Daily demands for electrical power are met through sub-daily release of turbined water in the form of hydropeaking. Hydropeaking’s changes to stream flow are listed as a threat to biodiversity in river ecosystems as it causes rapid habitat alteration such as increased depth and velocity, affecting the species living downstream. The brown trout and landlocked salmon populations in Gullspång River, Sweden, are threatened and subjects to the hydropeaking regime. This study investigated the effects of hydropeaking in summertime (summer peaks) in Gullspång River on growth and survival of age 0 (fry) and age 1 (parr) brown trout and Atlantic salmon. The study used an individual-based model (inSTREAM 7.2-SD) to predict how different peak scenarios would affect the different species and age groups. A previous study’s parameters and model calibration for the study area were used, and I manipulated the flow time-series to create new flow time-series including three single peaking scenarios on different dates during summer, one multiple summer peak scenario as well as a no-peak (steady flow) scenario. The analysis focused on qualitative patterns in how the populations responded to the various flow scenarios. Age 0 salmon’s growth and survival were negatively affected by all peaking scenarios in comparison to the steady flow scenario, with the combined peaking scenario having the worst effect. Age 0 trout survival was either unaffected by single peaking (Scenario 1 & 2) or negatively affected (Scenario 3) and was also worst affected by the combined peaks compared to steady flow. Age 1 survival of both species was positively affected by the combined peaking but either unaffected (Scenario 1 & 2) or negatively (Scenario 3) affected by single peaks compared to the steady flow scenario. Age 1 growth followed a similar trend with highest growth rate in the combined peaks scenario and the lowest in the steady flow for both species. Results of the study may contribute to river management decisions regarding choice of peaking period depending on management goals regarding target species and life cycle stage. / Dagliga efterfrågan av elektricitet tillgodoses genom daglig korttidsreglering avvattenkraftverk där vatten flödar genom turbinerna. Korttidsreglering är listat somett av de större hoten mot den biologiska mångfalden i floders ekosystem då det ledertill snabba habitatförändringar som ökat djup och flödeshastighet, vilket påverkararterna som lever nedströms. Gullspångsälvens bestånd av öring och lax är hotadeoch utsätts för korttidsreglering som nyttjas i älven. Den här studien undersöktekorttidsregleringens påverkan under sommartid (sommartoppar) i Gullspångsälvenpå tillväxt och överlevnad hos ålder 0 (yngel) och ålder 1 (parr) öring och atlantlax.Studien använde en individbaserad modell (inSTREAM 7.2-SD) för att förutspå hurscenarion med olika toppar påverkar de olika arterna samt åldersgrupperna. Entidigare studies parametrar och kalibrering av modellen för studieområdet användesoch jag ändrade flödestidsserierna för att skapa nya flödestidsserier vilket1inkluderade tre enstaka sommartoppar vid olika datum under sommaren, ettkombinerat sommartoppscenario samt ett scenario utan topp (stadigt flöde).Analysen fokuserade på kvalitativa mönster bland populationernas respons till deolika flödestoppscenarion. 0-laxens tillväxt och överlevnad var negativt påverkad avalla flödestoppscenarion i jämförelse med det stadiga flödesscenariot, där detkombinerade flödesscenariot resulterade i en värsta påverkan. 0-öringens överlevnadvar antingen opåverkad (Scenario 1 & 2) eller negativt påverkad (Scenario 3) avenstaka flödestoppar samt också värst påverkad av det kombinerade flödesscenariot ijämförelse med det stadiga flödet. Överlevnaden hos ålder 1 av båda arter blevpositivt påverkad av det kombinerade flödescenariot men var antingen opåverkad(Scenario 1 & 2) eller negativt påverkad (Scenario 3) av de enstaka flödestopparnajämfört med det stadiga flödet. Tillväxten hos ålder 1 av båda arter följde ett liknandemönster där störst tillväxt uppmättes i det kombinerade scenariot och den lägstatillväxten i det stadiga flödesscenariot. Studiens resultat kan bidra tillförvaltningsbeslut gällande älvar när det kommer till utformningen av flödestoppar,beroende på vilka förvaltningsmål som finns för arter och dess livscykelstadium.

The global mean temperature is predicted to increase by up to 5 °C during this century. For fish, being ectotherms, temperature is one of the most important environmental factors, influencing them in a number of different ways, including effects on physiological traits, timing of life history events and behavior. Atlantic salmon has been shown to grow faster after being incubated at warmer temperatures. One possible explanation for this could be that the increased incubation temperature causes decreased metabolic rates. The aim of this project was to examine whether this is true. Atlantic salmon eggs were incubated in three different temperature regimes: natural temperature conditions, heated water and a mixed temperature treatment, where eggs were incubated in increased temperature until the beginning of January and after that subjected to natural temperature conditions. Ventilation rate, a proxy for metabolism, was measured for fish from each treatment group, as well as fish length and weight. The results revealed significantly lower ventilation rates of the fish from the heated temperature treatment, but not of the fish from the mixed temperature treatment. This suggests that an increased incubation temperature causes lowered rates of metabolism in Atlantic salmon, and that the change occurs later than early January. Because of differences in size and life stage between fish from the different groups however, the results are uncertain and call for further investigations. A lowered metabolic rate will affect the fish’s behavior. A further development might therefore be to study fish survival in the wild in relation to a fish’s metabolic rate. / Jordens medeltemperatur beräknas öka med upp till 5 °C det här århundradet. För fiskar, som är ektotermer, är temperatur en av de viktigaste abiotiska faktorerna och påverkar dem på en mängd olika sätt, bland annat genom förändring av fysiologiska attribut, tidpunkter för steg i livscykeln och beteende. Lax har visats växa snabbare efter att ha blivit inkuberade i varmare vattentemperatur. En möjlig förklaring till det kan vara att en förhöjd inkuberingstemperatur orsakar en lägre metabolism. Det här projektet syftade till att undersöka om så är fallet. Ägg från lax inkuberades i tre olika temperaturförhållanden: naturliga temperaturförhållanden, förhöjd temperatur och en blandad temperaturbehandling, där ägg inkuberades i förhöjd temperatur till början av januari, varefter de utsattes för naturliga temperaturförhållanden. Gälslagsfrekvens, som fungerar som en indikator för metabolism, mättes på fisk från varje behandlingsgrupp, samt fiskarnas längd och vikt. Resultaten visade signifikant lägre gälslagsfrekvenser hos fiskarna från behandlingen med förhöjd temperatur, men inte hos fiskarna från behandlingen med blandad temperatur. Detta indikerar att en förhöjd inkuberingstemperatur orsakar en lägre metabolism hos lax, och att förändringen sker senare än tidiga januari. På grund av skillnader i storlek och livsstadier hos fiskarna från de olika grupperna är resultaten dock osäkra, vilket gör att ytterligare studier behövs. En lägre ämnesomsättning påverkar fiskars beteende. En uppföljning kan därför vara att studera fiskars överlevnad i det vilda i relation till deras metabolism.

Rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) are introduced in large parts of the world and are commonly farmed for consumption as well as a valued sport fish. Many species of salmonids show large intraspecific variation in pigmentation, which has been shown to correlate with stress response and several other behavioral traits. In this study, the behavior and stress response of rainbow trout linked to pigmentation is investigated, depending on previous sport fishing experience. Through data from a previous study on rainbow trout in semi-natural ponds, locomotor activity was measured as a proxy of stress, under three different sport fishing treatments. From previous photos, the pigment spots of each rainbow trout are counted to test the correlation with locomotor activity. In addition, it is tested whether different previous experience of sport fishing means a higher stress response when re-exposed to fishing. No significant relationship between pigment spots and locomotor activity could be obtained for the three treatment groups. However, significant differences in locomotor activity due to angling experience between treatment groups upon re-exposure to fishing were found, with fish that were inexperienced in angling having higher locomotor activity compared to previously caught fish. Sport fishing and catch-and-release had the effect of reducing locomotor activity in rainbow trout, which can be interpreted as fishing could both stress them and trigger the fish's feeding response, depending on previous experience. Fishing is believed to create a passivation due to the negative association of being caught, while fish not previously caught were activated by sport fishing. The study's missing correlation between pigment spots and stress has been both confirmed and denied in other studies and may depend on the origin and the degree of domestication, which means that the correlation within other species of salmonids or fish with different origins would be relevant to investigate. / Regnbåge (Oncorhynchus mykiss) förekommer introducerade i stora delar av världen och är vanliga att odlas för konsumtion samt en uppskattad sportfisk. Många arter av salmonider visar stor intraspecifik variation i pigmentering, vilket visats korrelera med stressrespons och flera andra beteendemässiga karaktärsdrag. I denna studie undersöks regnbågarnas beteende och stressrespons kopplat till pigmentering, beroende på tidigare erfarenhet av sportfiske. Genom data från en tidigare studie på regnbåge i semi-naturliga dammar mäts rörelseaktivitet som indirektmått på stress, under tre olika sportfiskebehandlingar. Från tidigare foton räknas varje regnbåges pigmentfläckar för att testa korrelationen med rörelseaktivitet. Därtill testas om olika tidigare erfarenhet av sportfiske, innebär högre stressrespons vid återexponering för fiske. Inget signifikant samband mellan pigmentfläckar och rörelseaktivitet kunde erhållas för de tre behandlingsgrupperna. Signifikanta skillnader i rörelseaktivitet på grund av erfarenheten av sportfiske mellan behandlingsgrupperna vid återexponering för fiske fanns dock, där fisk som var oerfaren sportfiske hade högre rörelseaktivitet jämfört med fisk som fångats tidigare. Sportfiske och catch-and-release hade effekten att minska rörelseaktiviteten hos regnbågar, vilket kan tolkas som att fisket både kunde stressa och trigga fiskens födorespons, beroende på tidigare erfarenhet. Fisket tros skapa en passivisering på grund av den negativa associationen att bli fångad, medan fisk som inte fångats tidigare aktiverades av sportfisket. Studiens uteblivna samband mellan pigmentfläckar och stress har både bekräftats och dementerats i andra studier och kan bero på ursprung och graden av domesticering, vilket gör att sambandet inom andra arter av salmonider eller fisk med olika ursprung vore aktuellt att undersöka.