Syftet med studien är att undersöka kvinnors och mäns språk kopplat till genus och makt. Jag undersöker talutrymmet och ser på kopplingen mellan kön och två olika ämnesval som diskuteras. Språkbruket analyseras därefter utifrån ett genus och maktperspektiv. Metoden är i huvudsak kvalitativ och består av observation och analys av en videoinspelning med 20 informanter under en lektion i svenska som andraspråk på grundläggande vuxenutbildning. I studien framkommer att genusmönstren är starka och samma genusmönster lyser igenom hos alla informanterna trots att de vuxna andraspråkseleverna har socialiserats i skilda kulturer. Män tar för sig i klassen och äger mycket av talutrymmet under lektionstid samt styr diskussionsämnena medan kvinnorna är tillbakahållna och tillåter och i viss mån även stödjer männen i deras agerande. Studien överensstämmer i mycket med tidigare forskning om mäns och kvinnors samtalsstilar.

Dominans kan användas för att uppnå och upprätthålla en maktposition och syftet med uppsatsen är att på mikronivå undersöka dominans i kvinnliga och manliga chefers samtalsstilar i möten. För att komma fram till svaren användes följande frågeställningar: hur yttrar sig dominans i chefers samtalsstilar? Använder kvinnliga respektive manliga chefer samma typ av dominansaspekter? Dominerar män och kvinnor lika mycket i samtalet? Fyra chefers samtalsstilar undersöktes i ett möte vardera. Med samtalsanalys som inspiration för material- och analysmetod spelades mötena in och transkriberades för att sedan analyseras utifrån en teoretisk referensram om dominans i samtal och genusteori. Resultatet visade att dominans yttrar sig på olika sätt hos de olika cheferna och de kvinnliga cheferna dominerade till största del mötena.