Bakgrund: Enligt Statens Offentliga Utredning ses vårdpersonal som en viktig resurs i all vård och omsorg. Men de har en extra stor betydelse när det gäller bemötandet av patienter med psykisk ohälsa som till exempel schizofreni. Tidigare studier har fokuserat på sjuksköterskans attityder till patienter med schizofreni, men färre studier har beskrivit hur sjuksköterskan upplever bemötandet av patienter med schizofreni.     Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta patienter som befinner sig i den akuta fasen av schizofreni inom den psykiatriska slutenvården. Metod: Kvalitativ empirisk intervjustudie baserad på intervjuer med sex sjuksköterskor från två slutna psykiatriska avdelningar. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys enligt Burnard. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; Bygga förtroendefull allians som innebär att sjuksköterskan ska uppnå en allians med patienten och bygga en relation. För detta krävs det att sjuksköterskan behöver lyssna och ha en förståelse för patienten. Sjuksköterskan behöver anpassa sina strategier och ha tålamod i bemötandet med patienterna. Tydlighet och struktur skapar trygghet som syftar på att sjuksköterskan ska vara tydlig och skapa struktur, vilket leder till en trygghet för patienten. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande av en patient i den akuta fasen av schizofreni är betydande för uppbyggnaden av en allians med patienten. För att patienten ska kunna känna trygghet på avdelningen är det viktigt att sjuksköterskan visar förståelse för patienten och ser hela individen, inte bara sjukdomen. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att miljön på avdelningen är lugn och trygg för patienten. Sjuksköterskan ska även ha ett taktiskt tillvägagångssätt i bemötandet av patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan vårdar patienten på ett sätt som inte kränker patientens integritet.

Bakgrund: Patienter som lider av schizofreni kan i sin sjukdom uppleva symtom i form av bristande verklighetsförankring, misstänksamhet mot människor i sin omgivning och en bristande sjukdomsinsikt. Tillit är ett begrepp som handlar om att ett förtroende byggs mellan människor. Möjligheten att bygga tillit i mötet mellan en patient med bristande sjukdomsinsikt och sjukvårdspersonal, kan vara en utmanande faktor i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av tillit i mötet mellan vårdpersonal och patienter med schizofreni i vården. Metod: Litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa artiklar. Kvalitativ innehållsanalys enligt Friberg (2012). Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som beskriver faktorer som skapar en tillitsfull vårdrelation. Kategorierna beskriver vikten av: kontinuitet och tillgänglighet i vårdförloppet, behov av yrkeskompetens, önskan om att vårdpersonalen är personlig i mötet och att det finns ett balanserat maktförhållande mellan vårdpersonal och patient. Diskussion: En inblick i patientens upplevelse i mötet med vårdpersonal kan hjälpa vårdpersonal att förstå hur patienter med schizofreni upplever tillit till vårdpersonalen. Studien kan leda till en ökad inblick i vikten av att lyssna på patienten, finnas tillgänglig när patienten är i behov av hjälp, ha vetskap om hur maktobalansen påverkar relationen samt vara personlig i bemötandet så att patienten kan lära känna vårdpersonalen på ett personligt plan, i syfte att skapa en tillitsfull relation.

Bakgrund : Schizofreni är en psykisk sjukdom som har symtom som hallucinationer, vanföreställningar, tankestörningar, kognitiva och motoriska symtom. Att drabbas av denna sjukdom ger sociala svårigheter, svårigheter att behålla jobb och därmed ekonomiska besvär. Syfte : Att belysa hur personer med schizofreni upplever bemötandet inom den  psykiatriska vården. Metod : Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats som utgår från sex självbiografier. Dessa biografier analyserades via Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat : I studiens resultat framkommer det att personer med schizofreni upplever både positiva och negativa upplevelser av bemötandet inom den psykiatriska vården. De positiva upplevelser som beskrivs är när vårdpersonalen är engagerad, bekräftar sin patient och ger patienten trygghet. Det negativa bemötandet som personerna upplever beskrivs som att vårdpersonalen inte ger av sin tid, de är arroganta och inte bryr sig. De ger inte det stöd som dessa patienter har behov av. Vidare beskrivs att patienterna upplever vårdpersonal som missbrukar sin makt och är hotfulla. Slutsats : Personer med schizofreni har behov av stöd från vårdpersonalen, att bli sedda som människor. Dock förekommer det fortfarande diskriminering mot denna patientgrupp som leder till vårdlidande, vilket kan leda till svårigheter att acceptera diagnosen.

Syftet var att utifrån familjemedlemmars perspektiv, beskriva upplevelser och hantering av att ha en familjemedlem med diagnosen schizofreni. Metoden tillämpades till vald design, där material till litteraturstudien söktes via databaserna Cinahl, MEDLINE och PsycINFO. Studiens underlag bestod av 13 artiklar av både kvalitativ och kombinerad ansats, som efter granskning och analys valdes till resultat. Resultatet presenterades genom två kategorier följt av fem subkategorier och visade att sjukdomens medförda beteendeförändring upplevdes som förlust av den person den drabbade en gång var. Känslor som förvirring och förtvivlan upplevdes till följd av den drabbades främmande personlighet. Situationen uppgavs som känslomässigt komplicerad, med svårighet att göra tillståndet begripligt och hanterbart. I takt med sjukdomens utveckling, upplevdes den drabbades förmåga till självständighet minska. Ansvaret att stötta den drabbade, föll på familjemedlemmarna som uppgav svårigheter med att uppnå en tillfredställande balans i vardagen. Känslor som skuld, hopplöshet och enorm belastning upplevdes till följd av ansvaret att försöka tillmötesgå den drabbades och övriga familjemedlemmars behov, samtidigt som de försökte förhindra brutna band inom familjen. Sjukdomen upplevdes påverka hela familjen och inte enbart den drabbade. För att kunna leva med den omfattande förändring som sjukdomen medförde, uppgav familjemedlemmarna vikten och behovet av stöd både inom och utanför familjen.

Bakgrund: Schizofreni är en vanlig psykossjukdom där symtom kan innefatta en skev verklighetsuppfattning med hallucinationer, vanföreställningar och ett avvikande känslobeteende. Målet med omvårdnaden för individer med schizofreni är att lindra lidande och att omvårdnaden ska vara individanpassad. En viktig aspekt för god omvårdnad är trygghet mellan patient och sjuksköterska. En upplevelse av god hälsa stärker både meningsfullhet och livskraft för individen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av livsvärlden gällande den egna hälsan och vårdandet hos individer med schizofreni. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier gjordes. Analysmetoden som använts är Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. En manifest ansats med latent inslag har används vid analysering. Resultat: I studiens resultat framkom fyra kategorier; Missnöje med vården, Upplevd hälsa, En känsla av hopp och framtidstro och Upplevelse av stigmatisering och fördomar. Till kategorierna framkom även underkategorierna; Upplevelse av distanserad personal, Misstro till medicinering, Välbefinnande av kreativa aktiviteter och Familj och vänners påverkan på egen hälsa. I resultatet framkom att författarna upplevde missnöje med vården och vårdpersonals bemötande. Hälsa kunde upplevas vid olika aktiviteter och vid näras stöd. Individerna upplevde även stigma från både omgivning och vårdpersonal. Slutsats: I studien framkom vikten av att sjuksköterskan har förståelse och kunskap för hur individer med schizofreni upplever egen hälsa och vårdande. Sjuksköterskan kan använda studieresultatet som stöd i omvårdnaden för patientgruppen. Ytterligare forskning om individers upplevelse av att leva med schizofreni är av intresse.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund: Forskning visar att vården för patienten blir bättre om närstående är delaktiga samt att risken för återinsjuknande minskar om närstående är involverade, vilket delvis kan bero på att närstående kan stödja kontakt med vården vid tecken på försämring. Att vinna närstående och patientens förtroende är centralt för en god psykiatrisk vård. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att vara närstående till en person med schizofreni. Metod: Uppsatsen är en systematisk litteraturöversikt med en induktiv ansats, som bygger på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dataanalysen gjordes enligt Polit och Becks niostegsmodell. Resultat: Tre huvudteman framkom om upplevelsen av att vara närstående, dessa var: Kontakt med hälso- och sjukvården, emotionellt lidande och helande effekt. Åtta subteman framkom, dessa var: Bristande information, medicinsk behandling, stöd, börda, stigma, sorg, belåtenhet och religion. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras vald metod och dess styrkor och svagheter, som diskuteras gentemot kvalitetsbegreppen: trovärdighet, tillförlitlighet, pålitlighet, anpassningsbarhet och överförbarhet, enligt Polit och Beck. I resultatdiskussionen diskuteras uppkomna huvudteman gentemot Katie Erikssons teori om lidande, samt även mot bakgrund och författarnas egna reflektioner.

Bakgrund: Schizofreni är en kronisk, allvarlig sjukdom med miljoner drabbade i världen. Många får inte tillräcklig professionell vård och en stor del vårdas av sina anhöriga ute i samhället. Detta gör att anhöriga får bära ett stort ansvar för den sjuke och de kan också behöva stöd för att kunna hantera situationen. Hur väl förberedda de anhöriga är att vårda den sjuke har stor betydelse och det är sjuksköterskans ansvar att omvårdanden som genomförs är i samråd med patient och anhöriga. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelse av att vårda en familjemedlem med schizofreni i hemmet. Metod: Litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Sökningen utfördes i Cinahl och PsycINFO och omfattar åtta artiklar där samtliga har kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som alla belyste anhörigas upplevelse av att vårda en familjemedlem med schizofreni i hemmet. Dessa var: upplevelser av att vårda en familjemedlem med schizofrena symtom, negativ påverkan på hälsa och ekonomi, negativ påverkan på sociala relationer, hopplöshet och oro inför framtiden, att finna ork samt behov av stöd. Slutsats: Att som anhörig vårda en familjemedlem med schizofreni är påfrestande både fysiskt och psykiskt, ibland till den grad att det leder till depression och självmordstankar. De anhöriga får många gånger sätta sina egna behov, sin hälsa och sina sociala relationer åt sidan för att ta hand om den sjuke. Utan tillräckligt med hjälp och stöd från professionen kan den vårdande rollen upplevas som hopplös och överväldigande.

BAKGRUND: Schizofreni är en psykisk sjukdom som drabbar ungefär en procent av världens befolkning. De flesta insjuknar i unga år 15-35 år. SYFTE: Syftet är att beskriva hur det är för unga vuxna personer att leva med schizofreni. METOD: Litteraturöversikt enligt Fribergs (2012) modell med kvalitativ ansats. 11 vetenskapliga artiklar granskades. RESULTAT: Analysen resulterade i följande sex teman, (1) Hallucinationer skapar förvirring (2) En oförutsägbar kropp (3) Stigma skapar tillbakadragenhet och isolering (4) Behandlingens sidoeffekter (5) Att lära sig att leva med sjukdomen (6) Det sociala samlivets betydelse. Vid insjuknande i schizofreni väcks ofta tankar av rädsla, skuld och skam. Många upplever att biverkningarna ofta är värre än symtomen. Relationer är värdefulla och ger trygghet. Det framkommer också att individerna kan hitta effektiva verktyg att lära sig leva med sjukdomen. KONKLUSION: Med ökad förståelse för att sjukdomen drabbar individens existens och omvärld, finns förutsättningar att minska lidande. Det är betydelsefullt att individen hittar strategier för att hantera sin sjukdom och underlätta hälsa. All behandling bör ske i samråd med personen som drabbats av psykisk sjukdom.