Det har skett ovanligt många arenabyggen i Sverige under den senaste tioårsperioden då kraven från elitklubbarna blivit allt högre på arenornas utformning, standard och säkerhet. Då det byggts arenor i olika storlekar över hela Sverige är det ett intressant ämne att titta närmare på hur finansieringen ser ut bakom arenabyggena och vilka det är som investerar i arenor. Vår uppsats har valt att fokusera på två aktuella projekt i Stockholmsområdet, Swedbank Arena i Solna och Stockholmsarenan vid Globen. Uppsatsen behandlar frågorna kring vilka intressen och roller som de olika aktörer har vid arenabyggen och hur de påverkar finansieringen. Frågan besvaras med hjälp av tillgänglig information om projekten samt med hjälp av genomförda intervjuer med aktörer som är inblandade i projekten. Efter utförda intervjuer och analys av dessa kom vi fram till att det främst finns två olika typer av roller som aktörerna har i arenaprojekten och att deras roller påverkar finansieringen på olika sätt. De två olika rollerna består av dels en mer långsiktig roll som inte enbart går in i projektet av ekonomiska skäl, och dels en roll som förvisso kan se långsiktigt på projektet, men som även ser mer till det ekonomiska resultatet. Aktörernas roller påverkar finansieringen, den aktör som påverkar mest är kommunen som förutom att tillhandahålla mark även kan finansiera projekten genom att sälja byggrätter.

Vi har undersökt om det finns en marknad för ett underhållsavtal för småhusägare. Vår idé är att villaägare ska kunna teckna ett avtal med ett företag som i sin tur förhandlar med ett eller flera underhållsföretag. Huset besiktigas sedan och det görs upp en underhållsplan, med de åtgärder som villaägaren önskar ska ingå. Villaägaren kommer sedan att betala in en viss summa pengar enligt avtal varje månad till företaget, som ser till att underhållet sköts. Månadskostnaden är beroende av både vilka underhållsåtgärder som ingår och husets standard vid tecknandet av avtalet. För att undersöka om det finns en marknad har vi intervjuat fem villaägare och två underhållsföretag. Vi har även talat med Folke Björk, professor i byggvetenskap, angående hans syn på vår idé. Alla tre parter var generellt positiva till idén. Den främsta målgruppen för ett underhållsavtal bedömer vi är barnfamiljer och välbärgade pensionärer. Både företagen och privatpersonerna ansåg att det utvändiga underhållet skulle passa bäst för ett underhållsavtal, då det invändiga underhållet inte bara utförs för att det måste utan även för att man vill ha lite omväxling och fräscha upp huset. Det invändiga underhållet går dessutom i stor utsträckning att göra själv. Det vi har kommit fram till är att det finns en marknad för ett underhållsavtal men att det finns många aspekter att se över innan ett underhållsavtal skulle kunna tecknas i praktiken.

Dagens urbaniseringstakt innebär att majoriteten av alla svenskar nu bor i städer. Detta ställer stora krav på politiker och tjänstemän att skapa goda livsmiljöer med hänsyn till de tre välkända hållbarhetsaspekterna; ekologisk, social och ekonomisk. För att möjliggöra en hållbar stadsutveckling gäller det bland annat att; identifiera vilka problem som aktiviteterna i staden orsakar, sätta upp en vision om hur man vill att en mer hållbar stad ska se ut, därefter gäller det att bryta ned visionen i delmål som är väldefinierade och förankrade bland både politiker, tjänstemän och innevånare, sist och slutligen gäller det att ha en arbetsplan och även en strategi för uppföljning om målen nås. Arbetet med hållbar stadsutveckling fortgår hela tiden utifrån de rådande förutsättningarna, det går inte att uppnå ett tillstånd då allt blivit hållbart. Med bakgrund av detta har Regeringen tillsatt Delegationen för hållbara städer, som år 2008-2010 delade ut ekonomiskt stöd till investerings- och planeringsprojekt i Sverige med hållbarhetsambitioner. Projekten inkluderade åtgärder som minskar koldioxidutsläppen. Uppdraget har blivit förlängt så att Delegationen kan följa upp projekten och fortsätta samla in kunskap om hållbar stadsutveckling, vilken sen ska spridas vidare. Uppsatsen har i syfte att undersöka hur hållbara städer kan möjliggöras utifrån genomtänkta planeringsstrategier och visioner. Detta görs genom att undersöka svensk politik inom området och titta på relevant forskning, samt genom att studera fyra fall i stockholmsområdet som fått ekonomiskt stöd från Delegationen för hållbara städer.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.