I denna uppsats undersöktes ifall studenternas upplevda problem kring studentboende i Karlstad var ett samverkansproblem eller inte. Problemformulering lämnades öppen till en början för att sedan avgränsas till studentboendefrågan i och med diskussionerna under fokusgrupperna. Med denna avgränsning kunde samtliga aktörer identifieras lättare och valet av tillvägagångssätt föll på en kvalitativ metod med bland annat intervjuer med representanter hos respektive aktör.   Den referensram som har använts behandlar främst teoretiska resonemang och argument för samverkan. Detta på grund av utgångspunkten att de problematiska momenten i studenternas liv, vid sidan av själva studierna inte behandlas hos en enskild organisation utan involverar flera parter, och att det då är viktigt att det finns ett fungerande system för att dessa tjänster tillgodoser studenterna på bästa sätt. De involverade aktörerna vad gäller studentbostadsfrågan var Karlstad universitet, Karlstad Bostads AB, Studentkåren och Centrala studiestödsnämnden.   Den insamlade informationen från vår kvalitativa undersökning har analyserats utifrån den presenterade teorin för att komma till en slutsats. Denna slutsats blev att problemet ifråga inte beror på bristande samverkan mellan de olika aktörerna. Det finns en arena där den problematik som upplevs skulle kunna åtgärdas, men det fanns avgörande brister inom respektive organisation.

I denna studie var syftet att skapa förståelse för hur förskollärare och föräldrar kan samverka för att främja barns trygghet i sin könsidentitet. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och resultatet har analyserats med hjälp av det teoretiska perspektivet som var ett genusperspektiv ur en feministisk poststrukturalism. Resultatet visade på föräldrar och förskollärares förståelse för samverkan, hur de samverkar och vad som var viktigt inom samverkan. Resultatet beskrev deras syn på könsidentitet och hur de såg på förskolans jämställdhetsarbete. Resultatet resonerar även kring föräldrar och förskollärares syn på könstillhörighet och vad de gjorde för att uppmuntra barn att bli trygga individer. Studien berörde diskussioner kring arbetssätt och hur läroplan för förskolan gav tolkningsmöjlighet. Diskussionen berörde även hur detta kunde se ut i verksamheten. Studien lyfte förskollärares tydlighet och vikten av att ha ett uttalat arbetssätt för genusarbetet samt ett mål med det.

Under många har det riktats kritik mot bygg- och fastighetsbranschen. T.ex. har offentliga utredningar påvisat att byggkostnaderna är för höga, kvaliteten för låg, tidplaner ofta överskrids, konkurrensen för liten etc. För att råda bot på problemen rekommenderar de offentliga utredningarna bl.a. ökad priskonkurrens, högre förprojekteringsgrad och ett större byggherreansvar. Förespråkare för utökad samverkan anser dock att dessa lösningar är felaktiga. De menar att lösningen istället består av utökad samverkan, även kallad partnering. Byggherren och entreprenören ska tillsammans, med gemensamma mål och öppna böcker arbeta för att projekt ska färdigställas i rätt tid, till rätt pris och med rätt kvalitet. Partnering lämpar sig väl när det tidigt i projektskedet finns ett behov att uppfånga entreprenörens produktionskunnande, när projektet har lång byggtid och/eller är av komplex karaktär. Syftet med denna studie är att genom en utvärdering av en om- och tillbyggnads-entreprenad identifiera framgångsfaktorer kopplat till partnering, föreslå hur framtida partneringprojekt kan genomföras ännu bättre samt utreda om partnering har underlättat utmaningarna i projektets olika faser. Målsättningen är att bidra till en ökad förståelse om styrkor och eventuella svagheter med samverkansformen partnering, i synnerhet vid entreprenader av komplex karaktär, samt föreslå hur framtida projekt kan genomföras ännu bättre. För att besvara frågeställningen och uppnå målsättningen har litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och en fallstudie genomförts. I litteraturstudien har kunskap inhämtats från tidigare studier och böcker om partnering samt relevant underliggande teori i form av bl.a. entreprenadformer, standardavtal och ersättningsformer. De kvalitativa intervjuerna har genomförts muntligt med nyckelpersoner i det studerade projektet och utgör rapportens resultatdel. Projektspecifika dokument, såsom förfrågningsunderlag, styrdokument, allmänna föreskrifter etc. har studerats för få djupgående kunskaper om det studerade projektet. Resultatet visar att samtliga respondenter är nöjda med partnering. En stor framgångsfaktor grundar sig i den anbudsutvärdering som har gjorts, vilken baseras på mjuka parametrar. Beställaren har således valt den entreprenörsorganisation som lämpar sig bäst för projektet. De involverade personerna är kompetenta och tilliten och öppenheten är stor inom gruppen, vilket har gjort att utmaningar under projektets gång har kunnat lösas på ett framgångsrikt sätt. / For many years, the construction and real estate industry have been criticized. Public investigations have shown that construction costs are too high, the quality is too low, timetables are often exceeded, the competition too small etc. To remedy the problems, the public investigations made by the Swedish government recommend increased price competition, higher degree of pre-planning and greater responsibility for the developers. However, advocates for extended collaboration believe that those solutions are incorrect. They argue that the solution instead consists of extended collaboration, i.e. partnering. The developer and the contractor shall work together, with common goals and open books to ensure that projects are completed at the right time, at the right price and with the right quality. Partnering is well suited when it’s necessary to capture the contractor’s production knowledge early in the project, when the project has a long time span and/or is of a complex nature. The purpose of the study is to, through evaluation of a partnering project, identify success factors linked to partnering, suggest how future partnering projects can be implemented even better and to investigate whether partnering has eased the challenges in the different phases of the project. The goal is to contribute to an increased understanding of strengths and possible weaknesses in the form of collaboration (partnering), in particular in projects of a complex nature, and to suggest how future partnering projects can be carried through even better. To achieve the purpose and goal of the study, literature studies, qualitative interviews and a case study have been conducted. The literature study knowledge has been obtained from previous studies on partnering and relevant underlying theory in the form of e.g. contract forms, standard agreements and forms of compensation. The qualitative interviews, which are presented in the result section, have been conducted in person with main people in the studied project. Project documents, such as tender documents, regulatory documents, general regulations etc. have been studied to gain in-depth knowledge of the project. The results show that all respondents are satisfied with partnering. A great success factor is the tender evaluation that has been made, which is based on soft factors. The developer has thus chosen the entrepreneurial organization that is best suited for the project. The people involved are competent and the trust and openness is great within the group, which has made it possible to successfully solve challenges during the project.

Syftet med studien är att synliggöra specialpedagogers, pedagogers och vårdnadshavares synsätt på problem som uppstår när samverkan brister i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Samt hur de ser på begreppet barn i behov avsärskilt stöd. Studien utgår från kvalitativa metoder med kvantitativa inslag och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med pedagoger och specialpedagoger och enkäter till vårdnadshavare. Resultatet visar att barn kan påverkas negativt av bristande samverkan, främst genom att hjälpen inte sätts in i ett tidigt skede. Resultatet visar även att alla parter har olika synsätt på vilka barn de inkluderar i begreppet barn i behov av särskilt stöd. En slutsats som kan dras är att alla barn någon gång under sin tid på förskolan kan komma att vara i behov av särskilt stöd.

Syftet med studien är att undersöka och förklara vilka faktorer som rektorer i grundskolan identifierar som hinder respektive möjligheter i utvecklandet av studie- och yrkesvägledningen till att bli hela skolans ansvar. Tidigare rapporter har visat att implementeringen av studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar inte varit framgångsrikt. Genom kvalitativa intervjuer har ett antal rektorer beskrivit organisationen på den egna skolan och vilka hinder respektive möjligheter de ser i utvecklandet av studie- och yrkesvägledningen. Resultatet har analyserats utifrån styrdokumenten, tidigare forskning och teorier om organsiation, styrning och strategier. Studien har visat att för att studie- och yrkesvägledningen ska bli hela skolans ansvar krävs mer kunskap om varför en förändring är nödvändig och en tydligare styrning i styrkedjan för att undvika otydligheter i uppdraget. Studie- och yrkesvägledningen bör kvalitetssäkras i skolans kvalitetsredovisningar för att ett kontinuerligt utvecklingsarbete ska komma till stånd. Redan nu görs många bra saker ute på skolorna, som har klar koppling till studie- och yrkesvägledning, men det sker ofta omedvetet och saknar samordning. Mer kunskap om studie- och yrkesvägledningens profession och ett ämnesövergipande arbetssätt skulle främja en utveckling till att studie- och yrkesvägledningen blir hela skolans ansvar. För att detta ska vara möjligt behöver rektorernas arbetssituation ses över så att de får de rätta förutsättningarna att klara uppdraget.

The aim of this study was to explore and describe how four teachers work with literacy in preschool and grade one, ages 6 and 7. The aim was also to explore the progression of reading and writing as well as the collaboration between teachers in preschool and grade one. The study has a qualitative approach and data was collected through observations and interviews. The findings indicate that teachers in preschool have similar activities and approach to what guides the work. Regarding teachers in grade one it shows that they both are working with reading and writing in a varied way. But their approach, materials and tools shows some differences. The collaboration in one of the schools is perceived as good. At the other school it indicates that the teachers want a closer cooperation.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur föräldrar och förskollärare ser på utvecklingssamtalen i förskolan. Vad förväntar sig föräldrar och förskollärare av utvecklingssamtal och sker det en samverkan? Metoden som användes var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem förskollärare och fem föräldrar från samma kommun men från olika orter. I resultatet syns det att både föräldrar och förskollärare tycker att utvecklingssamtalen är viktiga men att syftet eller förväntningar på samtalet skiljer dem åt. Förskollärarna vill utgå från verksamheten där barnet är en del av den. Föräldrarnas förväntningar på utvecklingssamtalet är istället att prata om barnets trygghet och sociala relationer. Även begreppet delaktighet i förskolan är något som föräldrar och förskollärare ser olika på. Förskollärarna önskar en större delaktighet från föräldrarnas sida och vill att de ska vara insatta i hela verksamheten. Föräldrarna anser att så länge de får information om barnet och kan säga ifrån om de är något så är de nöjda med sin delaktighet. För ett bra utvecklingssamtal anser både förskollärarna och föräldrarna att det ska finns en dialog men föräldrarna vill gärna att förskolläraren ska styra samtalet utifrån sin profession. Trots olika uppfattningar syns ändå en samverkan och en öppenhet mellan förskola och hem.

Studien syftar till att synliggöra förskollärares kunskaper och erfarenheter av kommunikation och samverkan med nyanlända föräldrar. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer samt ljudinspelning som stöd. Fyra utbildade förskollärare intervjuades utifrån tre teman: kommunikation, samverkan och inflytande/delaktighet. Det empiriska materialet bearbetades, tolkades och analyserades, utifrån tidigare forskning, samt ur ett interkulturellt-, sociokulturellt- och maktperspektiv. Resultatet visade att kommunikation är ett grundläggande verktyg i samverkan med nyanlända föräldrar. Utifrån intervjuerna synliggjordes flera former av kommunikation samt exempel på möjligheter respektive utmaningar som kan uppstå i samverkan med nyanlända föräldrar. I och med att flera former av kommunikation användes av förskollärarna kunde förståelsen möjliggöras mellan parterna även om första språket var olika. De slutsatser som dragits utifrån studien är att samverkan med nyanlända föräldrar kan ske på en mängd olika sätt, inte minst genom alternativa sätt att kommunicera – det är inte hopplöst trots att vi ej talar samma språk. Kommunikationen är en central del i mötet med nyanlända föräldrar för att skapa en likvärdig samverkan. Studien visar även hur betydelsefullt det är att en förskollärare kan inta ett interkulturellt förhållningssätt genom att visa på nyfikenhet, öppenhet och vilja lära sig mer om den andre.

Utvecklingssamtal i förskolan ska genomföras kontinuerligt och är den samverkansform mellan hem och förskola som finns explicit beskriven i Läroplan för förskolan. I läroplanen står dock endast att utvecklingssamtal ska genomföras, inte hur det ska utformas. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur utvecklingssamtal kan utformas. För att studera detta har kvalitativa intervjuer med förskollärare genomförts och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv använts som tolkningsraster. Resultatet visar att förskollärare utformar utvecklingssamtal olika beroende på vad de anser syftet med samtalet är. I studien diskuteras hur de olika sätt på vilka utvecklingssamtal utformas får konsekvenser för föräldrar, barn och verksamhet. Avslutningsvis konstateras att utvecklingssamtal är ett komplext område, där förskolepersonal åläggs ett stort ansvar för att försäkra sig om att det blir ett givande möte.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger och vårdnadshavare samverkar i förskolans verksamhet. Studien har fokuserat kring i vilken utsträckning vårdnadshavarna ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet. Studien var kvalitativ och omfattade nio intervjuer med fyra pedagoger och fem vårdnadshavare. Resultatet visade att kommunikation är en grundsten i samverkan mellan hem och förskola och anses vara en viktig del när det gäller barnets behov, utveckling och lärande. Slutsatsen är att relationen mellan vårdnadshavare och pedagoger är god, men den behöver hela tiden utvecklas för att bibehålla en hög kvalitet.