<p><em>Bakgrund:</em> Livskvalitet har av flera forskare identifierats som ett viktigt behandlingsresultat för individer med schizofreni. Livskvalitet kan definieras som individers uppfattning av sin position i livet i samband med den kultur och de värderingar som de lever i och i förhållande till sina mål, förväntningar, normer och intressen. Schizofreni är en sjukdom som bl.a. begränsar individer i deras aktivitetsförmåga. Att aktivitet främjar hälsan är ett av arbetsterapins grundantaganden, och det är arbetsterapeutens uppgift att hjälpa individer finna en tillfredsställande aktivitetsnivå som gynnar deras hälsa.</p><p><em> Syfte:</em><strong> </strong>Denna studies syfte var att kartlägga aktivitetens betydelse för livskvaliteten hos individer med schizofreni. Frågeställningarna var att ta reda på vilket samband som finns mellan aktivitet och livskvalitet samt vilka aspekter av aktivitet som påverkar livskvaliteten hos personer med schizofreni.</p><p><em> Metod:</em><strong> </strong>Som metod för denna studie valdes systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes systematiskt i databaserna: Cinahl, Amed, Medline, Medline in process och PsycINFO. Två olika sökkombinationer utfördes vilket resulterade i totalt 311 träffar. Tio artiklar valdes ut för analys och ligger till grund för denna översikt. De analyserade artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av utformade protokoll för kvantitativ och kvalitativ forskningsdesign.</p><p><em> Resultat:</em> Denna studie visar att det finns ett samband mellan aktivitet och livskvalitet hos individer med schizofreni. Arbete var den aktivitet som utmärkte sig som viktigt för livskvalitet. Sociala aktiviteter var en aktivitetsaspekt som framkom som betydelsefull. En av studierna fann ett samband mellan grad av deltagande i aktivitet och livskvalitet. Samtliga studier erhöll ett lågt bevisvärde utifrån översiktens kvalitetsgranskning. Resultaten bör därför generaliseras med försiktighet.</p><p><em> Slutsats:</em><strong> </strong>Fler studier med ett högt bevisvärde som enbart undersöker individer med schizofreni behövs i framtiden för att kunna göra en tillförlitlig koppling mellan aktivitet och livskvalitet. Betydelsen av arbete och sociala aktiviteter bör även utredas vidare i förhållande till livskvaliteten hos denna grupp.</p><p> </p><p> </p>

Bakgrund: Livskvalitet har av flera forskare identifierats som ett viktigt behandlingsresultat för individer med schizofreni. Livskvalitet kan definieras som individers uppfattning av sin position i livet i samband med den kultur och de värderingar som de lever i och i förhållande till sina mål, förväntningar, normer och intressen. Schizofreni är en sjukdom som bl.a. begränsar individer i deras aktivitetsförmåga. Att aktivitet främjar hälsan är ett av arbetsterapins grundantaganden, och det är arbetsterapeutens uppgift att hjälpa individer finna en tillfredsställande aktivitetsnivå som gynnar deras hälsa. Syfte: Denna studies syfte var att kartlägga aktivitetens betydelse för livskvaliteten hos individer med schizofreni. Frågeställningarna var att ta reda på vilket samband som finns mellan aktivitet och livskvalitet samt vilka aspekter av aktivitet som påverkar livskvaliteten hos personer med schizofreni. Metod: Som metod för denna studie valdes systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes systematiskt i databaserna: Cinahl, Amed, Medline, Medline in process och PsycINFO. Två olika sökkombinationer utfördes vilket resulterade i totalt 311 träffar. Tio artiklar valdes ut för analys och ligger till grund för denna översikt. De analyserade artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av utformade protokoll för kvantitativ och kvalitativ forskningsdesign. Resultat: Denna studie visar att det finns ett samband mellan aktivitet och livskvalitet hos individer med schizofreni. Arbete var den aktivitet som utmärkte sig som viktigt för livskvalitet. Sociala aktiviteter var en aktivitetsaspekt som framkom som betydelsefull. En av studierna fann ett samband mellan grad av deltagande i aktivitet och livskvalitet. Samtliga studier erhöll ett lågt bevisvärde utifrån översiktens kvalitetsgranskning. Resultaten bör därför generaliseras med försiktighet. Slutsats: Fler studier med ett högt bevisvärde som enbart undersöker individer med schizofreni behövs i framtiden för att kunna göra en tillförlitlig koppling mellan aktivitet och livskvalitet. Betydelsen av arbete och sociala aktiviteter bör även utredas vidare i förhållande till livskvaliteten hos denna grupp.

Bakgrund Omkring 50 000 personer har diagnosen schizofreni i Sverige. Insjuknande sker oftast i 18- 30 års ålder. Gemensamt för alla med diagnosen schizofreni är att de alla har psykotiska episoder med dålig sjukdomsinsikt och bristfällig följsamhet till ordinationer. Eftersom schizofreni är en sjukdom som påverkar hela familjen har alltmer forskning fokuserat på den börda den utgör för hela familjen. Familj och övriga närstående är en resurs och viktiga samarbetspartners i behandlingsarbetet. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa närståendes upplevelser av att leva med en person som drabbats av schizofreni. Metoden som användes var en litteraturstudie. Tjugo vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes i sex kategorier. Resultatet visade att närstående har många olika känslor runt sjukdomen schizofreni, de mest förekommande var skuld och sorg. Det skapade ångest att se en familjemedlem utveckla ett bisarrt beteende. Hela familjen blev lidande. I diskussionen tas behovet av vidare forskning om närståendes upplevelser upp.

Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till personer med schizofreni. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline (via PubMed) där totalt 15 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg att schizofreni inte kan härledas till en enda orsak utan är ett samspel mellan olika faktorer. Schizofreni betraktades som en behandlingsbar sjukdom och endast delvis återhämtning ansågs möjlig förutsatt att professionell hjälp finns att tillgå. Sjuksköterskor hade negativa attityder angående sjukdomens prognos. Negativa attityder påträffades också gällande personer med schizofreni i relation till giftermål och barn. Det rådde delade meningar om det skulle vara besvärande eller inte att ha en person med schizofreni som granne eller arbetskamrat. Sjuksköterskor ansåg att personer med schizofreni är aggressiva och oförutsägbara. Positiva attityder fanns till att personer med schizofreni ska ha samma rättigheter och bemötas som andra människor. Yrkeserfarenhet påverkade attityderna hos sjuksköterskorna men det var oklart om det bidrog till positiva eller negativa attityder. Att ha högre utbildning var relaterat till positiva attityder. Författarna drog slutsatsen att sjuksköterskor i allmänhet har negativa attityder till personer med schizofreni. Nyckelord: Schizofreni, attityd, sjuksköterskor.

Bakgrund: Schizofreni är den allvarligaste formen av psykossjukdomar. Tidigare forskning har visat att personer med schizofreni upplever stigmatisering från vårdpersonal och allmänheten. En bidragande orsak till negativa attityder hos vårdpersonal och allmänheten är brist på kunskap om sjukdomen. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva attityder hos vårdpersonal inom sluten- och öppenvården till personer med schizofreni samt att beskriva valda artiklars design. Metod: Studien har en deskriptiv design och innehåller både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar. Totalt har 13 stycken artiklar inkluderats i föreliggande studie. Resultat: Resultatet i föreliggande litteraturstudie visade att det finns både negativa och positiva attityder gentemot personer med schizofreni hos vårdpersonal inom sluten- och öppenvården. Negativa attityder som framkom var att vårdpersonal ansåg att personer med schizofreni var farliga och oförutsägbara, positiva attityder hos vårdpersonalen yttrade sig i social acceptans. Inom slutenvården hade majoriteten av vårdpersonalen negativa attityder medan personalen i öppenvården hade mer positiva attityder gentemot personer med schizofreni. Resultatet visade även att vårdpersonal som var äldre och hade mer erfarenhet av personer med schizofreni hade mer positiva attityder. I föreliggande studie hade tre av de inkluderade artiklarna kvasi-experimentell design och resterande tio inkluderade artiklar hade icke-experimentell design. Slutsats: Negativa attityder till personer med schizofreni förekommer både inom sluten- och öppenvården. Genom att uppmärksamma negativa attityder genom olika undersökningar har det visat sig att kunskapen ökar och att attityder går att förändra.

Bakgrund: Schizofreni är en sjukdom som ofta är långdragen och livslång och påverkar den drabbades vardagliga liv. Föräldrar som har ett barn med schizofreni utsätts för stora påfrestningar i det dagliga livet. Tidigare studier visar på att föräldrars och anhörigas delaktighet är viktig för en framgångsrik behandling av schizofreni. Föräldrar och anhöriga har i tidigare studier påpekat att samarbete, öppenhet och bekräftelse som viktiga aspekter för en positiv relation med den psykiatriska vården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med ett vuxet barn med schizofreni. Metod: Datainsamlingen skedde via databaserna PsycInfo, Cinahl och PubMed. Datainsamlingen genererade nio kvalitativa artiklar som analyserades och sammanställdes efter inspiration av en innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Känslor av saknad av barnets personlighet och en osäkerhet inför framtiden. Behov av kunskap och stöd. Utmaningar, att lära sig hantera situationen och belöningar av att vara närvarande. Under dessa framkom sju underkategorier. Slutsats: Resultatet visar att föräldrar är en viktig del av de sjuka barnens liv. Det innebär stora påfrestningar för föräldrarna och de är i olika omfattning i behov av stöd för att klara av att hantera situationen.

The aim of the study was to illustrate how music therapy can be used in the care of patients with schizophrenia and other psychotic illness. The method used was a literature review. Scientific articles were searched in PubMed, Cinahl, PsycINFO och Scopus databases with an outcome of ten articles, with in total 330 participants, that underwent quality and outcomes analysis. The results showed that music therapy could provide potential improvement in the patients' social functions and that it could also improve negative, some positive and general schizophrenia and psychotic symptoms in some patients. The form of music therapy used was often creative music activities with music therapist, with or without structure, or individually customized. The length of treatment varied widely. It was not possible to draw conclusions about which type of music therapy was best. In the studies where patients' experience came up, music therapy often made ​​them feel good. The conclusion: The study has shown that music therapy can generally mitigate negative symptoms and improve social behavior. More research is needed to more clearly show the relation between music therapy and improvement in symptoms.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. : 2001. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2005. / Härtill 6 uppsatser.

Att personer med schizofreni utsätts för stigmatisering är sedan länge känt. Syftet med denna studie var att undersöka hur dessa personer upplever bemötande, och hur de upplever att det finns stigma/förutfattade meningar, både ute i samhället och inom vården. För att få svar på detta gjordes en litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar inkluderades. Tre teman framkom som beskriver upplevelser hos personer med schizofreni gällande bemötande i samhället och vården: Sociala relationer, vården och samhället. Vi fann att upplevelser av stigmatisering/diskriminering var vanliga hos personer med schizofreni. De upplevde också att det fanns en okunskap hos omgivningen, både i samhället i stort och i vården. Vad gäller vården fanns många upplevelser av att inte bli sedd/lyssnad på eller en känsla av att inte bli tagen på allvar. Personer med schizofreni upplever i många situationer stigmatisering och förutfattade meningar. Detta påverkar deras liv och vardag negativt. Det finns mycket som kan förbättras för dessa människor i samhället. Såväl allmänheten som sjukvården behöver informeras bättre om vad schizofreni innebär. Det är också tydligt att dessa personer inte får alla de hjälpinsatser de behöver. För att förbättra situationen behövs mer forskning som undersöker hur personer med schizofreni upplever bemötandet i samhället och särskilt inom vården, då det finns lite forskning att tillgå i nuläget.