No description available.

No description available.

No description available.

In our daily life we are surrounded by different kind of risks and we constantly strive for better methods to quantify and in the prolongation manage these risks. Every activity involves some risks and there are some kinds of risks and some level of risks that we are unwilling to accept. We all like to live a life that is free from risks, but that is impossible. The word risk has a lot of different interpretations. In this thesis we shall let risk stand for the combination of random or uncertain events with negative consequences for human health, life and welfare and for the environment together with some measures of the likelihood of such events. We believe this is the prevailing concept or understanding of risk; as the probability of an event followed by some negative consequences or activities of that event. In risk analysis one tries to recognize the nature of various risks and to assess the magnitude of the risks. In the risk analysis it is very important to know what system to consider and this is not self evident in many cases. The situation is clearly different for planning and/or building a system compared with running the same system in a real time state. The system that is going to be the subject to the risk analysis must be clearly defined and the limitations and the boundaries of the system must be set. It is very important to ensure that all persons involved in a risk analysis have a common understanding of the system being considered, including relevant operations. During the past decades many studies have been carried out on risk related topics and the society has showed a significant interest in the field of risk analysis. Risk analysis is the interdisciplinary field of science that combines results and knowledge of probability theory, mathematical statistics, engineering, medicine, philosophy, psychology, economics and other applied disciplines. In this thesis we will give some examples of different risk analyses carried out basically within two areas. The first part of the thesis (paper 1- paper V) describes different risk analyses carried out in the area of transportation. This is an area with large differences between the different modes of transportation in respect to, for example number of users, number of accidents, magnitude of the accidents and accessible data. The latter part of the thesis (paper VI and paper VII) describes two risk analyses carried out in the field of medicine. Medicine is a science, which has used methods from the area of risk analysis for a long time. The different papers will be used to discuss risk analysis as a tool in decision-making. / <p>QC 20100616</p>

Stockholm has in recent years experienced a strong population increase but despite that fact, the demand for housing has not been followed by enough housing contracts. According to forecasts, growth in population will further be continued upward. With more condominiums than rental units on the market, new apartments are too expensive to live in. This creates unsustainable problems for those in lower classes of society. Creating a housing market in the periphery of Stockholm is not sustainable from a social perspective. A new “Million programme” could cost the city too much, financially and socially. The housing problem requires a type of planning that puts keywords, such as density, accessibility, attractiveness and green factors in relation to each other. A collaboration between consultancies Spacescape and Evidence, in fall of 2010 aimed to investigate the relationship between the living environment and the willingness to pay a certain price. This was done by studying the relationships between urban structures and housing prices. The study clearly shows that there is a need to change the way current housing policy focuses on the matter. A change from urban policy regulated hosing perspective development to a more necessity and attractiveness urban perspective. A shift from quantity to quality. The investigation from Spacescape shows that there potential to further build 140,000 housings in Stockholm municipality, afterwards, the buildable land is exploited to a maximum. Stockholm Chamber of Commerce also follows up on this statement, arguing that current land-use restrictions puts an end for further buildable land in Stockholm, if restrictions are not regulated.   In this study, Årsta and Björkhagen have been studied from a purely urban perspective, with focus on how green and infrastructure could be designed to create a more attractive housing market in these areas. With Spacescapes report as a basis, I have developed three draft plans for both districts that contribute to a vision of creating a denser and cohesive neighborhood environment with additionally a housing market that meet the demand of the market. Moreover, a price analysis has been done to study the difference in prices of such a housing market. In conclusion, from an urban perspective, there is potential to meet the supply and demand of housing in Stockholm. The proposal draft plans will undoubtedly have a significant environmental impact on local and national policies, laws and regulations regarding the use and management of land. But viewed from a long-term planning perspective, this type of urban development creates incentives that could benefit the state, the municipality, the market and its residents. If it is from an economic, social or an environmental perspective, that is for another discussion. The purpose of this work is to contribute as supporting material for further studies to gain greater knowledge of what it takes to solve the shortage of attractive homes in Stockholm. / Stockholm har fått uppleva en stark befolkningsökning dem senaste åren men trots efterfrågan av bostäder har inte utbudet varit tillräckligt. Enligt prognoser för Stockholm läns befolkningsutveckling kommer denna trend dessutom vara fortsatt uppåt. Med fler bostadsrätter än hyresrätter på markanden blir de nya bostäderna som byggs alltför dyra att bo i. Detta skapar ohållbara problem för dem lägre klasserna av samhället. Att skapa en bostadsmarknad i periferin av Stockholm är inte hållbart ur ett socialt perspektiv. Risken för ett nytt miljonprogram kan kosta staden allt för högt, både ekonomiskt och ur ett socialt perspektiv i ett längre perspektiv. För att komma ut ur denna bostadproblematik krävs att planering ställs i relation till täthet, tillgänglighet, attraktivitet och gröna faktorer. Ett samarbete mellan konsultföretagen Spacescape och Evidens skedde hösten 2010 då de båda fick i ett gemensamt uppdrag från Regionplanekontoret och fyra andra kommuner att utreda relationen mellan boendemiljö och betalningsviljan för bostäder, genom att studera sambanden mellan stadsstruktur och bostadsrättspriser. Studien visar tydligt att det finns ett behov av att ändra fokus på den rådande bostadspolitiken. Från att bygga ur ett stadsbyggnadspolitiskt perspektiv till att bygga för en nödvändig attraktiv stadsmiljö perspektiv. En bostadspolitik som växlar från kvantitet till kvalitet. Rapport från Spacescape visar att det finns potential till att ytterligare bygga 140 000 bostäder, men endast om Stockholms översiktsplans riktlinjer följs, efteråt är den byggbara marken slut. Stockholms Handelskammare följer upp detta påstående och menar att restriktioner i praktiken gör att det inte finns någon byggbar mark i Stockholms och att lättnader i restriktion gränserna behövs för att skapa mer utrymme. Årsta och Björkhagen i Stockholm stad har studerats ur ett rent stadsmässigt perspektiv med fokus på hur grön- och infrastruktur bör planeras för att skapa en mer attraktivare bostadmarknad i dessa områden. Med Spacescapes rapport som underlag har jag tagit fram tre planförslag för båda stadsdelarna som bidrar till en vision om att skapa en mer tät och sammanhållen stadsdelsmiljö. Vidare har även en ekonomisk analys gjorts för att studera vilken skillnad i pris som det nya området kan få. Slutsats visar att det ur ett stadsmässigt perspektiv finns både potential och underlag för att möta utbud och efterfrågan av bostäder i Stockholm. Det planförslag som tagits fram i detta arbete kommer med all säkerhet ha betydande miljöpåverkan och lär strida mot kommunalaoch nationella riktlinjer, lagar och förordningar gällande användning och hantering av land och markutnyttjande. Men sett ur ett långsiktigt planeringsperspektiv kan denna typ av stadsutveckling skapa incitament som gynnar staten, kommunen, marknaden och invånarna. Om det är ur ett ekonomiskt, socialt eller miljö perspektiv är för en vidare diskussion. Syftet med detta arbete är att bidra som stödjande underlag till fortsatta studier för att få större kunskap i vad som krävs för att lösa bristen på attraktiva bostäder i Stockholm.

This thesis uses the Minimum Norm Quadratic Unbiased Estimation (MINQUE) to estimatestandard deviation of observations of a total station. Different setups are created byaltering the number of stations and targets and their relative position in the network tostudy the effect that different setups have to the estimation and define what are importantto minimize the effect of the setup to the estimation.A lot of research has been done around methods for estimation of variance and covariancecomponents, since it is useful in many fields. Various approaches exists to solve theproblem of variance components estimation. Geodesy is a special case, were their often isa apriori knowledge of how well an instrument is able to record measurements. There isan ISO-standard for testing and verification of geodetic instrument but also an alternativeapproach the KTH-Total Station Check.For the estimation three main types of setups were defined and used in the simulation.These main types were then altered to see how different changes to the setup effect theoverall estimation. The alterations were changes in distance between station and targets,changes in vertical distance between stations and targets and the amount of observationscarried out by adding more stations and targets to the setups.The result of the simulations shows that the tested changes in the setups do effectthe estimation. It was not possible to determine by how much for each change, becausea change in vertical displacement also meant a change in angles and distance betweenthe station and the target. Increasing the amount of stations and targets or one of themshows that standard deviation of the estimation becomes smaller. The effect can be seenindependent of which type of setup that is used. The most important factor to how goodthe estimation will be is the amount of observations.

The advent of autonomous vehicles expedites the revolution of car industry. Volvo Car Corporation has an ambition of developing the next generation of autonomous vehicle. In the Volvo Car Corporation, Active Safety CAE group, enthusiastic engineers have initiated a series of relevant research to enhance the safety function for autonomous vehicle and this thesis work is also implemented at Active Safety CAE with their support.    Perception of vehicle plays a pivotal role in autonomous driving, therefore an idea of improving vision by fusing two different types of data from Velodyne HDL-64E S3 High Definition LiDAR Sensor and Ladybug3 camera respectively, is proposed.  This report presents the whole process of fusion of point clouds and image data. An experiment is implemented for collecting and synchronizing multi-sensor data streams by building a platform which supports the mounting of Velodyne, Ladybug 3 and their accessories, as well as the connection to GPS unit, laptop. Related software/programming environment for recording, synchronizing and storing data will also be mentioned. Synchronization is mainly achieved by matching timestamps between different datasets. Creating log files for timestamps is the primary task in synchronization. External Calibration between Velodyne and Ladybug3 camera for matching two different datasets correctly is the focus of this report. In the project, we will develop a semi-automatic calibration method with very little human intervention using a checkerboard for acquiring a small set of feature points from laser point cloud and image feature correspondences. Based on these correspondences, the displacement is computed. Using the computed result, the laser points are back-projected into the image. If the original and back-projected images are sufficiently consistent, then the transformation parameters can be accepted. Displacement between camera and laser scanner are estimated through two separate steps: first, we will estimate the pose for the checkerboard in image and get its depth information in camera coordinate system; and then a transformation relation between the camera and the laser scanner will be computed within three dimensional space.  Fusion of datasets will finally be done by combing color information from image and range information from point cloud together. Other applications related to data fusion will be developed as the support of future work.  In the end, a conclusion will be drawn. Possible improvements are also expected in future work. For example, better accuracy of calibration might be achieved with other methods and adding texture to cloud points will generate a more realistic model.

In 2004 Lantmäteriet (the national land survey of Sweden) acquired a digital full frame aerial camera, a Z/I Imaging DMC, that for each exposure gives a high resolution panchromatic black and white image (pan) and four-channel multispectral (MS) image with lower resolution. In the post processing software the pan and MS images are combined to a high resolution MS image, though pan-sharpening. Unfortunately the post processing did not work well enough for Lantmäteriet’s images, probably due to a higher altitude used. The pan-sharpening method used was an IHS method for three bands and where the fourth band was subtracted from the pan band. The relations between the bands were fixed. After the pan-sharpening it was no longer possible to compensate for the radiometric atmospheric and sensor effects (tonal adjustment). A new post processing software were created for the radiometric post processing of the DMC images, partly as part of this thesis. The goal with this report is to investigate the effect of doing the tonal adjustment prior to the pan-sharpening, to investigate if the method to find the relations between the MS bands and the pan band works and to investigate if the chosen pan-sharpening method gives a better, or worse, result than other, related pan-sharpening methods. The new post processing software was supposed to give four high resolution MS bands with-out disturbing effects from atmosphere and sensor. The RGB bands should also give natural colors. It is not obvious that the tonal adjustment can be done after the pan-sharpening and a tonal adjustment should give better conditions for a pan-sharpening with the same result all over the whole image. Of those reasons the tonal adjustment was done first. A least mean square adjustment was used to minimize the difference between the pan band and the mean pixel values of the stretched bands. The pan-sharpening was done with a four band version of Brovey. This has given a good result and has been used for all of Lantmäteriet’s DMC images. Two common pan-sharpening methods are IHS (Intensity, Hue, Saturation) and Brovey. The methods are explained and more methods are listed. A re-formulation of IHS, which originally only can use three bands, makes it possible to use it for more bands that three. There is also an explanation for why the IHS has a contrast enhanc-ing effect. It is also shown that if the method tweaked to reduce the tendency of color drift, the IHS can be reformulated into Brovey. Three tests are carried out where quantitative measures are calculated for different versions of pan-sharpening methods. The first test investigates the effect of tonal adjustment. The test cannot show that the pan-sharpening is improved by doing a tonal adjustment. At the same time the test shows that the tonal adjustment does not disturb the pan-sharpening, which also is valuable to know.The other test investigates the effect of pre-stretching the bands before the pan-sharpening, which is, just as expected, very important. With good stretching values several of the tested pan-sharpening methods shows similar results, and without stretching none of the results are good.The last test shows which of the tested pan-sharpening gives the best result. The two four band versions of IHS and Brovey give the best result, with a slight advantage for Brovey. Both of them are better than the three band versions tested. / 2004 köpte Lantmäteriet en digital flygkamera, en Z/I Imaging DMC, som för varje expo-nering ger en högupplöst pankromatisk svartvit bild (pan) och en fyrkanalig multispektral (MS) bild med lägre upplösning. I efterbearbetningsprogrammet kombineras genom panskärpning, pan- och MS-bilden till en högupplöst MS-bild. Tyvärr fungerade inte efterbearbetningen tillräckligt bra för Lantmäteriets bilder, antagligen på grund av att en högre flyghöjd användes. Metoden för panskärpning som användes var en IHS-metod för tre färgband och där det fjärde bandet subtraherades från panbandet. Relationerna mellan banden var fixa. Detta gav felaktiga färger, informationsläckage mellan band och överdrivna kontraster mellan vissa objekt. Det gick inte längre att ta bort radiometriska atmosfärs- och sensoreffekter (tonutjämning) efter panskärpningen. En ny efterbearbetningsprogramvara skapades för att göra den radiometriska efterbearbet-ningen av DMC-bilderna, delvis inom ramen för detta examensarbete. Målet med denna rap-port är att undersöka effekten av att göra tonutjämning före panskärpningen, ifall metoden att hitta rätt relationer mellan färgbanden och panbilden fungerar samt att undersöka om pan-skärpningsmetoden ger ett bättre eller sämre resultat än andra, närliggande panskärpnings-metoder. Det nya efterbearbetningsprogrammet skulle direkt ge fyra högupplösta färgband utan stö-rande effekter från atmosfär och sensor. RGB-banden skulle också ge naturliga färger. Det är osäkert om tonutjämning går bra att göra efter panskärpning och en tonutjämning borde ge bättre förutsättningar för att panskärpningen ger samma resultat över hela bilden. Därför görs tonutjämningen först. En minstakvadratskattning görs för att beräkna de sträckningsparamet-rar som minimerar skillnaden mellan panbandet och en medelvärdesbild för de sträckta ban-den. Panskärpningen görs med en fyrbandsversion av Brovey. Detta har gett bra resultat och använts för samtliga av Lantmäteriets DMC-bilder. Två vanligt förekommande panskärpningsmetoder är IHS (Intensity, Hue, Saturation) och Brovey. Metoderna förklaras och fler metoder listas. En omformulering av IHS, som bara kan användas för tre band, gör att man kan använda den för fler band än tre. Man får också en förklaring till varför IHS har en kontrastskärpande ef-fekt. Man kan också visa att om man kompenserar för metodens tendens till färgavdrift, så kan man formulera om IHS till Brovey. Tre tester görs där flera mått beräknas för flera olika panskärpningsvarianter. Det första testet undersöker effekten av tonutjämning. Testet kan inte visa att panskärpningen blir bättre av att först göra tonutjämning, men det visar samtidigt att det inte stör panskärpningen att göra tonutjämning, vilket också är viktigt att veta. Andra testet undersöker effekten av att försträcka banden före panskärpning, och det är, precis som kan förvänta sig, mycket viktigt. Med bra sträckning ger flera av de testade panskärpningsmetoderna likvärdiga resultat, och utan sträckning blir ingen panskärpning bra.Det sista testet visar vilken av de testade panskärpningsmetoderna som ger bäst resultat. De två fyrbandsversionerna av IHS och Brovey ger bäst resultat, även om Brovey är något lite bättre. Båda är bättre än de olika trebandsvarianterna som testats.

Syftet med detta arbete är att skapa tydliga praktikrutiner för blivande vägprojektörer inom Tyréns. Arbetet ska omfatta allt från underlag och projektering till tid- samt resursplanering. Tanken med arbetet är att ge Tyréns en välutvecklad grund av rutiner och material för att kunna ta emot praktikanter på ett så bra sätt som möjligt. Att ta emot praktikanter gynnar både Tyréns och praktikanten då det är chans för båda parter att bekanta sig med varandra. Arbetet bör ge Tyréns en bra uppfattning om vad som krävs i form av tid och resurser för att handleda en praktikant under en viss period. Arbetet har i första hand avgränsats mot Tyréns i Jönköping samt studenter från Jönköping University. Dokumenten har dock utformats så att hela Tyréns (inom Sverige) kan använda dem. Resultatet av arbetet består av anvisningar till praktikanten som togs fram för att möjliggöra ett självständigt arbete under praktiken. Rutiner till handledaren togs fram för att underlätta handledningen av framtida praktikanter. Rutiner till beställaren togs fram för att hjälpa den som agerar beställare i praktikprojektet med hur denne ska agera. Enkla uppdragsförutsättningar skapades för att ge praktikanten, handledaren samt beställaren en bild av vad projektet går ut på. Underlag till projektet togs fram för att göra det möjligt att projektera. Tretton intervjuer genomfördes för att få ett bredare perspektiv av vad som kan vara bra att tänka på och vilka moment man bör ha med då man tar emot praktikanter. En vecko- och slututvärdering togs fram för att säkerställa att praktikanten trivs och utvecklas samt att praktikrutinerna hela tiden utvecklas och blir bättre. Slutsatsen som kunde dras av arbetet är att stora möjligheter till vidareutveckling finns inom området. Med hjälp av utvärderingarna kan regelbunden feedback användas till att förbättra upplevelsen för alla inblandade och göra Tyréns till en ännu mer attraktiv plats att göra praktik på. Arbetet är tänkt som en grund att stå på för Tyréns. Att veta hur man ska ta hand om personal på ett bra sätt är ett arbete som aldrig tar slut. Det finns alltid utrymme för förbättring men har man ingen grund finns det inget att förbättra. Företagen bör satsa mer på att erbjuda praktik då det är en bra chans för studenter att visa upp sig. Resultatet av detta arbete kommer förhoppningsvis hjälpa många nya skickliga vägprojektörer att utvecklas och bli en viktig del i framtidens samhällsbyggnad.

Ämnet som behandlas i rapporten är flexibla detaljplaner, vad som urskiljer dem från andradetaljplaner, hur flexibel en detaljplan får vara samt vilka för- och nackdelar flexibladetaljplaner innebär för de som arbetar med, förhåller sig till och omfattas av dem.