Bakgrund   Kognitiv sjukdom är ett samlingsbegrepp för neurologiska sjukdomstillstånd och är en av de tio vanligaste dödsorsakerna globalt. Antalet drabbade beräknas öka då jordens befolkning blir allt äldre och det finns inte någon farmakologisk behandling som kan bota eller bromsa förloppet. Nästan alla som har en kognitiv sjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Några av symtomen som ingår i BPSD är agitation, depression och ångest som tillsammans utgör undergruppen emotionella funktioner. Ny teknik är på frammarsch bland annat i formen av mekaniska sällskapsdjur. Ett led för att öka komforten hos patienter med påverkade emotionella funktioner är att öka kunskapen om mekaniska sällskapsdjur i omvårdnaden. Syfte Syftet var att belysa den påverkan som mekaniska sällskapsdjur har på emotionell funktion hos patienter med kognitiv sjukdom på särskilda boenden. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 12 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL inkluderades. Artiklarnas ansatser var både kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna granskades relaterat till deras kvalitet utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes med integrerad dataanalys för att besvara syftet. Resultat Resultatet visade att interventioner med mekaniska sällskapsdjur signifikant minskade depression hos patienter med kognitiva sjukdomar. Gällande agitation och ångest sågs en viss positiv påverkan av interventionen. Om patienten redan innan hade hög agitation steg agitationen ännu mer i samband med interventionen med mekaniskt sällskapsdjur. Därtill sågs en ökning av emotionellt engagemang. Slutsats Resultatet är inte helt entydigt men det finns stöd för att mekaniska sällskapsdjur kan ha varierande påverkan på den emotionella funktionen hos patienter med kognitiv sjukdom och BPSD. Mekaniska sällskapsdjur utgör inte en intervention som passar alla men med individuell avvägning kan den ha eftersträvansvärda effekter. / Background Major Neurocognitive Disorder is an umbrella term for neurological conditions and is globally one of the ten most common causes of death. The number of people affected is expected to increase as the world's population ages and there is no pharmacological treatment to cure or slow the progression. Almost everyone who has a cognitive disorder experience behavioral and psychological symptom of dementia (BPSD). Some of the symptoms included in BPSD are agitation, depression and anxiety, which together form the subset of emotional functions. New technology is on the rise, with one example being the emergence of mechanical pets. One way to increase the comfort of patients with affected emotional functions is to increase knowledge about robotic pets in the field of nursing care. Aim The aim was to highlight the impact of robotic pets as a nursing intervention on the emotional function in people with neurocognitive disorders in residential care homes. Method A non-systematic literature review in which 12 original scientific articles from the databases PubMed and CINAHL were included. The articles’ approaches were both qualitative and quantitative. The articles were reviewed in relation to their quality in accordance with Sophiahemmet University’s assessment basis for scientific classification and quality. The results were synthesized using integrated data analysis to answer the purpose. Results The results showed that interventions with robotic pets significantly reduced depression in patients with cognitive disorders. Regarding agitation and anxiety, some positive impact of the intervention was seen. If the patient already had high agitation, agitation increased even more with the robotic pet intervention. There was also an increase in emotional engagement.  Conclusions The results are not entirely unambiguous, but there is support that robotic pets can have varying effects on the emotional function of patients with neurocognitive disorder and BPSD. Mechanical pets are not a one-size-fits-all intervention, but with individual consideration, they can have desirable effects.

Pet humanization leads to false analogies between animal and human needs. The animals are distorted into something they are not and treated accordingly, which leads to misunderstandings and mismanagement of animals. Compensating one's cat with cat toys as a result of guilt over insufficient interactive play is a case example. Compensation does not take into account the cat's attitude and perception of play as interactive play is irreplaceable for the cat's well-being. The study posed the question How can design create critical reflection of human relationships with cats in regard to feelings of guilt over cat ownership and compensation? With the aim of freeing consumption from the idea of the cat's welfare. The research question was answered with a design proposal consisting of an artifact that depicts a future alternative human-cat relationship. The artifact was produced through a design process based on speculative and multispecies design theory and method. Horizon scanning together with a literature search was used to create a credible future alternative human-cat relationship that highlights and reconciles species differences by emphasizing the cat as an animal. Somatic research and a survey was used to make interactions less rigid as a way to facilitate and support interactive play. Prototyping with a cat was used to ensure satisfactory interactive play was facilitated

Ett samband har påvisats mellan våld mot djur och våld i nära relation. Forskning betonar därför vikten av att yrkesverksamma besitter kunskap om detta samband som en del i att förebygga, identifiera och motverka våld i nära relation. Syftet med detta arbete var att undersöka socialtjänstens organisatoriska förutsättningar till att inta ett sällskapsdjursinkluderande förhållningsätt i arbetet med våld i nära relation. Med hänvisningar till bandet mellan människa och djur samt teorin om socialt stöd betonas den vinst som står att finna i ett förhållningssätt av detta slag. Som datainsamlingsmetod hölls semi-strukturerade intervjuer med sex socialarbetare verksamma inom området våld i nära relation i sex kommuner i Mellansverige. Framkommen data behandlades med kvalitativ innehållsanalys, och resultaten visar att om än vissa socialarbetare eftersträvar att inkludera djur, tenderar djur överlag stå lågt ner på socialtjänstens agenda. Genom nationella riktlinjer skulle därför ett enhetligare och mer metodiskt tillhandahållande av stöd kunna åstadkommas. / There is a link between violence against animals and domestic violence. Research emphasizes the importance of professionals possessing knowledge about the link as part of preventing, identifying and counteracting domestic violence. The purpose of this paper was to examine the social services' organizational conditions in adopting a pet-inclusive approach in the work with domestic violence. With references to the human-animal bond and the theory of social support, I emphasized the gain found in an approach of this kind. As method for data collection, semi-structured interviews were held with six social workers active in the field of domestic violence, from six municipalities in the middle parts of Sweden. Qualitative content analysis was then conducted, and the results indicate that although some social workers strive to include animals, animals generally have low priority on the social services agenda. A more consistent and effective provision of support could be achieved through national guidelines.