Studien undersöker lärares användning av och inställning till att arbeta med digitala lärresurser inom ämnet matematik, för att på så sätt förhålla sig till ett multimodalt arbetssätt. Detta för att vidare se om lärare i F-3 anser att digitala lärresurser går att använda som en alternativ metod för att främja elevers matematikinlärning. För att besvara detta används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med stöd av det multimodala perspektivet. Studiens resultat visar att de deltagande lärarna är positiva till att använda ett multimodalt arbetssätt och ser dess nytta. I diskussionen diskuteras studiens resultat och metod utifrån hur vi hade kunnat göra saker annorlunda och hur det hade påverkat resultatet. Slutsatsen från studien är att studiens deltagare har en positiv syn på multimodalt arbete med både fysisk bok och digitala lärresurser i matematikundervisningen. Studien visar även på att lärare främst uppskattar det multimodala när det kommer till administrativt arbete och rättning. Deltagande informanter uppgav att det multimodala är till stor hjälp vid bedömningen.

Kunskapsöversikten är skriven med syfte att undersöka huruvida skolträdgårdsaktiviteter kan användas som ett pedagogiskt verktyg, samt hur aktiviteten påverkar elevers attityder, hälsa och hållbart tänkande utifrån olika studier. Betydelsen av utomhuspedagogiken lyfts även fram som ett positiv metod för att öka elevers fysiska aktivitet. Översikten är baserad på två frågeställningar där vi vill lyfta fram effekter på elevers personliga utveckling och om aktivitet kan bidrar till ett hållbart tänkande. För att besvara på frågorna genomfördes informationssökning med hjälp av olika sökord och kombinationer i databaser som bland annat ERIC och Web of Science. Vi har även använt oss av relevanta litteratur för att stärka kunskapsöversikten, sammanlagt har vi använt 22 källor för arbetet. Resultaten visar att utomhuspedagogik och rörelseintegrerad undervisning har tydlig positiv påverkan på elevers hälsotillstånd. Man har även sett en ökad skolmotivation, självkänsla, högre skolnärvaro, bidragande känsla av tillhörighet både till naturen och till klasskamrater med mera. Efter arbetet med skolträdgårdsaktiviteter har också påverkan på elevers syn på hållbar utveckling ökat genom att de gjort medvetna val efter arbetet. Även fast det framkommer många fördelar med denna typ av arbetsform finns också svårigheter. Vi fann i en studie att ekonomiska resurser är ett hinder när det gäller att starta igång sådana projekt, men också hinder i hur aktiviteten är strukturerad och att utomhusmiljön kan vara rörigt för elever med diagnoser.

Med utgångspunkt i att språket är en central del av inte bara skolan utan i hela livet går det att argumentera för att språkkunskap är något som behövs för att lära sig, samtidigt som det behövs för att visa att man har lärt sig. Att uttrycka, att argumentera och att reflektera är exempel på de krav som ställs på elever i den svenska skolan vilket ytterligare understryker språkets betydelse inom alla ämnen. Med grund i att språket är centralt i alla ämnen som elever undervisas inom saknas det idag konkreta arbetssätt för hur läraren kan stärka elevers disciplinary literacy.  Syftet med studien var att identifiera arbetssätt för hur lärare kan stärka elevers disciplinary literacy. Begreppet disciplinary literacy är relativt nytt och uppkom första gången på The Learning Research and Development Center at the University of Pittsburgh. Trots att definitionen av begreppet varierar går det att förklara som ämnesspecifik litteracitet och syftar till hur elever kan i kombination med ämneskunskaper stärka tillvägagångssättet för att uttrycka dessa kunskaper. För att uppnå studiens syfte utgick vi från åtta olika artiklar och avhandlingar vid konstruktionen av ett resultat. Resultatet visade på framför allt tre återkommande arbetssätt i form av scaffolding, multimodala arbetssätt och användandet av primära källor. Trots att flertalet av arbetssätten var förekommande i majoriteten av artiklarna uppkom det att konkretionen till lärarprofessionen var bristande och, i många fall, saknades helt beskrivningar av faktiska utförande.