Syftet med föreliggande undersökning är att få mer kunskap om hur undervisning av elever med höga resultat i matematik bedrivs i årskurserna 4–6, samt att få en inblick om vilka anpassningar studiens lärareanvänder sig av för att tillgodose högpresterande elevers undervisningsbehov. Vi vill även undersöka om det finns någon vedertagen definition för högpresterande elever i matematik. Undersökningen genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med tio mellanstadielärare. Studien utgår i huvudsak från ett sociokulturellt perspektiv och hermeneutiskt inspirerat analysarbete. Resultatet visar att det inte finns någon allmänt accepterad definition på̊ vad högpresterande elever är, men att lärare använder andra begrepp för elever som presterar på̊ hög nivå̊. Vidare visar resultatet att respondenterna hade kunskaper om accelerering och berikning men att dessa tekniker inte i så stor utsträckning användes på̊ ett framgångsrikt sätt utifrån den högpresterande elevens behov. Förklaringen till det ligger mestadels i bristen på̊ didaktiska ämneskunskaper och planeringstid.

För att elever ska lyckas med sin utbildning behöver skolan möta deras olika behov och ge dem rätt stöd tidigt i skolan. Det har visat sig att elever som är framgångsrika i matematik ofta även lyckas i andra ämnen. Enligt forskning sätts tyvärr stöd in alltför sent i svenska skolor och under flera år har bristande kunskapsresultat visat sig i olika undersökningar. För att förändra denna situation tillsatte regeringen en utredning som inför läsåret 2019/2020 ledde fram till reformen Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatser (garantin). Syftet med garantin är att med ett systematiskt arbete uppmärksamma stödbehov och ge tidigt stöd. En utvärdering av förskoleklassens arbete med garantin gjordes av Skolinspektionen i december 2020 och den visade brister i garantins alla fyra moment. Syftet med vår studie är att undersöka lärares syn på skolors arbete med garantin i årskurs 1 med fokus på matematik. Studiens tre forskningsfrågor är: Hur beskriver lärare skolans arbete med garantins olika moment? Hur upplever lärare att skolan möter behoven hos elever i SUM? Hur uppfattar lärare skolans matematikundervisning och arbetet med elever i SUM nu i jämförelse med tiden före garantin? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju lärare. Studiens resultat visar att skolor gör ett systematiskt arbete i matematik och de genomför delvis alla garantins moment. Momentet kartläggning genomförs helt medan övriga tre moment inte uppfylls och behöver utvecklas. Trots att flera olika anpassningar görs i undervisningen och stödinsatser görs på olika sätt upplever lärarna att alla elever i SUM ändå inte får rätt stöd i rätt tid.

Syftet med denna studie är att synliggöra det interprofessionella samarbetet mellan specialllärare i matematikutveckling, specialpedagog och matematiklärare i relation till särskilda utbildningsbehov i matematik, SUM. Studien belyser samarbbetet genom begreppen interprofessionellt lärande, inkludering och tillgänglig lärmiljö. Som teoretiskt ramverk för studien har Engeströms (2001) aktivitetsteori använts. Tre verksamheter i två olika kommuner användes som studieobjekt. En kvalitativ forskningsansats valdes som metod för studien och datainsamlingen genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer samt observationer av samtal mellan matematiklärare, speciallärare i matematikutveckling och specialpedagog. Sammantaget framkommer att samarbete mellan professionerna förekommer i stor utsträckning. Dock sker samarbetet ofta mer genom information och enskilda lösningar där professionerna arbetar skilt från varandra än genom gemensam undervisning. Det upplevs mer effektivt att ta ut elever ensklit än att båda professionerna samarbetar i klassrummet samtidigt för att på så sätt lära av varandra och arbeta med en tillgänglig, inkluderande lärmiljö i relation till SUM. Samarabetet stannar på individnivå för såväl professionerna som eleven och utvecklar således varken professionerna eller den inkluderande lärmiljön i stort. / This study aims to identify interprofessional collaboration between special educational needs teachers in mathematics, special educational needs coordinators and mathematics teachers in relation to special educational needs in mathematsics. The stdy has focused on collaboration from the perspective of interprofessional learning, inclusion and an accessible learning enviroment. The research apporoach is qualitative and interviews in focus goups have been conducted as well as observations. The activity theory has functioned as the theoretical framwork through this study. Three public schools from two different municipalities were chosen for this study. The results show that collaboration between the different professions occurs frequently. However, the collaboration tends to relate more to presenting information or producing individual solutions where professins work side by side rather than together in the classroom. It is considered more efficient to extract students frpm ordinary education to provide extra support, than to collaborate within the classroom to develop the learning environment towards inclusion and learn from other professions in relation to special educational needs in mathematics. Thus, the collaboration remains on an individual level both professionally and for the students as opposed to generating new knowledge within the professions as well as an inclusive, learning environment.