värderingssituation är sig helt lik den andra. Det finns olika definitioner på ett varumärke och dessa är det viktigt att ha kunskap om vid en varumärkesvärdering. Denna definition, samt antaganden om varumärket och marknaden, kan ha stor betydelse vid varumärkesvärderingen. Därför är det ytterst viktigt att värderingen genomförs på ett korrekt sätt och inte ger en missvisande bild, vilket i sin tur kan leda till ekonomiska svårigheter i framtiden.</p><p><strong>Problemformulering:</strong> Utav ovanstående bakgrund och diskussion kan följande fråga ställas:</p><p>I vilken utsträckning används de olika värderingsmetoderna för varumärken hos varumärkesvärderare och företag? För att svara på ovanstående fråga kommer följande fyra punkter att undersökas i uppsatsen: 1) Den mest frekvent använda värderingsmetoden.</p><p>2) Fördelar och nackdelar med metoden. 3) Andra värderingsmetoder som lämpar sig bättre.</p><p>4) Hur du ser till att det beräknade värdet på varumärket är rättvisande och tillförlitlig.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med uppsatsen är att ge en djupare inblick när det gäller användning av värderingsmetoderna vid varumärkesvärdering. Dessutom vill författarna, i den utsträckning det är möjligt, undersöka vilka svårigheter och/eller hinder som kan uppstå vid värderingen.</p><p><strong>Metod:</strong> Uppsatsen baseras på den litteraturstudie som tidigare genomförts inom området. Arbetsmetoden är deduktiv. De data som kommer att användas bygger på fyra tidigare studier inom varumärkesvärdering samt två intervjuer av sakkunniga personer inom samma område.</p><p><strong>Resultat:</strong> De punkter som undersöktes visade på att relief from royaltymetoden är den mest frekvent använda värderingsmetoden gällande varumärken. Den är dock inte felfri och det nämns även andra metoder som lämpliga vid varumärkesvärdering. Val av metod är beroende av situationen men även av tillgänglig information. Fördelen med relief from royalty är att den är enkel att använda, ibland så enkel att den inte ger ett rättvisande värde på varumärket. Ett exempel på situation där metoden inte lämpar sig speciellt bra är då ett varumärke har en kort historik. Istället kan kostnadsbaserad metod användas då den inte räknar på framtida kassaflöden utan på historiska kostnader som är relaterade till varumärket. Det finns andra metoder som lämpar sig bättre men de kräver mer resurser, exempelvis den marknadsbaserade metoden. Problemet med denna metod är om det inte finns tillräckligt med data om tidigare transaktioner, för att få fram ett rättvist värde. För att få ett så rättvisande och tillförlitligt värde som möjligt rekommenderas det att det vid värderingen används kompletterande metoder. Vanligast är kombinationen marknadsbaserad metod och kassaflödesbaserad metod.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Uppsatsen kom fram till att relief from royaltymetoden används mest. Den har dock nackdelar och det finns andra metoder som kompletterar detta. Sammanfattningsvis har det påvisats en del svårigheter när det gäller värdering av varumärken. Dessa svårigheter är: Hur varumärket definieras, vem som värderar (antaganden/syn på marknaden/företaget) och hur stor tillgängligheten av relevant information är. För att få en hög tillförlitlighet bör det alltså genomföras en grundlig och omfattande analys av läget för företaget (både internt och på marknaden) och marknaden som helhet. Detta för att minska risken för framtida negativa händelser. Metoderna har brister, men tillsammans används de för att komplettera varandra.</p>

Background: The trademark is something that surrounds us almost all the time wherever we are. Studies show that brands are becoming increasingly more and more important and that it is important to have a strong trademark. This may be a reason for acquisitions. A business is carried out for various reasons, but usually it is to gain market shares or to get advantages in the market, such as a trademark can help with. A contributory effect on the market can be customer loyalty to the trademark. Previously, there have been articles written, studies done and conducted research on brand valuation. In these studies, it has been treated the way trademarks are managed in practice and the methods and models used for valuation of these trademarks. These studies will the authors to have as the basis of the data and on the basis of the reply to the standard problem. Problem Discussion: In business acquisitions, it is essential that there is a correct and fair valuation of the trademark as possible. According to experts in brand valuation, various models of trademark valuation result in different values for the same trademark. How can it be ensured that the value method on the trademark is something that is reliable? This question often pops up when neither the trademark valuation, or valuation situation is quite similar to the other. There are different definitions of a brand and the knowledge of those definitions is important to know then it comes to valuation of a trademark. This definition, as well as assumptions about the brand and the market, can have a significant impact on trademark valuation. Therefore it is essential that the valuation is carried out in a proper manner and do not display a misleading picture, which in turn can lead to economic difficulties in the future. Problem definition: From the background and discussion above, the following question can be asked: To what extent are the different valuation methods used for trademarks among those who valuate trademarks and companies? To answer the question above, the following four points are to be examined in the paper: 1) The most frequently used valuation method. 2) Advantages and disadvantages of the method. 3) Other methods that are more suitable. 4) How you see that the expected value of the trademark is accurate and reliable. Purpose: The aim of the paper is to provide a deeper insight in the use of valuation methods in valuation of trademarks. Moreover, the authors like to examine the difficulties and/or obstacles that may arise in the valuation, if possible. Method: The paper is based on the literature review previously carried out in the specified field. The methodology used is deductive. The data will be used based on four earlier studies in trademark valuation, and two interviews of knowledgeable people in the same field. Results: The points that were examined showed that the relief from royalty method is the most frequently used valuation method. However it is not flawless and the paper also mentions other methods appropriate for trademark valuation. Choice of method depends on the situation, but also on the information that is available. The advantage of the relief from royalty is that it is easy to use, sometimes as simple as it does not show a fair value of the trademark’s value. An example of a situation where the method does not suit particularly well is when a trademark has a short history. A cost-based method can be used instead because it does not count on future cash flows, but on the historical costs that are related to the trademark. There are other methods that might be more suitable but those require more resources, such as the market-based method. The problem with this method is if there is not enough data on previous transactions, the method does not give a fair value. To get the most accurate and reliable value as possible, complementary trademark valuation methods is recommended to be used. The most common combination is market-based method and cash flow-based method. Conclusion: The paper concludes that the relief from royalty method is mostly used. However, it has drawbacks and there are other methods to complement this. Overall, it has been found that there are some difficulties regarding to the valuation of trademarks. These problems are as following: How the trademark is defined, who is carrying out the valuation (assumptions/views on the market/company) and how available the relevant information is. To obtain a high reliability, the valuation should therefore be carried out in a thorough and comprehensive analysis of the situation for the company (both internally and on the market) and the market as a whole. This should be done to reduce the risk of future negative events. The methods have drawbacks, but together the methods are used to complement each other. / Bakgrund: Varumärken är något som omger oss i stort sett hela tiden var vi än befinner oss. Undersökningar visar, att varumärken blir allt mer viktiga och att det då är av stor betydelse att ha ett starkt varumärke. Detta kan vara en anledning till företagsförvärv. Ett företagsförvärv utförs av olika anledningar, men oftast är det för att öka sina marknadsandelar eller för att få fördelar på marknaden, sådana som ett varumärke kan bidra med. En bidragande effekt på marknaden kan vara kunders lojalitet gentemot varumärket. Det har tidigare författats artiklar, studier och utförts forskning kring varumärkesvärdering. I de studierna har det behandlats hur varumärken hanteras i praktiken och de metoder och modeller som används för värdering av dessa varumärken. Dessa studier kommer författarna att ha som grund i empirin och utifrån den svara på den ställda problemformuleringen. Problemdiskussion: Vid företagsförvärv är det av stor vikt att det genomförs en korrekt och så rättvisande värdering av varumärket som möjligt. Enligt experter inom varumärkesvärdering kan olika värderingsmodeller resultera i olika värden för ett och samma varumärke. Hur kan det då säkerställas att det värde som metoden ger på varumärket är något som är tillförlitligt? Denna fråga dyker ofta upp, då varken varumärkesvärdering eller värderingssituation är sig helt lik den andra. Det finns olika definitioner på ett varumärke och dessa är det viktigt att ha kunskap om vid en varumärkesvärdering. Denna definition, samt antaganden om varumärket och marknaden, kan ha stor betydelse vid varumärkesvärderingen. Därför är det ytterst viktigt att värderingen genomförs på ett korrekt sätt och inte ger en missvisande bild, vilket i sin tur kan leda till ekonomiska svårigheter i framtiden. Problemformulering: Utav ovanstående bakgrund och diskussion kan följande fråga ställas: I vilken utsträckning används de olika värderingsmetoderna för varumärken hos varumärkesvärderare och företag? För att svara på ovanstående fråga kommer följande fyra punkter att undersökas i uppsatsen: 1) Den mest frekvent använda värderingsmetoden. 2) Fördelar och nackdelar med metoden. 3) Andra värderingsmetoder som lämpar sig bättre. 4) Hur du ser till att det beräknade värdet på varumärket är rättvisande och tillförlitlig. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en djupare inblick när det gäller användning av värderingsmetoderna vid varumärkesvärdering. Dessutom vill författarna, i den utsträckning det är möjligt, undersöka vilka svårigheter och/eller hinder som kan uppstå vid värderingen. Metod: Uppsatsen baseras på den litteraturstudie som tidigare genomförts inom området. Arbetsmetoden är deduktiv. De data som kommer att användas bygger på fyra tidigare studier inom varumärkesvärdering samt två intervjuer av sakkunniga personer inom samma område. Resultat: De punkter som undersöktes visade på att relief from royaltymetoden är den mest frekvent använda värderingsmetoden gällande varumärken. Den är dock inte felfri och det nämns även andra metoder som lämpliga vid varumärkesvärdering. Val av metod är beroende av situationen men även av tillgänglig information. Fördelen med relief from royalty är att den är enkel att använda, ibland så enkel att den inte ger ett rättvisande värde på varumärket. Ett exempel på situation där metoden inte lämpar sig speciellt bra är då ett varumärke har en kort historik. Istället kan kostnadsbaserad metod användas då den inte räknar på framtida kassaflöden utan på historiska kostnader som är relaterade till varumärket. Det finns andra metoder som lämpar sig bättre men de kräver mer resurser, exempelvis den marknadsbaserade metoden. Problemet med denna metod är om det inte finns tillräckligt med data om tidigare transaktioner, för att få fram ett rättvist värde. För att få ett så rättvisande och tillförlitligt värde som möjligt rekommenderas det att det vid värderingen används kompletterande metoder. Vanligast är kombinationen marknadsbaserad metod och kassaflödesbaserad metod. Slutsats: Uppsatsen kom fram till att relief from royaltymetoden används mest. Den har dock nackdelar och det finns andra metoder som kompletterar detta. Sammanfattningsvis har det påvisats en del svårigheter när det gäller värdering av varumärken. Dessa svårigheter är: Hur varumärket definieras, vem som värderar (antaganden/syn på marknaden/företaget) och hur stor tillgängligheten av relevant information är. För att få en hög tillförlitlighet bör det alltså genomföras en grundlig och omfattande analys av läget för företaget (både internt och på marknaden) och marknaden som helhet. Detta för att minska risken för framtida negativa händelser. Metoderna har brister, men tillsammans används de för att komplettera varandra.

The implementation of the Mineral and Petroleum Resources Royalty Act was anticipated to have a significant impact on the South African economy and mining industry. The mineral royalty is an effective instrument in the collection of compensation for extraction of mineral resources that cannot be renewed. An overview of the development, evolution and application of the mineral royalty indicated that the newly enacted Mineral and Petroleum Resources Royalty Act has constituted a more formal regulative system in determining the royalty amount payable. Various fundamental principles have been established in the act, such as distinguishing between refined and unrefined mineral resources, different royalty formulae to be applied to each of mineral resources and circumstances resulting in a mineral royalty obligation. The South African mining industry has been a cornerstone in forming the economy for many years. The industry has on average contributed approximately 8.8% directly to the country’s gross domestic product during 2011. The potential impact by the new royalty reform was predicted by researchers to impact mining operations’ profitability between 2% and 5%, whilst the sector’s contribution to total taxes was expected to rise by 8%. The actual impact of the Mineral and Petroleum Resources Royalty Act on the country’s fiscal and mining industry was reviewed to determine just how many circumstances have changed in South African mining, if any. The research study has found that although there has been an impact it was not as significant as anticipated. Die implementering van die Minerale en Petroleum Reserwes Tantieme Wet sou na verwagting ‘n groot impak op die Suid-Afrikaanse ekonomie en die mynbedryf hê. Minerale tantieme is ‘n doeltreffende instrument in die invordering van vergoeding vir die ontginning van minerale hulpbronne wat nie hernu kan word nie. ‘n Ondersoek oor die ontwikkeling, evolusie en toepassing van minerale tantieme het aangedui dat die onlangse Wet op Minerale en Petroleum Reserwes Tantieme ‘n meer formele regulerende stelsel teweeggebring het in die bepaling van tantieme betaalbaar. Verskeie fundamentele beginsels word onderskryf deur die Wet, soos die onderskeid tussen verwerkte en onverwerkte minerale hulpbronne, verskillende tantieme formules toepaslik op elk van die minerale hulpbronne en omstandighede wat lei tot ‘n mineraal tantiem verpligting. Die Suid-Afrikaanse mynbedryf was ‘n hoeksteen in die ontwikkeling van die ekonomie vir baie jare. Die bedryf het gemiddeld ongeveer 8.8% direk bygedra tot die land se bruto binnelandse produk gedurende 2011. Navorsers het voorspel dat die potensiële impak van die nuwe mineraalhervorming mynbou se winsgewendheid met tussen 2% en 5% sou beïnvloed, terwyl die sektor se bydrae tot die totale belasting na verwagting sou styg met 8%. Die werklike impak van die Mineraal en Petroleum Reserwes Tantieme Wet op die land se ekonomie en mynbedryf was hersien om vas te stel presies hoeveel omstandighede verander het in Suid-Afrikaanse mynbou, indien enige. Die studie het bevind dat selfs al het die nuwe tantieme stelsel ‘n impak gemaak op Suid-Afrika, dit nie so wesenlik was soos verwag nie. / Dissertation (MCom)--University of Pretoria, 2014. / am2014 / Taxation / unrestricted