Är standardiserade bostäder framtiden eller bör de endast vara en del av vår historia? Detta kandidatarbete grundar sig i en nyfikenhet kring debatten gällande vilka kvalitéer ett standardiserat flerbostadsområde egentligen erhåller eller saknar , bortom all kritik i debattartiklar och hyllningar från byggföretag. Miljonprogrammet var ett initiativ av riksdagen för att bygga bort bostadsbristen i Sverige. Detta skulle göras under en tioårsperiod genom standardiserade och industriella byggmetoder. Idag har 212 av Sveriges 290 kommuner ett underskott på bostäder och det finns det tendenser som tyder på att bostadsbristen återigen kommer angripas, i alla fall till viss del, genom standardiserade hus. Inför detta hörs precis som under miljonprogrammet både positiva och negativa rop. Är standardiserade bostäder svaret för att återigen bygga bort bostadsbehovet i Sverige? Vilka slags bostadsmiljöer resulterar detta i nu 50 år efter miljonprogrammet? Som teori kommer detta arbete använda Elins behovstrappa som är en bearbetad version av Maslows behovstrappa. Denna utgår från ett planeringsperspektiv och undersöker endast fysiskt mätbara aspekter av den byggda miljön. Trappan består av identifierade behov som ett bostadsområde ska tillgodose. Denna behovstrappa används vid en fallstudie i Lund där tre bostadsområden undersöks. Kämpavången med tillfälliga standardiserade flerbostadshus, Häradsrätten med permanenta standardiserade flerbostadshus och Eddan som exploaterades under miljonprogrammet genom standardiserat bostadsbyggande. Syftet med fallstudien är att undersöka till vilken grad dessa bostadsområden tillgodoser behoven som definierats i Elins behovstrappa. Arbetet avslutas med en analys om hur de undersökta fallen tillgodoser nivåerna i behovstrappan samtvilka likheter och skillnader som upptäckts. Analysen försöker även sätta detta i en bredare kontextgällande standardisering som metod och hur detta kan påverka det framtida bostadsbyggandet i Sverige.

VVS-projektering är att skapa ett bra inneklimat. Temperatur, fukt i luften, dåliga lukter och för höga koncentrationer av koldioxid är alla saker som VVS-projektören ska ta hand om. En kontorsbyggnad belägen på Teg i Umeå behövde ritningar för VVS-system. Genom effektbehovsberäkningar och uppskattningar av luftflöden fanns tillräckligt med underlag för att ritningar för avlopp, tappvatten, värme och ventilation kunde skapas i MagiCAD. Effektbehovsberäkningarna utfördes med en färdig mall från Tyréns, och uppskattning av luftflöden gjordes tillsammans med en handledare och tabeller. Denna rapport visar dessa ritningar och ger en kort beskrivning på hur ritningarna ska läsas av och VVS-designen interpreteras. Beroende på vad kunden har för krav (billigast, energieffektivast eller bäst för miljön för att nämna några) kan ritningarna se helt olika ut. Detta arbete resulterade i färdiga ritningar och beräkningar för värmebehov och ventilation som finns hos Tyréns. / The key element to HVAC-design is to create a comfortable indoor climate. Temperature, moisture in the air, bad smell and too high concentration of carbon dioxide are all things a HVAC engineer must take into consideration. An office building located Umeå needed HVAC-designs. Through calculations regarding heating requirements and estimates of airflows sufficient, data was gathered to draw up designs for plumbing, tap water, heating and ventilation using MagiCAD. This report shows the drawings and gives a short introduction as to how to interpret HVAC-designs. Depending on what the client wants (cheapest, most energy efficient or nest for the environment) the design might change drastically.

Detta examensarbete undersöker Isotimbers möjlighet att använda sig av rivningsvirke i sin produktion. Bakgrunden till detta är att företaget vill bli mer cirkulära i sin verksamhet och nyttja skogen mer resurssnålt. Som det ser ut idag skickas praktiskt taget allt rivningsvirke till förbränning, används till bl. a värme. Studien har gått ut på att samla in rivningsvirke och använda det till att bygga ett typelement av Isotimbers egen modell, hållfasthetstesta det på RISE labb i Skellefteå, jämföra mot två andra element av nytt virke. Insamlingen visade sig vara svår och det blev begränsade mängder av virke som kunde samlas in, delvis på grund av fel dimensioner, men också bristande kvalitet. Virket klassades enligt en förenklad metod som utgår från INSTA 142, som är en standard för hur man sorterar hållfasthetsklassat virke. Det gjordes också en egenfrekvensmätning för att få reda på E-modulen. Jämförelsen med rivningsblocket mot de nyproducerade visade inte på några direkta skillnader i hållfasthet. En stor del i detta arbete ligger i att identifiera svårigheter och hinder för användning av rivningsvirke. Slutsatsen blev att det är svårt i dagsläget för Isotimber att kunna använda sig av rivningsvirke, dels på grund av att samla tillräckliga kvantiteter och att den ordinarie produktionslinan inte ville hantera rivningsvirket. / This thesis investigates Isotimbers possibilities to use demolition timber in their production. The background to this is because the company wants to be more circular in their business and use the forest in a more efficient way. As of today, all the demolition timber is sent to combustion, and is used to heat up homes. The starting point of this study is to assemble demolition timber and build an element in the same way as the company’s own model, strength test it at RISE lab in Skellefteå and compare it to two other elements made of new wood. The gathering process turned out to be difficult and the amount of gathered timber was limited, due to wrong dimensions and poor quality. The timber was classed according to a simplified method which is based on INSTA 142, which is a standard on how to grade strength-classed timber. It was also made an eigenfrequency measurement to find out the MOE (modulus of elasticity). In the strength test, the demolition timber element showed now significant difference compared to the ones made of fresh wood. A large part of this work is to detect difficulties regarding the use of demolition timber. The conclusion is that it is difficult for Isotimber to be able to use demolition timber in their production as of today, partly due to difficulties gather enough quantities and that their ordinary production partner did not want to deal with demolition timber in their production line. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

No description available.

Bilens bekväma och effektiva fördelar har gjort att den har blivit väldigt populär som färdmedel. Bilanvändningen har dock gett konsekvenser för både den ekologiska hållbarheten och den sociala hållbarheten. Bilanvändandet leder till att människor rör sig mindre, samt utsläpp av farliga partiklar, som leder till negativa effekter på vår hälsa. Idag är många städer utformade för bilister och inte lika mycket för gående och cyklister.   För att minska bilanvändandet är det viktigt att planera städer utifrån gående och cyklister. Gångbarhet är därför ett viktigt begrepp för att minska bilanvändningen. Många samhällsplanerare använder sig idag av skapandet av promenadvänliga platser för att förbättra städers gångbarhet. En promenadvänlig stad har effektiva gångvägar, mixad markanvändning, känsla av trygghet och upplevelserika gångstråk.  Denna studie utgår ifrån fyra kriterier (Trafiksäkerhet, tillgänglighet, trygghet och attraktivitet).   Studien genomfördes i centrala Sandviken på ett utvalt stråk från bostadsområdet Norrsätra till Sandvikens centrum. De metoder som valts för studien är, fältobservation, digital trygghetsvandring och en intervju med en trafikplanerare i Sandvikens kommun. Detta analyserades för att se vad som behövdes förbättras. Analysen visade att stråket har brister i alla fyra kriterier. Förslag på hur stråket kan förbättras utifrån dessa fyra kriterier gjordes. För att förbättra trafiksäkerheten på stråket gavs främst förslagen att sänka hastigheter för biltrafiken vid korsningspunkter samt tillsätta farthinder då hastigheterna var för höga. Tillgänglighet förbättrades främst genom att tillsätta tydligare skyltning vid korsningspunkterna eftersom observationen visade att det skedde missförstånd i mellan gång- och biltrafik. Förslag till tryggheten på stråket handlade främst om förbättrad belysning eftersom detta var den största faktorn till varför deltagarna från trygghetsvandringen inte valde att gå på vissa platser under kvällstid. Förslag som gavs för att främja attraktiviteten på stråket var att tillsätta grönska och möblering på platser som upplevdes som tomma och tråkiga enligt deltagarna.  Ett av förslagen på stråket gavs som ett gestaltningsförslag. Förslaget utformades i fokus på att stärka tryggheten och attraktiviteten på platsen genom att placera en serviceverksamhet som kan ge mer liv och rörelse. / The comfortable and efficient benefits of cars have made them a highly popular means of transportation. However, the usage of these vehicles has caused complications for society’s ecological and social sustainability. Car use leads to people moving less, as well as causing emissions of dangerous particles, which are associated with negative effects on our general health. At the time of writing, many cities are designed specifically for car users, and not as much for pedestrians and cyclists. In order to reduce car usage, it is important to design cities in consideration of pedestrians and cyclists. Therefore, the term walkability is important in pursuance of the reduction of car usage. Many urban planners implement the creation of walk-friendly places to improve cities’ walkability. A walkable city has efficient footpaths, diverse land use, an atmosphere of safety, and exciting walkways. This study evaluates walkability with reference to four criteria: road safety, accessibility, safety, and attractiveness. The study was conducted in central Sandviken, on a selected route that is located between a residential area in Norrsätra to the center of Sandviken. The methods chosen for the study are; field observation, digital safety walk, and an interview with a traffic planner employed for Sandviken municipality.    The analysis showed that the selected route has shortcomings in all of the four criteria. Propositions on how the route could be improved based on these four criteria. The main propositions for improving the road safety surrounding the route were to lower the speed limits at the intersections, as well as placing out speed bumps. These suggestions were made as a result of the observed traffic’s excessively high speed. The accessibility was mainly improved by adding clearer signage at the intersections since the observation showed that misunderstandings occurred between car users and pedestrians. Suggestions for safety on the selected route were mainly about improved lighting as this was the biggest factor why the participants from the safety walk did not choose to go to certain places during the night. Suggestions given to promote the attractiveness of the route were to add greenery and furnishing places that were perceived as empty and boring according to the participants. One of the propositions regarding the passage was demonstrated as a design proposal. The proposal was designed by focusing on strengthening the safety and attractiveness of the route by placing a service facility that could bring more activity and movement in the area.

No description available.

Behov som är gemensamma för flera fastigheter kan tillgodoses av en gemensamhetsanläggning. Den kan bestå av ett eller flera ändamål och förvaltas ofta av en samfällighetsförening. Syftet med studien är att undersöka både lagreglering och tillämpning av möjligheterna att bilda gemensamhetsanläggningar med flera ändamål. Studien har en rättsdogmatisk utgångspunkt i gällande rätt ("de lege lata") men grundar sig huvudsakligen i kvalitativ metod med ett rättssociologiskt perspektiv. Telefonintervjuer har genomförts med tolv förrättningslantmätare från såväl kommunala som statliga lantmäterimyndigheter i Västra Götalands län. Fem skriftliga intervjuer med personer med lång erfarenhet inom anläggningslagen (1973:1149) (AL) samt en skriftlig intervju med en person med gedigen kunskap om samfällighetsföreningar har också gjorts. Resultatet har kunnat påvisa att det finns en möjlighet att förrättningslantmätare bryter mot lagstiftarens intentioner rörande när en eller flera anläggningar ska inrättas, men utan gällande praxis kan detta inte säkerställas. Förrättningslantmätare har i dagsläget mycket stor frihet att själva kunna motivera om en eller flera anläggningar ska inrättas. Det är oklart om en gemensamhetsanläggning med flera ändamål ska prövas som helhet, eller om respektive ändamål ska prövas enskilt gentemot villkoren i AL. Studien visar emellertid att det finns en risk att prövningen av respektive ändamål kan göras mindre strikt om en gemensamhetsanläggning med flera ändamål prövas som helhet mot villkoren i AL. Förrättningslantmätare väljer huvudsakligen att bilda gemensamhetsanläggningar med flera ändamål för att det förenklar både anläggningsförrättningen och den framtida förvaltningen för samfällighetsföreningen. Valet att bilda gemensamhetsanläggning med flera ändamål är dock underordnat att förrättningslantmätaren bedömt att områdets utformning lämpar sig för detta, att ändamålen bedöms lämpliga att inrätta i samma gemensamhetsanläggning och att delägarfastigheternas andelstal blir lika. Studien visar att en gemensamhetsanläggning med flera ändamål i vissa fall kan leda till framtida problem och att huvudproblematiken i dessa fall utgörs av det faktum att gemensamhetsanläggningen måste omprövas enligt AL 35 §. Detta kan innebära stora kostnader som hade kunnat undvikas om ändamålen istället inrättades som olika gemensamhetsanläggningar då de bildades. / Needs common to several properties can be satisfied by a joint facility. It may consist of one or more purposes and is often managed by a joint property association.  The aim of the study is to investigate both the legal regulation and the application of the possibility of forming multi-purpose joint facilities. The study has a legal dogmatic outset in applicable law (“de lege lata”) but is mainly based on qualitative methods applied from the perspective of sociology law. Telephone interviews have been carried out with twelve cadastral surveyors from both municipal and state cadastral authorities in Västra Götaland county. Five interviews in written form have been carried out with experts in the Joint Facilities Act (1973:1149), and one written interview with an expert in joint property associations was completed. The result demonstrates that there is a possibility that cadastral surveyors may be violating the legislator’s intentions regarding the possibility to form multi-purpose joint facilities, but in absence of current legal practice this cannot be ensured. Consequently, cadastral surveyors are currently very free when deciding to form one or more joint facilities. It is unclear if a multi-purpose joint facility is to be adjudicated overall, or if each of its purposes are to be adjudicated individually in relation to the terms in the Joint Facilities Act. However, the study shows that there is a risk that the adjudication will be done less strict for each purpose if a multi-purpose joint facility is to be adjudicated overall towards the terms in the Joint Facilities Act. Cadastral surveyors mainly choose to form a multi-purpose joint facility because it simplifies both the conduction when forming the joint facility and the future administration for the joint property association. However, the choice to set up multipurpose joint facilities is subordinate to the fact that the layout of the area is assessed suitable, that the purposes are considered appropriate to be set up in the same joint facility and that the participatory share of the participating property units are equal. The study shows that a multi-purpose joint facility in some cases may lead to future problems. Mainly, these problems can lead to the fact that the joint facility may need to be re-formed according to the Joint Facilities Act Section 35 §. This could mean great costs which could have been avoided if several joint facilities had been formed from the beginning, instead of one multi-purpose joint facility.

No description available.

The purpose of this project was to map the construction and of a house built in 1953 and calculate the energybalance for the house in its original design. The idea was to investigate the measures that has been taken to lower the energy use in the building and see how great the savings were after each measure in the specific order they were made. The reason for choosing the there is possibility in saving energy in the residential sector  The energybalance were calculated by hand for the building in its original design and the energy efficient measures that were examined was additional insulation of the attic, window replacement and installation of a heat pump. The result for the buildings energybalance is that the demand for active heating is about 20 000 kWh/year. That can be compared with the result for calculation of the original oilfired boiler that were 13 600 kWh/year. The energyefficient measures that were made showed that the additional insulation gave a 11 percent saving of the demand for active heat. windows that were replaced and sealed gave an additional saving of 0,3 percent. That is because the measures of the windows result in two positive effect regarding the transmission- and ventilation losses and one negative effect regarding the passive heat. the measures lower the demand for active heat from 20 000 kWh/year to 17 500 kWh/year. Installation of a heat pump covers 48 percent of all bought energy and covers approximately 10 000 kWh/year of the demand for active heat.  Keywords: energybalance, demand for active heat, heatlosses, passive heat, window, additional insulation, heat pump

Boverket, den svenska myndigheten för samhällsplanering, boende och byggande, tillhandahåller bland annat vägledning för kommunernas utformning av översiktsplanen, i vilken inriktningen för den fysiska miljöns långsiktiga utveckling anges. Myndigheten framhåller att en övergripande vision för kommunens hållbara utveckling kan användas som styrdokument för utformningen av översiktsplanen. Var kommuns förhållningssätt till de tre hållbarhetsparametrarna, ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet, bör i mångt och mycket utgå från de lokala förutsättningarna. Vid framtagandet av en övergripande samhällsvision betonar därför Boverket vikten av “att ha ett helhetsperspektiv som inbegriper alla samhällsområden”. Emellertid har visionen kommit att bli föremål för en tilltagande platsmarknadsföring som tenderar att endast presentera kommunens attraktiva platser och sidor, snarare än att lyfta fram samhället i sin helhet. Behovet av att marknadsföra en kommun föranleds bland annat av den tilltagande konkurrensen över exempelvis invånare, företagsverksamhet och investeringar, vilka är avgörande för kommunens ekonomiska tillväxt och utveckling. Till följd av den governanceinriktade förvaltningspolitiken som bedrivs i Sverige idag har visionen samtidigt kommit att utgöra en central del av den kommunala styrningen. Således är platsmarknadsföring av och i visioner förenat med lokal utvecklingspolitik. I denna studie undersöks intentionerna bakom formuleringen av tre kommunövergripande visioner samt hur de kan härledas till platsmarknadsföring. Till grund för visionens utformning ligger ett antal frekvent förekommande faktorer och funktioner med, mer eller mindre, starka kopplingar till platsmarknadsföring, vilka behandlas i undersökningens kunskapsöversikt. Undersökningen har utförts medelst fallstudier av de tre kommunerna Stockholm, Nykvarn och Leksand, vilka representerar vardera kategori i SKL:s kommungruppsindelning från 2017. Metoden som tillämpats för genomförandet av undersökningen är kvalitativ textanalys och föremål för studien har sålunda varit den övergripande visionen för respektive kommun. Empirin har analyserats utifrån ett platsmarknadsföringsteoretiskt perspektiv och resultaten jämförs i en avslutande diskussion.