BakgrundFörskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande (Lpfö98, rev.2010,s.5) därför bör lärare i förskolan vara uppmärksamma på samt förstå den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensätta varierande samtalssammanhang för att främja barns utveckling och lärande. I samtal, där barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhålla en förståelse för sig själva, för andra människor och sin omvärld.SyfteSyftet med denna studie är att med utgångspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg beträffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lärande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjälpmedel. Syftet är dessutom att belysaförskollärares föreställningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgångspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollärarna uttryck åt att barnen erhåller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lärande möjliggörs med utgångspunkt i samtalet. Barnen är aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör då de får medverkautifrån egna villkor. Förskollärarnas föreställningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare. / Program: Lärarutbildningen

Detta är en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka mellanstadielärarnas uppfattningar och erfarenheter kring att samtala med elever om missförhållanden hemma,samt deras upplevelser av hur samverkan med socialtjänsten fungerar. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och respondenterna bestod av sex lärare på mellanstadiet i från olika kommuner i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga lärare anser att det är viktigt att diskutera missförhållanden med eleverna i skolan. Det som kan upplevas som hinder för att lyfta ämnet i skolan är att lärare saknar kunskap om ämnet, det saknas resurser och en del respondenter tyckte att det var ett svårt ämne att prata om. Resultatet visar även att skolans samverkan med socialtjänsten behöver utvecklas och förbättras. Studien visar att det behövs mer kunskap och resurser för att informera barn i årskurs 4-6 om missförhållanden i hemmet på ett mer strukturerat och funktionellt sätt. / This is a qualitative interview study with the aim of examining the middle school teachers' perceptions and experiences of talking to pupils about child maltreatment at home, as well as their experiences of how collaboration with the social services works. Data was collected with semi-structured interviews and the respondents consisted of six middle school teachers from different municipalities in Central Sweden. The results showed that all teachers considered it important to discuss child maltreatment with pupils in school. What could be perceived as an obstacle to raise the subject in school was that teachers lack knowledge about the subject, there is a lack of resources and some respondents thought it was a difficult subject to talk about. The results also show that the school's collaboration with the social services needs to be developed and improved. The study shows that more knowledge and more resources are needed to be able to inform children in grades 4-6 about maltreatmentat home in a more structured and functional way.