Den här studien syftade till att undersöka betydelsen av psykologisk trygghet inom mellanorganisatorisk samverkan. Tidigare forskning visar att samverkan är ett viktigt verktyg för att offentliga organisationer på bästa sätt ska kunna hantera offentliga resurser och sociala problem. Resultatet av den här studien utgör en tematisk analys baserad på kvalitativa intervjuer från fem respondenter verksamma inom krisberedskapsområdet. Den teoretiska utgångspunkt som använts i analysen är Edmondsons (1999) teoretisering av psykologisk trygghet och Huxham och Vangens (2004) ramverk för att förstå mål inom samverkan. Inledningsvis hade vi en föreställning om att psykologisk trygghet har betydelse för samverkan, vilket också bekräftas av studiens resultat. Studien visar dock att olika aspekter av samverkan även har betydelse för upplevelsen av psykologisk trygghet. Centrala resultat för den här studien är att krisberedskapsområdet präglas av en stark samverkanskultur, vilket utgör ett övergripande tema i analysen som genomsyrar tre underliggande teman: samhällsansvar, struktur samt nätverk och relationer. Aspekter i respektive tema i den här studien har visat på potential att både möjliggöra och begränsa upplevelsen av psykologisk trygghet inom mellanorganisatorisk samverkan.

Syftet med det här arbetet var att se hur yrkesverksamma inom skola och fritidshem beskriver samverkan och hur det tar form i deras verksamhet. Vi ville se om definitionen av begreppet samverkan och beskrivningen av den skilde sig mellan klasslärare, fritidslärare och outbildad personal inom fritidshemmet. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor där vi ställde frågor till deltagarna som berörde samverkan, deras förståelse av den och hur den bedrivs på deras arbetsplats. Det vi har sett i resultatet är att definitionen av begreppet skiljer sig mycket från skola till skola, men också från person till person inom samma skola. Det vi har sett är att personer inom samma profession inte nödvändigtvis har samma definition av begreppet. Fritidslärare kan ha flera olika definitioner av begreppet trots att de har samma professionsroll. Den slutsats vi har dragit är att det behöver råda en samsyn kring vad begreppet innebär för att uppdraget ska kunna genomföras på bästa sätt.