Länge har man sett fenotypiska likheter mellan schizofreni, schizotyp personlighetssyndrom och deras friska släktingar. Teorin om kontinuumet schizotypi, som ett multidimensionellt konstrukt, har därför utvecklats. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka de senaste tio årens forskning kring kontinuumet schizotypi, vad som överlappar mellan tillstånden och se vad som bekräftar och motbevisar teorin. Metoden som används är en litteraturöversikt där sökningarna genomfördes i PubMed och Psycinfo från år 2013 och framåt. Det framkom 539 unika artiklar från sökningarna som granskades om de uppfyllde inklusionskriterierna. Totalt 82 artiklar inkluderades för granskning som sedan analyserades och kategoriserades utifrån frågeställningen. Litteraturen indikerar på att det finns liknande nedsättningar mellan icke-patologiska individer som rapporteras högt på schizotypi och schizofreni. Resultat kring schizotyp personlighetssyndrom är begränsat. Likheter var tydligast angående positiv schizotypi och positiva symtom, då kopplingen mellan negativ schizotypi och negativa symtom möjligen kan förklaras av andra psykosociala- och patologiska faktorer. Kontinuumet bör därför möjligen undersökas som två subkontinuum, ett positivt och ett negativt. / Phenotypic similarities have long been established between schizophrenia, schizotypal personality disorder and their healthy relatives. The theory of the schizotypi a continuum, a multidimensional construction, has therefore been developed. The aim of this literature review is to examine the recent ten years research on the continuum of schizotypy and see what confirms and/or disproves the theory. The methodology used is a literature review where the searches were conducted in PubMed and Psycinfo from 2013 onwards. 539 unique hits emerged from the searches that were examined for the fulfillment of the inclusion criteria. A total of 82 were included for the review, which are analyzed and categorized based on the issue. The literature review indicates that there are similar impairments between non-pathological individuals, that are reported high on schizotypy, and schizophrenia. Results on schizotypal personality syndrome are limited. Similarities were clearest regarding positive schizotypy and positive symptoms, as the connection between negative schizotypy and negative symptoms can possibly be explained by other psychosocial and pathological factors. The continuum should therefore possibly be examined as two subcontinuums, one positive and one negative.

Antalet personer med Schizofreni i Sverige uppskattas idag vara ca 30 000–40 000. Insjuknandet sker vanligtvis mellan 18-30års ålder och tillhör en av de tio mest funktionshindrande sjukdomarna i västvärlden. Syftet med studien är att undersöka effekten på självständighet efter träning i sociala och vardagliga aktiviteter för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metoden som användes var litteraturstudie med systematik. Litteratursökningen genomfördes i Psychinfo, MEDLINE, Cochrane clinical answer och Cinahl. Efter huvudsökningen genomfördes en sekundärsökning. Tre artiklar inkluderades, analyserades och kvalitetsgranskades innan de sammanställdes i resultatet. Resultatet visar att träning inom sociala och vardagliga aktiviteter ökar självständigheten inom både ADL och IADL. Vidare tyder resultaten på ökad kunskap inom socialt deltagande och minskning av negativa symptom. Ökad självständighet inom både ADL, IADL och socialt deltagande kan i sin tur leda till ett större deltagande i samhället och ökar möjligheten till ett arbete på den öppna marknaden.

Bakgrund: Schizofreni kännetecknas av en förvrängd verklighetsuppfattning, och att man haft en psykos som varat längre än sex månader. Framträdande är ett desorienterat tänkande och röstahallucinationer, även om störningen huvudsakligen är kognitiv så yttrar den sig oftast på beteendemässiga och känslomässiga plan. Attityderna gentemot schizofrena har under de senare åren generellt förbättrats i det svenska samhället och inom sjukvården. Men ändå är negativa attityder fortfarande vanligt förekommande. En attityd är en uppfattning som man bildar sig gentemot ett visst fenomen, en persons medvetna eller omedvetna inställning till en person eller ting och kan vara positiv eller negativ. En bättre förståelse för vilka faktorer det är som påverkar attityder och hur de uppkommer kan bidra till att de negativa attityderna minskar, då vårdpersonalens attityder är färgade historiskt av att se patienten som en karaktär snarare än en individ. Syfte: Att beskriva syn på och aspekter av attityder gentemot patienter med schizofrenidiagnos. Metod: Elva kvantitativa artiklar analyserades för att se vilka faktorer som bidrar till utveckling av attityder, sökningen av artiklarna gjordes i ett flertal olika vårdvetenskapliga och medicinska databaser. Artiklarna bearbetades sedan för att få fram gemensamma huvudteman. Resultat: Attitydernas uppkomst och förekomst skiljer sig åt mellan vårdinrättningar och nationer, där etnisk och kulturell bakgrund, kön, utbildningsnivå hos personalen, arbetsplats samt arbetslivserfarenhet är faktorer som starkt påverkar attityderna, både på ett positivt och negativt sätt. Samt att vårdpersonalen upplever patienterna som farliga och opålitliga. Diskussion: Sjuksköterskans attityd gentemot patienter med diagnosen schizofreni är högst personlig och påverkas av olika sociodemografiska faktorer.  Detta diskuteras utifrån Travelbees Human-To-Human Relationship Model och omvårdnadsvetenskapens konsensusbegrepp miljö. / Background: Schizophrenia is characterized by a distorted perception of reality, where a person must have had a psychosis that lasted longer than six months. Dominant in the disorder is disoriented thinking and voice hallucinations, even if it´s primarily a cognitive disease and it manifests itself mostly on a behavioral and emotional level. Attitudes towards schizophrenics have in recent years generally improved in the Swedish society and in health care departments. Yet negative attitudes are still prevalent. An attitude is a perception that forms itself against a certain phenomenon, a person's intentional and unintentional feeling toward a person or thing, and it may be positive or negative. A better understanding of the factors that influence attitudes and how they occur may contribute to that the negative attitudes decrease. Objective: To describe the approach to and aspects of attitudes towards patients with a schizophrenia diagnosis. Method: Eleven quantitative articles were analyzed to see which factors contribute to the development of attitudes, the search of articles were made in a variety ofnursing science and medical databases. The articles were then processed to obtain common key themes. Results: Showed that the attitudes of the emergence and prevalence differ between health care institutions and between nations. Where ethnic and cultural background, gender, education levels, workplace and work experience of the staff are factors that strongly influences attitudes, both in a positive and negative way. Caregivers also perceive patients as dangerous and untrustworthy. Discussion: Nurse's attitude towards patients with a diagnosis of schizophrenia is a highly personal and a person's individual attitude, which is influenced by various socio-demographic factors. This is discussed from Travelbees Human-To-Human Relationship Model and the nursing science consensus concept environment.

Schizofreni är en psykisk sjukdom där personens upplevelse av sjukdomen är en viktig utgångspunkt för sjuksköterskans omvårdnad. För att förbättra vården krävs mer kunskap om hur det är att leva med schizofreni. Syftet med studien var därför att beskriva upplevelsen av att leva med den psykiska sjukdomen schizofreni. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes systematiskt, vilket gav 14 vetenskapliga artiklar som utformade resultatet. En innehållsanalys genomfördes, vilket resulterade i tre kategorier: utanförskap, förluster och värdefullt liv. Resultatet visade att personer med schizofreni kände ensamhet och utanförskap. Sjukdomen bidrog även till stora förluster i livet. Trots motgångar framkom flera faktorer som kunde leda till ett värdefullt liv. Personer med schizofreni upplevde att hälso- och sjukvårdspersonal behövde visa hänsyn, lyssna samt ge utrymme för att kunna skapa ett gott vårdande. En ökad kunskap om sjukdomen rekommenderas för att minska stigmatiseringen av schizofreni. Fortsatt forskning om hur hälso- och sjukvårdspersonal bör bemöta personer med schizofreni efterfrågas. / Schizophrenia is a mental illness where the person’s experience of the disease is an important basis for nursing care. To improve the care, more knowledge is required about the experience of living with schizophrenia. The aim of the study was to describe the experience of living with the mental illness schizophrenia. The study was conducted as a literature study. The literature search was done systematically, resulting in 14 scientific articles that shaped the outcome of the study. A content analysis was conducted, which resulted in three categories: alienation, losses and valuable life. The results showed that people with schizophrenia feel loneliness and alienation. The disease also contributed to huge losses of life. Despite setbacks several factors that could lead to a meaningful life was revealed. To create good caring, people with schizophrenia felt that health professionals need to show respect, listen and give space. Increased knowledge about the disease is recommended to reduce the stigma of schizophrenia. Further research on how health professionals should behave against people with schizophrenia is requested.

Personer som diagnostiserats med schizofreni upplever fördomar och diskriminering både i samhället och i sin egen värld som en form av internalisering som också kallas självstigma. Även om allmän stigma inträffar av en större befolkning spelar själv-stigma också en viktig roll genom att patienterna drabbas av många negativa konsekvenser. I denna artikel fokuserar jag på de negativa följderna av självstigma för personer med schizofreni. Dessutom undersökte jag hur stigmas negativa effekter spelar en viktig roll under behandlingsprocessen. Som en metod intervjuade jag 10 patienter som diagnostiserats med schizofreni baserat på 10 öppna frågor och analyserade data efteråt vilket hjälpte mig att förstå de negativa effekterna av internaliserad självstigma på dem. Majoriteten av svaren visade att de var oroliga för att ses oskäligt vilket ledde till att de undvek att berätta för sin psykiska sjukdom för andra. Resultaten visade också att de har en dålig livskvalitet, dåliga sociala interaktioner och problem att fortsätta sina medicinska och terapeutiska behandlingar på grund av deras internaliserade negativa tankar. / People who are diagnosed with schizophrenia experience prejudice and discrimination both in the society and in their own world as a form of internalization which is also called as self-stigma. Although public stigma is occurred by a larger population, self-stigma also plays an important role by having patients suffer numerous negative consequences. In this article, I focused on those negative consequences of self-stigma for people with schizophrenia. Furthermore, I examined how the negative effects of the stigma plays an important role during the treatment process. As a method, I interviewed 10 patients who were diagnosed with schizophrenia based on 10 open-ended questions and analyzed the data afterwards which helped me understand the negative effects of internalized self-stigma on them. The majority of the responses indicated that they were worried to be viewed unfavorably which led them avoid telling their mental illness to others. The results also showed that they have poor quality of life, little to none social interactions and troubles continuing their medical and therapeutic treatments because of their internalized negative thoughts.

Schizofreni är en psykisk sjukdom som kännetecknas av hallucinationer, vanföreställningar och desorienterat tal. Incidensen är jämnt fördelad hos kvinnor och män och sjukdomen drabbar 15 per 100 000 individer. Negativa symtom innebär en förlust av kapaciteter, t.ex. motivationsbrist, afasi eller social isolering. Positiva symtom innebär vanföreställningar, hallucinationer och misstänksamhet. Dopaminhypotesen har länge varit den ledande teorin inom patofysiologi vid schizofreni. Även andra neurotransmittorer tros spela en viktig roll i sjukdomsutvecklingen. Första och andra generationens antipsykotika blockerar postsynaptiska dopaminerga receptorer och minskar därmed schizofrenisymtom. Antipsykotika i injektionsform är ett passande preparatval för patienter med en undermålig följsamhet till peroral antipsykotikabehandling. År 2009 registrerades paliperidonpalmitat, ett nytt andra generationens antipsykotika i injektionsform. Paliperidonpalmitat är en palmitatester av paliperidon (9-hydroxy-risperidon). Syftet med studien var att jämföra paliperidonpalmitat med andra antipsykotika i injektionsform vid schizofreni med avseende på effektivitet, tolerabilitet och biverkningsprofil. Fyra randomiserade kliniska studier samt en retrospektiv studie erhölls från artikelsökningar i databasen PubMed. Resultat från artikelanalyser visar likvärdiga antipsykotiska effekter hos paliperidonpalmitat, långverkande risperidoninjektion och haloperidoldekanoat. Paliperidonpalmitat och haloperidoldekanoat visades däremot ha olika biverkningsprofiler. / Schizophrenia is a mental disorder associated with symptoms such as hallucinations, delusions, disoriented speech and other mood disturbances. The prevalence is equally distributed among men and women and affect approximately 15 per 100 000 individuals. Negative schizophrenic symptoms are synonymous with loss of specific capacities such as lack of motivation, aphasia or social isolation. Positive symptoms include delusions, hallucinations and suspiciousness. Pathophysiology of schizophrenia is mostly due to deregulation of the neurotransmitter dopamine. Additional neurotransmitters are also believed to play an important role in the pathogenesis. First and second generations antipsychotics block postsynaptic dopaminergic receptors and consequently alleviate schizophrenic symptoms. Antipsychotic injections are a suitable administration form for patients with poor adherence to oral treatment. In 2009, paliperidone palmitate was registered as a new second-generation antipsychotic injection. Paliperidone palmitate is a palmitate ester of paliperidone, 9-hydroxyrisperidone. The aim of this study is to compare paliperidone palmitate with other injectable antipsychotics in schizophrenia focusing on efficacy, tolerability and side effects. A total of four randomized clinical trials and one retrospective study were derived from PubMed. Results from the trial analysis show equal antipsychotic effects for paliperidone palmitate, long-acting risperidone and haloperidol decanoate. On the other hand, paliperidone palmitate and haloperidol decanoate differ in their side effect profile.

Schizofreni är en allvarlig och svår sjukdom, där symtomen kan yttra sig på många olika sätt. En människa med sjukdomen schizofreni har emellanåt en mycket störd verklighetsuppfattning och saknar ofta sjukdomsinsikt. Deras beteende kan upplevas som både skrämmande och obegripligt av sjukvårdspersonal och omgivning. Detta kan leda till ett avståndstagande från denna patientgrupp, vilket i sin tur kan leda till en bristfällig vård med vårdlidande som följd. Syftet är att belysa hur människor med sjukdomen schizofreni upplever sin livsvärld och därigenom synliggöra kunskaper som allmänsjuksköterskan behöver för att möjliggöra en god vård. Uppsatsen baseras på narrativ analys där tre självbiografier har analyserats. I självbiografierna beskrivs upplevelser av att leva med sjukdomen schizofreni. Karaktärerna i biografierna upplever att de lever i två världar. Detta är nära sammankopplad med hörselhallucinationer och olika föreställningsidéer. Symtomen ger upphov till olika känsloyttringar såsom ångest och skuldkänslor. Vårdvistelsen ger upphov till upplevelser av både god och dålig vård. När sjukdomstillståndet förbättras kan karaktärerna i biografierna åter uppleva glädje och välbefinnande. Människor som lider av schizofreni är ofta rädda och känner ångest. Kunskap om detta kan leda till att sjuksköterskan istället för att dra sig undan, vågar närma sig denna patientgrupp. På så sätt kan en god vård ges och vårdlidande undvikas. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p>Abstrakt</p><p>Bakgrund: Schizofreni är en av de vanligaste orsakerna till att man drabbas av en psykos. Det är för det mesta unga människor som insjuknar. Patienter med schizofreni har oftast bristfällig insikt och förståelse för sin sjukdomsbild och behandling. Utbildning och rehabilitering är därför fokuserad på att öka patienters självständighet. Detta har visat att risken för återfall minskar vilket i sin tur bidrar till ett ökat välmående och förbättrade sociala förmågor.</p><p>Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att göra en replikation på SBU:s rapport från 1999 omvårdnad vid schizofreni och belysa faktorer som påverkar omvårdnaden vid schizofreni.</p><p>Metod: Det gjordes en systematisk litteraturstudie som baserades på 20 vetenskapliga artiklar. Artiklarna bedömdes först enskilt och sedan tillsammans enligt granskningsmall från SBU. Kvalitén bedömdes utifrån en tregradig skala och de artiklar som användes uppfyllde kriteriet för hög till medelhög kvalité.</p><p>Resultat: Patienter med schizofreni och deras anhöriga upplevde många svårigheter socialt, emotionellt och ekonomiskt. Sjuksköterskans viktigaste uppgift var att identifiera de omvårdnadsbehov som patienterna och deras anhöriga hade, så att de kunde få rätt stöd och omvårdnadsåtgärd.</p><p>Diskussion: För att en omvårdnadsrelation skall kunna utvecklas är det viktigt att sjuksköterskan är flexibel. Genom att ha en öppen hållning, vara förstående och lyssna kan man ta del av personens livsvärld och lättare kunna identifiera de specifika vårdbehoven. Det viktiga är att se varje individ som unik med olika förutsättningar och behov för att kunna ge bästa möjliga omvårdnad.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Att vårda en hemmaboende anhörig med diagnosen schizofreni innebär ofta ett stort ansvar för vårdgivaren och en känslomässig påfrestning där oro, skuld, rädsla och sorg är fyra hörnstenar. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa upplevelsen av att vårda en nära anhörig med schizofreni samt vilka copingstrategier som används.16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Innehållsanalysen resulterade i kategorierna: anhörigas börda, sjukdomens inverkan på familjens livskvalitet, anhörigas upplevda känslor, kontroll över tillvaron, distansering genom aktiviteter samt socialt stöd. Resultatet visade att föräldrar som vårdade sitt schizofrena barn hemma ofta uttryckte en sorg över förlusten av det friska barnet och en oro för framtiden. En central fråga handlar om vem som ska ta hand om det sjuka barnet när föräldrarna inte längre orkar. Föräldrarna beskriver vårdandet som svårt och fyllt med bördor av olika grad. Oavsett samhällsklass beskriver föräldrarna graden av börda och upplevda känslor på samma sätt. För att orka med bördan och för att uppnå en högre livskvalitet så använder sig de flesta föräldrar av copingstrategier i form av olika sociala aktiviteter. Stödgrupper, bestående av andra föräldrar med liknande livssituation, beskrevs som mycket värdefullt. Sjuksköterskan kan genom att vara lyhörd och lyssna på de anhörigas upplevelser, försöka förstå deras livssituation, och stötta de anhöriga i vården av den sjuke.</p>

<p> </p><p></p><p> </p><p>Schizofreni är en psykotisk störning som drabbar knappt en procent av den vuxna befolkningen. En börda för hela familjen uppstår när en familjemedlem insjuknar i schizofreni. <strong>Syftet </strong>var att belysa närståendes upplevelser och hantering av att leva med en schizofren person, samt vilket eventuellt stöd de var i behov av. <strong>Metoden</strong> var en systematisk litteraturstudie som utfördes genom systematisk sökning, kritisk granskning och sammanställning. <strong>Resultatet</strong> identifierade fyra kategorier och sju subkategorier: Upplevelser med subkategorin känslor, familjebelastning med subkategorin börda, coping med subkategorierna negativ coping och positiv coping, samt stödbehov med subkategorierna utbildning, socialt stöd och professionellt stöd. Resultatet visade att dessa kategorier integrerade med varandra och påverkade de närståendes situation. <strong>Diskussionen</strong> visade att kategorierna påverkade varandra i flera dimensioner. Viktigaste faktorn som påverkade närståendes livssituation var copingstrategier.<strong> Slutsatsen </strong>visade att samtliga närståendes komplicerade situation kräver en holistisk syn och vård från vårdprofessionen, som bör vidareutvecklas.</p>