<p>Examensarbete 15 hp, lärarexamen</p>

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen. Bara i pdf

Studiens övergripande syfte är att undersöka en sångpedagogs sångundervisning samt att belysa musikhögskolans sångmetodikundervisning i relation till yrkeslivet. Jag har utifrån det utformat tre frågeställningar: 1. Hur kan yrkeslivet se ut för en sångpedagog på gymnasiets estetiska program? 2. I vilken utsträckning har sångmetodikundervisningen i utbildningen haft relevans för sångpedagogen och vilka visioner har min informant från KMH när det gäller sångmetodikundervisningen? 3. Hur upplevde intervjupersonerna övningsundervisningen på musikhögskolan? Jag har valt att intervjua en sångpedagog som arbetar på gymnasiets estetiska program för att belysa hur yrkeslivet kan se ut för en gymnasielärare i sång. Jag har också genomfört intervjuer med en lärare i sångmetodik på KMH för att undersöka hur man tänker kring sångmetodikundervisningen inom musikhögskolan. Studien behandlar synen på yrkeslivet, samt visar på starka och svaga sidor i sångmetodikundervisningen. Att belysa utbildningen i relation till ett kommande yrkesliv har varit mycket intressant, i synnerhet för mig som blivande sångpedagog. Det som huvudsakligen framkommit i min studie är att det är bra med en genrebred sångmetodik som grund, oavsett vilken/vilka genrer som man sjunger själv. / <p>Examensarbete 15 hp; Lärarexamen</p>

Examensarbete (10 p.)

<p>Lärarexamen</p>

Syftet med undersökningen är att synliggöra hur sånglärare idag ser på sångens varierande terminologi i sångundervisningen. I det centrala innehållet i Lgy 11 för kurser som rör momentet sång behandlas aldrig vilka begrepp som sångläraren bör behandla i sångundervisningen. Med det sammantaget finns det även ett flertal olika sångskolor som använder sin egen metodik och terminologi som sånglärare ibland använder som undervisningsmaterial. För att undersöka hur sånglärare ställer sig till sångens terminologi har en kvalitativ semistrukturerad-intervjuundersökning genomförts genom intervjuer av sånglärare som är verksamma eller har varit inom ämnet sång på antingen högstadie-, gymnasie-, universitets- eller kulturskolenivå. Resultatet som kommit fram efter behandling av intervjuerna visar på ett resultat där sånglärarna är individuella sånglärare som i största syfte använder sig av en terminologi som eleven ska förstå för att utveckla eleven. Det visar även på ett resultat där sånglärarna är väl medvetna om en aktuell situation där det existerar en varierad terminologi inom ämnet sång. Undersökningen presenterar också en efterföljande diskussion baserat på resultatet, den tidigare forskningen och bakgrunden till undersökningen. En diskussion som både ser fördelar och nackdelar med sångens terminologi som det ser ut idag. Fördelar som lärarens möjlighet till att elevanpassa undervisningen för att se till elevens bästa möjliga utveckling. Nackdelar som avsaknad av konsensus inom yrket där ord och begrepp kan skapa förvirring mellan elev och lärare. Diskussionen avslutas med förslag på vidare forskning på området där det rekommenderas en utökad undersökning hur förslagsvis elever ser på denna existerande situation.

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Tidigare forskning av sångens dominans i musiklektionernas innehåll samt bristande forskning i metodik gällande klassundervisning i sång för årskurs 7-9 bidrog, tillsammans med egna erfarenheter av en sångundervisning som kommer i skymundan för annat lektionsinnehåll samt upplevelser av en ovilja och okunskap både från lärare och från elever att sjunga, till denna uppsats tillkomst. Med den kvalitativa forskningsintervjun som metod har intervjuer genomförts med 7 musiklärare i årskurs 7-9 i Uppsala kommun med syftet att ta del av tankar och erfarenheter kring arbetet med sångundervisning. Med strävan efter att utföra intervjuerna som samtal och med ett antal intervjufrågor som grund har lärarna fått berätta om sitt arbete med sång som lektionsinnehåll i musikämnet i klassundervisning för elever i årskurs 7-9. En tydlig tendens i de olika utsagorna är upplevelsen av sång som ett svårt ämne att undervisa i och att få eleverna engagerade i. Det vanligaste undervisningssättet är enligt lärarna att sjunga i samband med instrumentalspel. Några av lärarna uttrycker att det är lättare att ”lura” eleverna till att sjunga då sången inte står i fokus av lektionsinnehållet. När lärarna ombeds uppskatta hur stor del av undervisningsinnehållet som ägnas åt sång uppger majoriteten av lärarna ett procenttal kring 20 %. Två av lärarna uppger att de ägnar mer tid åt sång än åt instrumentalspel, hos de andra fem ägnas dubbelt så mycket tid eller mer åt instrumentalspel än åt sång. Majoriteten av lärarna uttrycker en önskan om att kunna arbeta mer med sång i musikundervisningen men säger sig begränsas av faktorer såsom tidsbegränsning, musikämnets många moment och stora innehåll i kursplanen, elevernas ointresse samt sångens allt mindre roll i hela samhället.

Abstract  Mia Persson: Nu ska vi sjunga – en kvalitativ intervjustudie av musiklärares arbete med sångundervisning i årskurs 7-9. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap. Examensarbete 15 hp, 2010.  Tidigare  forskning  av  sångens  dominans  i  musiklektionernas  innehåll  samt  bristande forskning i metodik gällande klassundervisning i sång för årskurs 7-9 bidrog, tillsammans med egna erfarenheter av en sångundervisning som kommer i skymundan för annat lektionsinnehåll samt upplevelser av en ovilja och okunskap både från lärare och från elever att sjunga, till denna uppsats tillkomst.  Med den kvalitativa forskningsintervjun som metod har intervjuer genomförts med 7 musiklärare i årskurs 7-9 i Uppsala kommun med syftet att ta del av tankar och erfarenheter kring arbetet med sångundervisning. Med strävan efter att utföra intervjuerna som samtal och med ett antal intervjufrågor som grund har lärarna fått berätta om sitt arbete med sång som lektionsinnehåll i musikämnet i klassundervisning för elever i årskurs 7-9.  En tydlig tendens i de olika utsagorna är upplevelsen av sång som ett svårt ämne att undervisa i och att få eleverna engagerade i. Det vanligaste undervisningssättet är enligt lärarna att sjunga i samband med instrumentalspel. Några av lärarna uttrycker att det är lättare att ”lura” eleverna till att sjunga då sången inte står i fokus av lektionsinnehållet. När lärarna ombeds uppskatta hur stor del av undervisningsinnehållet som ägnas åt sång uppger majoriteten av lärarna ett procenttal kring 20 %. Två av lärarna uppger att de ägnar mer tid åt sång än åt instrumentalspel, hos de andra fem ägnas dubbelt så mycket tid eller mer åt instrumentalspel än åt sång. Majoriteten av lärarna uttrycker en önskan om att kunna arbeta mer med sång i musikundervisningen  men  säger  sig  begränsas  av  faktorer  såsom  tidsbegränsning, musikämnets  många  moment  och  stora  innehåll  i  kursplanen,  elevernas  ointresse  samt sångens allt mindre roll i hela samhället. Nyckelord: Sång, sångundervisning, musikundervisning, lektionsinnehåll, sångmetodik.

Extremsång handlar om att uttrycka känslor, och då framförallt de aggressiva känslorna som man ofta hittar i olika sorters metalmusik. Min undersökning kretsar kring hur en vokalist kan göra för att lära sig extremsång på ett så skonsamt sätt som möjligt. Jag använde mig av de texter och beskrivningar som jag kunde hitta, och pratade med sångpedagoger som har erfarenhet av att arbeta med extremsång. Trots att informationen är knapphändig så är min källor motsägelsefulla. Min förhoppning är att denna text ska lägga grunden för mitt framtida arbete som sångpedagog. Min målsättning med denna uppsats är att göra teknikerna tillgängliga för alla som vill lära sig, samt ge andra blivande och aktiva sångpedagoger en inblick i hantverket.