<p>Bakgrund: Schizofreni är en sjukdom som drabbar cirka 1 % av befolkningen, men en evidensbaserad, effektiv behandling med få biverkningar saknas. Denna litteraturstudie syftar till att kartlägga kvalitetsindikatorer som utgör grunden för en god omvårdnad av patienter med schizofreni. Syfte: Att sammanställa och belysa kvalitetsindikatorer som förväntas säkerställa en god kvalitet i omvårdnad och bemötande av patienter med schizofreni. Design: Litteraturstudie Metod: Litteraturstudie av 17 vetenskapliga artiklar, en review-artikel samt fyra debattartiklar om behandling av schizofreni, som analyserats och kvalitetsgranskats för att kunna belysa vilka faktorer som utgör kvalitetsindikatorer vid omvårdnad av patienter med schizofreni. Resultat: Kvalitetsindikatorer vid omvårdnad av patienter med schizofreni är ett holistiskt synsätt där patienten står i centrum och vården ges av välutbildade vårdgivare. Patienten ska erbjudas möjlighet att vara aktiv i sin behandling. Behandlingsmetod ska väljas och/eller kombineras efter patientens individuella behov och önskemål samt syfta till att involvera anhöriga i vårdprocessen. Slutsats: Det finns många omvårdnadsmetoder för schizofreni, vilken som ger bäst effekt varierar då diagnosen är mycket individuell. Det är viktigt att vårdgivare i samråd med patienten anstränger sig för att finna den metod som passar individen bäst.</p> / <p>Background: Schizophrenia is a psychiatric diagnosis which affects about 1 % of the population. However, there is no evidence based effective treatment with limited side-effects available. This literature review seeks to clarify quality indicators which constitute the basis for a good treatment and care for patients with schizophrenia. Aim: To compile and illuminate quality indicators expected to guarantee good quality of the care and treatment received by patients with schizophrenia. Design: Literature study. Methods: For this review 17 scientific articles, one review and four papers on the subject of treatment of schizophrenia were analyzed and quality examined in order to illuminate the factors which constitute the basis of quality indicators for good treatment and care for patients with schizophrenia. Results: Quality indicators in caring for patients with schizophrenia constitute a holistic, patient centered approach. The caregivers are well educated and the patient is encouraged to take an active part in the treatment. The method of treatment should be chosen and/or combined in accordance with the patient’s individual needs and wishes. It also aims to include close relations in the caring process. Conclusion: There are many methods of treatment available for schizophrenia. It is however a very individual diagnosis, and which treatment gives the best effect varies from case to case. It is important that caregivers, while including the patient in the process, strive to find the method most suited to the individual.</p>

Abstrakt Bakgrund: Schizofreni är en av de vanligaste orsakerna till att man drabbas av en psykos. Det är för det mesta unga människor som insjuknar. Patienter med schizofreni har oftast bristfällig insikt och förståelse för sin sjukdomsbild och behandling. Utbildning och rehabilitering är därför fokuserad på att öka patienters självständighet. Detta har visat att risken för återfall minskar vilket i sin tur bidrar till ett ökat välmående och förbättrade sociala förmågor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att göra en replikation på SBU:s rapport från 1999 omvårdnad vid schizofreni och belysa faktorer som påverkar omvårdnaden vid schizofreni. Metod: Det gjordes en systematisk litteraturstudie som baserades på 20 vetenskapliga artiklar. Artiklarna bedömdes först enskilt och sedan tillsammans enligt granskningsmall från SBU. Kvalitén bedömdes utifrån en tregradig skala och de artiklar som användes uppfyllde kriteriet för hög till medelhög kvalité. Resultat: Patienter med schizofreni och deras anhöriga upplevde många svårigheter socialt, emotionellt och ekonomiskt. Sjuksköterskans viktigaste uppgift var att identifiera de omvårdnadsbehov som patienterna och deras anhöriga hade, så att de kunde få rätt stöd och omvårdnadsåtgärd. Diskussion: För att en omvårdnadsrelation skall kunna utvecklas är det viktigt att sjuksköterskan är flexibel. Genom att ha en öppen hållning, vara förstående och lyssna kan man ta del av personens livsvärld och lättare kunna identifiera de specifika vårdbehoven. Det viktiga är att se varje individ som unik med olika förutsättningar och behov för att kunna ge bästa möjliga omvårdnad.

Abstrakt Att vårda en hemmaboende anhörig med diagnosen schizofreni innebär ofta ett stort ansvar för vårdgivaren och en känslomässig påfrestning där oro, skuld, rädsla och sorg är fyra hörnstenar. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa upplevelsen av att vårda en nära anhörig med schizofreni samt vilka copingstrategier som används.16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Innehållsanalysen resulterade i kategorierna: anhörigas börda, sjukdomens inverkan på familjens livskvalitet, anhörigas upplevda känslor, kontroll över tillvaron, distansering genom aktiviteter samt socialt stöd. Resultatet visade att föräldrar som vårdade sitt schizofrena barn hemma ofta uttryckte en sorg över förlusten av det friska barnet och en oro för framtiden. En central fråga handlar om vem som ska ta hand om det sjuka barnet när föräldrarna inte längre orkar. Föräldrarna beskriver vårdandet som svårt och fyllt med bördor av olika grad. Oavsett samhällsklass beskriver föräldrarna graden av börda och upplevda känslor på samma sätt. För att orka med bördan och för att uppnå en högre livskvalitet så använder sig de flesta föräldrar av copingstrategier i form av olika sociala aktiviteter. Stödgrupper, bestående av andra föräldrar med liknande livssituation, beskrevs som mycket värdefullt. Sjuksköterskan kan genom att vara lyhörd och lyssna på de anhörigas upplevelser, försöka förstå deras livssituation, och stötta de anhöriga i vården av den sjuke.

Schizofreni är en allvarlig, psykisk sjukdom med mentala störningar och förlust av kontakt med verkligheten. Sjukdomen påverkar hela personens livssituation. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva hur det är att leva med schizofreni. Metoden som används var en litteraturstudie. En samlingsnovell med patientens berättelse och tre självbiografier av människor som själv upplevd schizofreni har analyserats samt en roman av en författare som var i nära kontakt med en schizofren patient. De analyserades enligt Lyckhage modellen för att analysera berättelser. Sju kategorier har framkommit i resultaten som uttrycks med: Leva i en främmande och ond värld, Självmord, Relation till vårdpersonalen, Familjen och närstående, Självuppfattning, Att uppleva ångestattacker, samt Inre röster och hallucinationer. / Schizophrenia is a serious psychological disease with mental disorder and loss of reality. The disease affects the whole life situation for the individual. The aim with this literature review was to describe how it is to live with schizophrenia. The method that is used is literature studies which means that a collection of different patients´ stories, three biographies written by people who themselves have experienced schizophrenia have been analysed but also a novel written by an author who was in close relation with a schizophrenic patient. These materials have been analysed according to Lyckhage´s model for analysing stories. Eight categories have emerged in the result giving utterance to: To live in an alien and evil world, suicide, relation to the nursing staff, family and relatives, self-concept, experiencing anxiety attacks, and inner voices and hallucinations.

Hela familjen påverkas när en familjemedlem har sjukdomen schizofreni. Det är en komplex sjukdom med många symtom som vanligtvis debuterar i 15-35 års ålder. Sjuksköterskans ansvarsområde är stort, bland annat ingår att kunna stödja och undervisa både patienten och dennes anhöriga. För att kunna uppfylla sitt ansvarsområde krävs att sjuksköterskan har förståelse för de anhörigas situation och upplevelser. Syftet med studien är att beskriva hur anhöriga till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan på vardagen utifrån tidigare forskning. Studien är en litteraturöversikt av 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att familjen upplever en stor börda, oro och stress. De upplever också känslor som sorg och skuld men trots allt även känslor som hopp. Det beskrivs att det är långa väntetider till att få psykiatrisk vård samt att de anhöriga önskar få mer information och stöd från vårdpersonal. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskan för familjens upplevelser, känslor och behov. / The diagnosis of schizophrenia has a direct effect on the family of the individual diagnosed. It’s a complex disease with several symptoms which generally debut in the ages between 15-35. The responsibilities of the nurses involve both support and information to both patient and close relatives. In order to fulfil these requirements the nurse must have an understanding of the affect the disease has, not only on the patient but also his or hers close family members. The aim of the study is, by using presently available research, to describe how the family of a patient with the diagnosis schizophrenia could experience the illness and its influence on their everyday-life. The result of a study of 12 scientific articles shows that the relatives experience great worry, stress and burden. They also experience feelings like sorrow and guilt, but still they feel hope. The study shows that there generally is a large waiting time for psychiatric care and that relatives desire for more direct information and support from health care professionals. The result can contribute to a nurses greater understanding of the relatives experiences, feelings and needs.

Schizofreni är en psykotisk störning som drabbar knappt en procent av den vuxna befolkningen. En börda för hela familjen uppstår när en familjemedlem insjuknar i schizofreni. Syftet var att belysa närståendes upplevelser och hantering av att leva med en schizofren person, samt vilket eventuellt stöd de var i behov av. Metoden var en systematisk litteraturstudie som utfördes genom systematisk sökning, kritisk granskning och sammanställning. Resultatet identifierade fyra kategorier och sju subkategorier: Upplevelser med subkategorin känslor, familjebelastning med subkategorin börda, coping med subkategorierna negativ coping och positiv coping, samt stödbehov med subkategorierna utbildning, socialt stöd och professionellt stöd. Resultatet visade att dessa kategorier integrerade med varandra och påverkade de närståendes situation. Diskussionen visade att kategorierna påverkade varandra i flera dimensioner. Viktigaste faktorn som påverkade närståendes livssituation var copingstrategier. Slutsatsen visade att samtliga närståendes komplicerade situation kräver en holistisk syn och vård från vårdprofessionen, som bör vidareutvecklas.

Bakgrund: Schizofreni är en sjukdom som drabbar cirka 1 % av befolkningen, men en evidensbaserad, effektiv behandling med få biverkningar saknas. Denna litteraturstudie syftar till att kartlägga kvalitetsindikatorer som utgör grunden för en god omvårdnad av patienter med schizofreni. Syfte: Att sammanställa och belysa kvalitetsindikatorer som förväntas säkerställa en god kvalitet i omvårdnad och bemötande av patienter med schizofreni. Design: Litteraturstudie Metod: Litteraturstudie av 17 vetenskapliga artiklar, en review-artikel samt fyra debattartiklar om behandling av schizofreni, som analyserats och kvalitetsgranskats för att kunna belysa vilka faktorer som utgör kvalitetsindikatorer vid omvårdnad av patienter med schizofreni. Resultat: Kvalitetsindikatorer vid omvårdnad av patienter med schizofreni är ett holistiskt synsätt där patienten står i centrum och vården ges av välutbildade vårdgivare. Patienten ska erbjudas möjlighet att vara aktiv i sin behandling. Behandlingsmetod ska väljas och/eller kombineras efter patientens individuella behov och önskemål samt syfta till att involvera anhöriga i vårdprocessen. Slutsats: Det finns många omvårdnadsmetoder för schizofreni, vilken som ger bäst effekt varierar då diagnosen är mycket individuell. Det är viktigt att vårdgivare i samråd med patienten anstränger sig för att finna den metod som passar individen bäst. / Background: Schizophrenia is a psychiatric diagnosis which affects about 1 % of the population. However, there is no evidence based effective treatment with limited side-effects available. This literature review seeks to clarify quality indicators which constitute the basis for a good treatment and care for patients with schizophrenia. Aim: To compile and illuminate quality indicators expected to guarantee good quality of the care and treatment received by patients with schizophrenia. Design: Literature study. Methods: For this review 17 scientific articles, one review and four papers on the subject of treatment of schizophrenia were analyzed and quality examined in order to illuminate the factors which constitute the basis of quality indicators for good treatment and care for patients with schizophrenia. Results: Quality indicators in caring for patients with schizophrenia constitute a holistic, patient centered approach. The caregivers are well educated and the patient is encouraged to take an active part in the treatment. The method of treatment should be chosen and/or combined in accordance with the patient’s individual needs and wishes. It also aims to include close relations in the caring process. Conclusion: There are many methods of treatment available for schizophrenia. It is however a very individual diagnosis, and which treatment gives the best effect varies from case to case. It is important that caregivers, while including the patient in the process, strive to find the method most suited to the individual.

Bakgrund: Schizofreni finns hos 24 miljoner människor i världen. Travelbee (1972) menar att enda sättet att uppnå omvårdnadens mål är att skapa en genuin mellanmänsklig relation. För ett gott bemötande behöver vårdpersonalen veta hur patienten upplever mötet. Det bör vara mottagarens behov som styr. Syftet: Syftet var att belysa hur personer med schizofreni upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultatet: Resultatet visade att personer med schizofreni upplevde mötet med vårdpersonalen som både positivt och negativt. De ville bli sedda som individer, vilket uppnåddes med varierande resultat. Det framkom att personer med schizofreni upplevde att de blev förbisedda, generaliserades och nedvärderades av vårdpersonalen. Diskussion: Utifrån resultatets fynd fördes en diskussion kring betydelsen av vårdpersonalens bemötande för patienten, vad patienterna önskade för förbättringar och möjliga anledningar till ett mindre bra bemötande. Slutsats: Såväl omvårdnadsteori som svensk lagstiftning lyfter fram vikten av att förstå patienten, för att ge en god omvårdnad och ett gott bemötande. / Background: Schizophrenia affects 24 million people around the world. Travelbee (1972) believe that the only way to achieve good nursing is to create a genuine interpersonal relationship. Good treatment needs care staff to know the patient's experiences of meeting. It should be the recipient's needs who determine. The aim: was to illuminate how people with schizophrenia experience meeting with nursing staff. Method: A literature review based on nine scientific articles was performed. Result: The results showed that people with schizophrenia experienced the meeting with nursing staff as both positive and negative. They wanted to be seen as individuals, which was achieved with varying results. It was found that people with schizophrenia felt that they were overlooked, generalized and belittled by the nursing staff. Discussion: Based on the result's findings was a discussion about the importance of nursing staff attitude to patients, patients' desired improvements and possible reasons for a less good response. Conclusion: Both nursing theory and Swedish law highlights the importance of understanding the patient, by doing this good nursing can be created.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur porträtteringen av personer med diagnosen schizofreni såg ut i fyra av Sveriges största dags- och kvällstidningar. Kan den bilden vara stigmatiserande för denna grupp, samt skapa underlag för en moralpanik?   Vår studie utgår ifrån ett konstruktivistiskt perspektiv, då denna intresserar sig för vad som konstrueras, vem som konstruerar, och hur det går till, vårt intresse ligger i att se hur stigma och moralpanik kan konstrueras i ett samhälle. Vi har som undersökningsmetod använt oss av innehållsanalys, som möjliggjorde för oss att arbeta med materialet systematiskt, för att beskriva textinnehållet. I vårt resultat kan vi se att en mycket stor del av artiklarna beskrev våldsbrott i samband med diagnosen schizofreni. Många av artiklarnas beskrivningar av förövarna med schizofreni ville påvisa hur farliga personerna var, deras oberäknelighet, och även vad dessa var kapabla att göra bara på grund av sin diagnos.

Att drabbas av schizofreni påverkar hela personens livssituation. Schizofrenin medför funktionsnedsättningar som gör det svårt att ta tillvara på de vardagliga resurserna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med schizofreni upplever sin livssituation. Metoden som användes var en litteraturstudie. Sökningarna gjordes i Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar. Åtta vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats vilket resulterades i fyra kategorier av upplevelser: upplevelser av ohälsa, upplevelser av relationer, upplevelser av sysselsättning och oro inför framtiden. Dessa upplevelser påverkade livssituationen i flera olika avseenden. Denna litteraturstudie är av betydelse för vårdpersonal eller anhöriga till en person med schizofreni för att förstå dennes livssituation och på så sätt bemöta dem på ett tillfredställande sätt.