Det blir allt vanligare att elever får en egen bärbar dator eller lärplatta för att använda i skolan, även benämnt som ”en-till-en”. Digitaliseringen av skolan är numera så pass utbredd att det inte längre handlar om ifall datorer och digital teknik ska användas i undervisningen eller ej, utan snarare på vilket sätt de ska användas. I denna studie undersöks hur datorer används i undervisningen inom de samhällsvetenskapliga ämnena i en ”en-till-en”-miljö. Syftet är att bidra med en didaktisk inriktad studie inom det förhållandevis nya forskningsfält som ”en-till-en” utgör. Mer konkret har jag riktat min uppmärksamhet mot vilka kvalitativt skilda användningssätt som kan skönjas i lärares beskrivningar av hur den digitala tekniken används i undervisningen samt hur detta kan relateras till undervisningens syfte och innehåll. Genom enkäter har jag tagit del av lärares beskrivningar av sina mest lyckade arbetsmoment där datorn har utgjort en väsentlig del för arbetsmomentets genomförande. För att resonera kring dessa svar utifrån kvalitativt skilda användningssätt har jag utgått från Ruben R. Puenteduras SAMR-modell. Resultatet av studien visar att alla nivåer i SAMR-modellen är representerade i det empiriska materialet, men att en övervägande del av arbetsmomenten kan räknas till de lägre nivåerna i modellen. Beträffande undervisningens syfte och innehåll har jag tagit min utgångspunkt i ämnesuppfattningarna ”orienteringsämne”,”analysämne” och ”diskussionsämne” för att analysera studiens empiriska material. Enligt min tolkning återfinns alla ämnesuppfattningar i materialet. Genom att jämföra resultatet av dessa två analyser kan jag konstatera att alla nivåer av SAMR-modellen finns representerade inom de moment som kan härledas till ämnesuppfattningarna ”orienteringsämne” och”analysämne”. Detta tolkar jag som ett tecken på att samma undervisningsmål kan uppnås med olika former av teknikanvändning. De arbetsmoment som kännetecknas av ämnesuppfattningen ”diskussionsämne” karakteriseras av de högre nivåerna av teknikanvändning i SAMR-modellen. Således kan datorer och digital teknik ha en förhållandevis liten betydelse för undervisningens genomförande i vissa fall, medan den i andra fall spelar en ytterst betydelsefull roll för undervisningens innehåll och syfte.

Med utgångspunkt i att språket är en central del av inte bara skolan utan i hela livet går det att argumentera för att språkkunskap är något som behövs för att lära sig, samtidigt som det behövs för att visa att man har lärt sig. Att uttrycka, att argumentera och att reflektera är exempel på de krav som ställs på elever i den svenska skolan vilket ytterligare understryker språkets betydelse inom alla ämnen. Med grund i att språket är centralt i alla ämnen som elever undervisas inom saknas det idag konkreta arbetssätt för hur läraren kan stärka elevers disciplinary literacy.  Syftet med studien var att identifiera arbetssätt för hur lärare kan stärka elevers disciplinary literacy. Begreppet disciplinary literacy är relativt nytt och uppkom första gången på The Learning Research and Development Center at the University of Pittsburgh. Trots att definitionen av begreppet varierar går det att förklara som ämnesspecifik litteracitet och syftar till hur elever kan i kombination med ämneskunskaper stärka tillvägagångssättet för att uttrycka dessa kunskaper. För att uppnå studiens syfte utgick vi från åtta olika artiklar och avhandlingar vid konstruktionen av ett resultat. Resultatet visade på framför allt tre återkommande arbetssätt i form av scaffolding, multimodala arbetssätt och användandet av primära källor. Trots att flertalet av arbetssätten var förekommande i majoriteten av artiklarna uppkom det att konkretionen till lärarprofessionen var bristande och, i många fall, saknades helt beskrivningar av faktiska utförande.

The purpose of this study is to investigate how four different teachers in the social sciences subjects in elementary school work with reading comprehension to support their pupils with reading difficulties. The research questions for this study are: Which structures do the teachers in social sciences subject use to support pupils with reading difficulties? How do the teachers in social sciences subject describe the concept of reading difficulties? What additional support do the pupils with reading difficulties receive? Two methods have been used to answer the research questions. Four teachers were interviewed and observed. Lev Vygotskij’s sociocultural perspective was used for the theoretical point of the study.  The results of this study show that the four teachers all use similar methods to help pupils’ develop their reading skills. They work to develop pupils’ vocabulary range by for example supporting structures such as text calls. When the four teachers described the concept of reading difficulties, they all mentioned dyslexia as a common cause of reading difficulties.  In addition, the four teachers mentioned that pupils receive additional support from special needs teachers who help them.

The purpose of this study has been to look into and analyze the view on sex equality in textbooks and teaching media, and teaching of a group of upper secondary school teachers, through a gender perspective. The teachers teach subjects within social- and political science. The two questions that I wanted to answer are: What views do the teachers have on sex equality in their teaching? What views do the teachers have on sex equality in the teaching media (textbooks and other teacher media) which they have access to? Since I wanted to look into the teachers own views I chose unstructured interviews as the method of gather empirical information. To interpret the transcribed texts I chose the hermeneutic view of people as intentional. I interviewed six teachers in an upper secondary school, four men and two women. I have interpreted the interviews through a gender perspective, based on theories by Yvonne Hirdman, Maria Hedlin, Ylva Elvin-Nowak, Heléne Thomsson and Britt-Marie Thurén. Theories that have been acknowledged are gender, gender making, the male norm, structure, how to integrate sex equality, mentors and models, and feminism. Previous researches that I have focused on are thesis of Eva Gannerud, and Victoria C Wahlgren. The conclusion of the study is that some of the teachers’ did not think that most of the textbooks they used contained an aspect of sex equality, some of them seldom used textbooks and if they wanted a sex equality aspect of the teaching they had to find supplement material on their own. In my analysis I found that the teachers felt responsibility but did not feel that they had room for increased teaching by adding sex equality to the existing lesson material. I argue that the responsibility should not lie on the individual teacher to figure out supplement for sex equality aspects on their own, but the responsibility should lay on the school system as a whole, teachers training included.