Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom, ca 0,5% av befolkningen drabbas. Orsaken till sjukdomen är inte säkerställd. Sjukdomen behandlas med läkemedel, terapi och mycket omvårdnadsarbete. Människor med schizofreni lever med mycket ångest och rädsla. Även upplevelser av kaos och tappad verklighetsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att få en förståelse för hur det är att leva med schizofreni och därigenom uppmärksamma betydelsen av den vårdande relationen. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på 9 vetenskapliga orginalartiklar. Texterna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat bestod av tre kategorier: Upplevelse av utanförskap,  Att leva i två världar och Upplevelse av vårdande relation. I resultatet framkom ett lidande som en följd av utanförskap, ensamhet, rädsla och smärta. Slutsatser: Människor med schizofreni lider oerhört mycket av sin sjukdom och av att vara utanför samhället. Vårdrelationen är av största betydelse för att uppleva välbefinnande. Människor med schizofreni strävar och längtar efter att kunna leva ett vanligt liv med familj, vänner och arbete. Som vårdpersonal är det viktigt att inte glömma alla människors lika värde.

Hälsa anses vara en mänsklig rättighet och är svårdefinierbart då det upplevs olika av olika individer. Psykisk ohälsa behöver inte innebära en psykiatrisk diagnos . Den definieras snarare utifrån hur man hanterar olika livssituationer som kan stötas på under livets gång. Schizofreni är en livslång och allvarlig sjukdom som påverkar hur personen tänker, känner och beter sig. De svåra symtomen som sjukdomen innebär kan vara begränsande för den drabbade, vilket kan få konsekvenser för den fysiska hälsan. Syftet med studien var att beskriva hur litteraturen skildrar den fysiska hälsan hos vuxna personer med schizofreni. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie där 11 kvantitativa studier analyserades. I resultatet framkom två kategorier med ett antal underkategorier: Riskfaktorer för sjukdom hos vuxna personer med schizofreni och Vanliga somatiska sjukdomar hos vuxna personer med schizofreni. En rad olika bidragande faktorer för ohälsa förekommer hos personer med schizofreni, vilket leder till att de drabbas av fysisk ohälsa. Slutsatsen är att personer med schizofreni löper större risk att drabbas av fysisk ohälsa på grund av olika livsstilsfaktorer. / Health is considered a human right and is difficult to define as it is experienced differently by different individuals. Mental illness does not necessarily mean a psychiatric diagnosis. It is defined rather from how to handle different situations that people may encounter throughout life. Schizophrenia is a lifelong and serious disease that affects how the person thinks, feels and behaves. The severe symptoms of the disease may be limiting for the affected person, which may have implications for physical health. The purpose of this study was to describe how the literature portrays the physical health of adults with schizophrenia. The method used was a literature review where 11 quantitative studies were analyzed. The results revealed two categories with several subcategories: Risk factors for disease in adults with schizophrenia and Common illnesses in adults with schizophrenia. A variety of contributing factors for the illness occurs in people with schizophrenia, with the result that they suffer from physical illness. The conclusion is that people with schizophrenia are at greater risk of physical ill health because of various lifestyle factors.

Sammanfattning Vårdhundar har börjat användas allt mer inom vård och omsorg runt om i världen och i Sverige de senaste åren. Vårdhundar används främst inom äldrevården men tidigare forskning pekar mot att en vårdhundsinsats även har flera positiva effekter på symptombilden vid schizofreni. Schizofreni är en psykossjukdom som omfattas av två typer av symptom, positiva och negativa symptom. Det sistnämnda är relaterade till en stor funktionsnedsättning i personens sociala liv och är både medicinskt och terapeutiskt mycket svårbehandlade. Syftet med föreliggande uppsats är att genom en fallstudie undersöka om och i så fall hur en vårdhundsinsats kan fungera som resurs för en person med schizofreni i Uppsala kommun och hur vårdhunden kan bidra till en symptomförändring. Med hjälp av intervjuer med brukare, hundförare och enhetschef vid brukarens gruppboende och två observationer under brukarens vårdhundssessioner undersöks hans upplevelse av vårdhundsinsatsen och hundförarens samt enhetschefens upplevelser av hur insatsen har fungerat för brukaren. Resultaten pekar mot att vårdhundsinsatsen har varit effektiv och bidragit till att både brukarens positiva och negativa symptom har minskat. Vidare verkar vårdhundsinsatsen ha betydelse för brukarens motivation och förmåga till att ta social kontakt, sänka ångest- och orosnivån samt motivation att sköta vardagssysslor.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2005. / Härtill 6 uppsatser.

<p>Att drabbas av schizofreni påverkar hela personens livssituation. Schizofrenin medför funktionsnedsättningar som gör det svårt att ta tillvara på de vardagliga resurserna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med schizofreni upplever sin livssituation. Metoden som användes var en litteraturstudie. Sökningarna gjordes i Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar. Åtta vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats vilket resulterades i fyra kategorier av upplevelser: upplevelser av ohälsa, upplevelser av relationer, upplevelser av sysselsättning och oro inför framtiden. Dessa upplevelser påverkade livssituationen i flera olika avseenden. Denna litteraturstudie är av betydelse för vårdpersonal eller anhöriga till en person med schizofreni för att förstå dennes livssituation och på så sätt bemöta dem på ett tillfredställande sätt.</p>

<p>Hela familjen påverkas när en familjemedlem har sjukdomen schizofreni. Det är en komplex sjukdom med många symtom som vanligtvis debuterar i 15-35 års ålder. Sjuksköterskans ansvarsområde är stort, bland annat ingår att kunna stödja och undervisa både patienten och dennes anhöriga. För att kunna uppfylla sitt ansvarsområde krävs att sjuksköterskan har förståelse för de anhörigas situation och upplevelser. Syftet med studien är att beskriva hur anhöriga till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan på vardagen utifrån tidigare forskning. Studien är en litteraturöversikt av 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att familjen upplever en stor börda, oro och stress. De upplever också känslor som sorg och skuld men trots allt även känslor som hopp. Det beskrivs att det är långa väntetider till att få psykiatrisk vård samt att de anhöriga önskar få mer information och stöd från vårdpersonal. Resultatet kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskan för familjens upplevelser, känslor och behov.</p> / <p>The diagnosis of schizophrenia has a direct effect on the family of the individual diagnosed. It’s a complex disease with several symptoms which generally debut in the ages between 15-35. The responsibilities of the nurses involve both support and information to both patient and close relatives. In order to fulfil these requirements the nurse must have an understanding of the affect the disease has, not only on the patient but also his or hers close family members. The aim of the study is, by using presently available research, to describe how the family of a patient with the diagnosis schizophrenia could experience the illness and its influence on their everyday-life. The result of a study of 12 scientific articles shows that the relatives experience great worry, stress and burden. They also experience feelings like sorrow and guilt, but still they feel hope. The study shows that there generally is a large waiting time for psychiatric care and that relatives desire for more direct information and support from health care professionals. The result can contribute to a nurses greater understanding of the relatives experiences, feelings and needs.</p>

<p>Schizofreni är en allvarlig, psykisk sjukdom med mentala störningar och förlust av kontakt med verkligheten. Sjukdomen påverkar hela personens livssituation. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva hur det är att leva med schizofreni. Metoden som används var en litteraturstudie. En samlingsnovell med patientens berättelse och tre självbiografier av människor som själv upplevd schizofreni har analyserats samt en roman av en författare som var i nära kontakt med en schizofren patient. De analyserades enligt Lyckhage modellen för att analysera berättelser. Sju kategorier har framkommit i resultaten som uttrycks med: Leva i en främmande och ond värld, Självmord, Relation till vårdpersonalen, Familjen och närstående, Självuppfattning, Att uppleva ångestattacker, samt Inre röster och hallucinationer.</p> / <p>Schizophrenia is a serious psychological disease with mental disorder and loss of reality. The disease affects the whole life situation for the individual. The aim with this literature review was to describe how it is to live with schizophrenia. The method that is used is literature studies which means that a collection of different patients´ stories, three biographies written by people who themselves have experienced schizophrenia have been analysed but also a novel written by an author who was in close relation with a schizophrenic patient. These materials have been analysed according to Lyckhage´s model for analysing stories. Eight categories have emerged in the result giving utterance to: To live in an alien and evil world, suicide, relation to the nursing staff, family and relatives, self-concept, experiencing anxiety attacks, and inner voices and hallucinations.</p>

Bakgrund:Tron om att schizofreni är en kronisk sjukdom med progressivt förlopp lever till viss del fortfarande kvar, trots att forskning visar motsatsen. Frågan är om sjuksköterskor besitter tillräckligt med kunskap för att ge personer med schizofreni möjligheten till återhämtning. Teoretisk referensram:Tidvattenmodellen kan användas som teoretiskt stöd och praktiskt verktyg inom psykiatrisk omvårdnad för att hjälpa personer till återhämtning. Modellen kan bidra till nya perspektiv för sjuksköterskor, då fokus på vem som är experten flyttas över från sjuksköterskan till patienten. Syfte:Att beskriva vilken kunskap som sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård har om återhämtning avseende personer med schizofreni. Metod:Kvalitativ metod med induktiv ansats användes till studien, data samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes till analysarbetet. Resultat:Resultatet visar att sjuksköterskor beskriver återhämtning som en process som är individuell för varje person. Men sjuksköterskor framhåller även att schizofreni är en sjukdom som innebär begränsningar för dessa personers förmåga till återhämtning.Slutsats: Trots goda intentioner från sjuksköterskor så finns risken att åtgärder och interventioner mestadels baseras på kunskap om att återhämtning vid schizofreni är svårt, vilket kan innebära att gammal kunskap tillämpas.  Nyckelord: kunskap, kvalitativ innehållsanalys, schizofreni, sjuksköterskor, återhämtning

No description available.

Bakgrund: Schizofreni klassas som en psykossjukdom som bidrar med en reformerad verklighetsuppfattning och som även ger nedsatta förmågor kognitivt och socialt. Schizofreni tillhör västvärldens tio mest funktionsnedsättande sjukdomar. Tidigare forskning har visat att anhöriga har brist på kunskap kring sjukdomen och detta leder bland annat till oförståelse samt att de har svårt att veta hur mycket de ska involvera sig i personernas liv. Tidigare forskning har även visat att behandling som gått ut på att personer med schizofreni fått dela med sig av sina upplevelser har lett till positiva aspekter både för dem själva samt anhöriga och omvårdnadspersonal. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med schizofreni. Metod: En beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats bestående av 14 vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Personer med schizofreni upplevde delade känslor kring relationer och sysselsättning. Positiva känslor var att de upplevde dessa som normaliserande och fördelaktigt när det kom till självkänsla, en känsla av att tillhöra samhället samt socialt fördelaktigt. Negativa känslor som upplevdes var diskriminering, nedvärdering, psykisk misshandel men även att läkemedel, sömn och symtom påverkade deras prestationsförmåga och dygnsrytm. Upplevelser av coping var att de ofta vände sig till religion, olika självhjälpande aktiviteter samt gemenskap med andra människor. En del personer med schizofreni förnekade dock sitt tillstånd då de inte upplevde att de var sjuka. Många negativa känsloupplevelser förekom och dessa ledde många gånger till suicidala tankar och handlingar då det ansågs leda till frihet. Slutsats: Personer med schizofreni upplever svårigheter genom livet och genom att få prata om sina upplevelser så kan det bidra med en ökad förståelse kring sjukdomen för både personerna med schizofreni men även för anhöriga och omvårdnadspersonal. Denna kunskap skulle med fördel kunna användas till att anpassa olika rehabiliteringsåtgärder. / Background: Schizophrenia is classified as a mental illness that contributes to a reformed perception of reality and which also provides impaired cognitive and social abilities. Schizophrenia belongs to the West's ten most disabling diseases. Previous research has shown that relatives have lack of knowledge about the disease and this lead, among other things, to insufficiency, and that they have difficulty knowing how much they should be involved in the lives of the individuals. Previous research has also shown that treatment based on the fact that people with schizophrenia have shared their experiences have led to positive aspects for both themselves, relatives and nursing staff. Aim: The aim of this study was to describe peoples experiences of living with schizophrenia. Method: A qualitative descriptive literature review containing 14 scientific articles. Main results: People with schizophrenia experienced shared feelings about relationships and employment. Positive feelings were that they experienced these as normalizing and beneficial when it came to self-esteem, a sense of belonging to society as well as socially beneficial. Negative feelings that were experienced were discrimination, impairment, mental abuse, but also that drugs, sleep and symptoms affected their ability to perform and day rhythm. Experiences of coping were that they often turned to religion, various self-supporting activities, and community with other people. However, some people with schizophrenia denied their condition because they did not feel sick. Many negative emotional moods occurred, and these led many times to suicidal thoughts and actions when it was thought to lead to freedom. Conclusion: People with schizophrenia experience difficulties through life and by talking about their experiences, it can contribute to an increased understanding of the disease for both the persons with schizophrenia, but also for relatives and nursing staff. This knowledge could be used to adapt different rehabilitation measures.