Det finns inom Vattenfall Eldistribution AB ett intresse att automatisera felsökning i elnätet. Syftet med detta examensarbete är att utreda möjligheten att utplacera feldetektorer i Vänersborgs centrala elnät. Ett förslag på en optimal placering av feldetektorerna utifrån ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv presenteras. Den föreslagna placeringen av feldetektorer bygger på det befintliga signalkabelsystems struktur. Signalkabelsystemet för Vänersborgs centralort finns dokumenterat i Vattenfalls dokumentationssystem. Samhällskostnader har beräknats och sammanställts för berörda ledningar. I beräkningsmodellen har olika alternativ med utplacerade feldetektorer simulerats. Alternativen utvärderas därefter i relation till felsökningstid, felfrekvens och samhällskostnad. Med framtagen beräkningsmodell erhålls samhällskostnaden för varje ledning, för ett genomsnittligt avbrott. Beräkningsmodellen visar även hur samhällskostnaden reduceras vid alternativa utplaceringar av feldetektorer. För det optimala alternativet med utplacerade feldetektorer i Vänersborgs centralort har den reducerade samhällskostnaden ställts i relation till investeringskostnaden. Därefter har den ekonomiska besparingen kunnat fastställas. Det har visat sig enligt detta examensarbete, att det med avseende på samhällskostnader och kundnytta är en bra investering att installera feldetektorer. Med den föreslagna optimala placeringen av feldetektorer, passeras återbetalningstiden för investeringen efter sex till sju år. Det genererar samtidigt en förhöjd kundnytta. Ett minskat antal provinkopplingar medför dessutom att kablar och elapparater inte på samma vis utsätts för höga kortslutningsströmmar, vilket resulterar i en längre livslängd för elnätet.

Bakgrund Celiaki är en autoimmun sjukdom som ger inflammation i tunntarmsslemhinnan vid intag av gluten. Symtom hos vuxna kan vara diffusa och därför svåra att koppla till celiaki. I Sverige är genomsnittstiden från första symtom till celiakidiagnos ungefär 10 år och det finns luckor i kunskapen om vilka konsekvenser fördröjningen till diagnos ger. Syfte Studiens syfte är att överblicka hur fördröjd diagnos av celiaki hos vuxna påverkar samhällets resurser, hur dessa individer upplever att symptomen påverkat deras sociala liv före och efter diagnos, samt om diagnostiken behöver effektiviseras. Metod I Sverige, september 2012, skickades en Internetbaserad enkät ut till 4337 medlemmar i Svenska Celiakiförbundet varav 611 kvarstod efter bortfall. Enkätens fokus var främst sjukfrånvaro, vårdkontakter och social påverkan p.g.a. symtom av celiaki. Enkäterna analyserades i SPSS (v.20.0) med p<0,05. Resultat Efter diagnos sjönk både sjukfrånvaro och vårdkontakter. Deltagarna undvek också sociala aktiviteter i mindre utsträckning och majoriteten upplevde förbättrad livskvalité. En stor del (39 %, n=238) uppgav att de fått diagnos först 10 år eller mer efter symtomdebut, varav majoriteten var äldre. Det var framför allt de som uppgav en fördröjning på fyra år eller mer från första symtom till diagnos som upplevde att deras livskvalité förbättrades av diagnosen. Slutsats Det är viktigt att celiakidiagnos ställs tidigt för att bespara kostnader som annars kommer av sjukfrånvaro och vårdkonsumtion, samt minska den negativa påverkan av symtom på det sociala livet och livskvalitén. Då mer än hälften av deltagarna i studien haft symtom i minst 5 år innan diagnos anser vi att åtgärder måste sättas in. Tidigare diagnos kräver antingen screening av befolkningen eller nya vårdplaner där diffusa symtom av celiaki uppmärksammas mer. Mer studier behövs för att avgöra vilken åtgärd som är mest hållbar. / Background Coeliac disease is an autoimmune disease where gluten causes inflammation in the mucosa of the small intestine. Symptoms in adults may be vague and therefore difficult to associate with coeliac disease. In Sweden, the average delay from first symptom to diagnosis is about 10 years. There are gaps in the knowledge of the consequences of a delayed diagnose. Objective The purpose of this study is to review the effect of the delay of coeliac diagnosis among adults on society’s resources, how the symptoms may have affected these individuals social life and the need of improved diagnosis. Method In Sweden, September 2012, an online questionnaire was distributed to 4,337 members of the Swedish Coeliac Society of which 611 was included in the study. The survey focus was mainly sick leave, health care contacts and social impacts due to symptoms of coeliac disease. The questionnaires were analyzed in SPSS (v.20.0) with p<0,05. Results Both sick leave and health care contacts decreased after diagnosis. The participants also avoided social activities to a lower extent and the majority experienced an improved quality of life. A large proportion (39%, n=238) reported that diagnosis delayed at least 10 years from the onset of symptoms, the majority of whom were older than the average. It was mainly those who reported a long delay from first symptom to diagnosis who experienced an improvement in quality of life due to diagnosis. Conclusion Early diagnosis is important in order to reduce costs that would otherwise derive from health care consumption and sick leave. Early diagnosis would also reduce the negative impact of symptoms on social life and quality of life. Since the majority of the participants reported a delay of at least 5 years from onset of symptoms to diagnosis, we believe that it is necessary to take action. In order to diagnose individuals with coeliac disease at an earlier stage it is necessary to apply effective methods such as screening or new care plans with more attention on vague symptoms. To determine which method is most sustainable, more studies needs to be done.