 Bakgrund Schizofreni är en kronisk psykisk sjukdom som har stor påverkan på patientens beteende, tankar och känslor.  Syfte Litteraturstudiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta med schizofreni patienter samt att beskriva hur de valda artiklarna beskriver urvalsmetod.  Metod Litteraturstudien baserades på totalt 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, Cinahl and PsycInfo.  Huvudresultat Sjuksköterskan har en stor roll när det gäller att stödja patienten till sjukdomsinsikt samt vid kommunikationen med patienten. Sjuksköterskans observationsförmåga gynnar sjukdomstillståndet samt supporten som sjuksköterskan visar till patienten betyder mycket under omvårdnadsperioden. Att tro på patienten kan resultera till positiva upplevelser båda för sjuksköterskor och patienter. Bra kommunikationsförmågan hjälper sjuksköterskan att bygga starka relationer med patienter. Sjuksköterskor visar båda positiva och negativa attityder mot schizofrena patienter men bemötandet kan hjälpa att förstärka eller försvåra relationer mellan sjuksköterskor, patienter och deras anhöriga.  Diskussion Patientens sjukdomstillstånd och relationen till anhöriga och sjuksköterskan påverkas av sjuksköterskans kompetens och förmåga samt attityder. Olika arbetssituationer, arbetsmiljöer och arbetsrelationer påverkar hur sjuksköterskor upplever deras arbete och vilka erfarenheter de har angående att arbeta med schizofrena patienter.  Slutsatser Det är viktigt att omvårdnaden till patienter med schizofreni ska ses som helhet. Sjuksköterskan ska ha bra kunskaper och förmåga för att kunna ge en bra omvårdnad så att patienten kan når sin välmående. Sjuksköterskor har behov av att vidare utbilda sig och få tillräcklig bra kunskap angående schizofreni som kan resultera till en god omvårdnad. /  Background: Schizophrenia is a chronic psychiatric sickness which has a big effect on the patient´s behavior, thoughts and feelings.  Aim: This study´s aim was to describe nurses` experience working with people who have schizophrenia diagnose and to describe how the articles shows the selection for the method.  Method: This literature study was based on contains a total of 11 qualitative and quantitative articles. The data collection was done using PubMed, Cinahl and PsycInfo databases.  Main Results: The nurse has a big role in helping the patient understand the patient’s sickness and also during communication. The nurse´s ability to observe and give support at the period of the sickness mean a lot for the patient during the caring process. Believing in the patient leads to a positive result for both the nurse and the patient. A good ability to communicate can help improve the relationship between the nurse and the patient. Nurses’ show both positive and negative attitudes towards patients with schizophrenia but the meetings can help to strengthen relations between nurses, patients and their relatives.  Discussion: The patient’s understanding of the sickness as well as the relation with the families and the nurse is greatly affected by the nurse´s competence, ability and attitude. The different kind of job situations, environment and relationships influences nurses’ experiences working the schizophrenia patients.  Conclusion: It is important to see that the caring procedure of the patients with schizophrenia is a whole process. The nurse needs to have good competence and ability in order to give the patient good and quality at the care. The nurses needs to learn more to in order to achieve a good competence about schizophrenia which can lead to a good result of the caring process.

Bakgrund: Schizofreni är en svår kronisk psykossjukdom, vilket kan medföra stora svårigheter i det dagliga livet. Antipsykosmedel som stabiliserar sjukdomen, är livräddande och erbjuds alltid till patienter med schizofreni. Antipsykosmedel är ofta förknippat med en rad svåra biverkningar som påverkar patienternas livskvalitet. Detta ställer i sin tur stora krav på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Med en ökad förståelsen av patientens upplevelse kring behandlingen så skulle detta kunna stärka sjuksköterskans professionella roll.  Syfte: Att belysa hur patienter med schizofrenisjukdom upplever att deras dagliga liv påverkas av behandling med antipsykosmedel. Metod: Denna kvalitativa litteraturöversikt bygger på 13 artiklar med induktiv ansats. Datamaterialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys.    Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och sex underkategorier: (1) när behandlingen begränsar det dagliga livet (negativa upplevelser kring relationer och aktivitetsförmåga; negativa känslor), (2) när behandlingen både stödjer och ger ambivalens (upplevelser av att leva ett normalt liv; upplevelser av ambivalens) och (3) bristande autonomi (avsaknad av sjukdomsinsikt; upplevelser av tvång).  Slutsats: Patienterna behöver få mer stöttning och förståelse i det lidande behandlingen orsakar. Som sjuksköterska är det viktigt att vårda med livsvärlden som grund. Därför blir den vårdande relationen mellan patienten och sjuksköterskan extra betydelsefull och viktig.

Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom där symtom kan generera funktionsbegränsningar som utgör hinder för personen att klara sig i det vardagliga livet. Forskning visar att personer som drabbats av schizofreni utöver sin psykiska och fysiska ohälsa riskerar att bli marginaliserade både ekonomiskt och socialt. Syftet var att beskriva erfarenheter av återhämtning hos personer med diagnosen schizofreni. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar där 11 artiklar hade kvalitativ ansats och 1 artikel var mix-method där enbart den kvalitativa delen av resultatet användes. Huvudresultat: Personer med diagnosen schizofreni beskrev erfarenheter av att återhämtning skedde stegvis som en dynamisk process. Insjuknandet utgjorde en kaotisk och skrämmande livssituation där deras liv avbröts. Först när personerna accepterade sjukdomen och fick sjukdomsinsikt kunde de påbörja sin återhämtning. Känslor av hopp och motivation var betydelsefullt för deras återhämtning och gav kraft att sträva framåt samt anledning att fortsätta leva. Professionellt stöd främjade återhämtningen när den innefattade individanpassade vård- och behandlingsinsatser. Sociala aspekter som visade sig ha betydelse för återhämtningen var relationer till andra människor och att ingå i sociala sammanhang. Slutsats: Personer med diagnosen schizofreni beskrev erfarenheter av att återhämtning sker i olika steg som en dynamisk process, vikten av hopp och motivation, vård och behandling som främjar återhämtning samt sociala aspekter av betydelse. Sjuksköterskan har en framträdande roll för att möjliggöra individanpassad vård samt stödja dessa personer att bibehålla och skapa goda relationer till andra människor och medverka i sociala sammanhang. / Background: Schizophrenia is a serious psychiatric illness where symptoms can generate functional limitations that impede the person from coping with everyday life. Research shows that individuals who suffer from schizophrenia in addition to their mental and physical health risk being marginalized both financially and socially. The aim was to describe the experience of recovery in individuals with the diagnosis of schizophrenia. Method: A descriptive literature study based on 12 scientific articles where 11 articles had a qualitative approach and 1 article was a mix-method where only the qualitative part of the result was used. Main result: Individuals with the diagnosis schizophrenia described their experiences of recovery as a dynamic process with a step-by-step progression. The onset of the illness was a chaotic and frightening life situation that interrupted their lives. Only when the individuals accepted their illness and gained insight into the illness could they begin their recovery. Emotions of hope and motivation were important factors to their recovery that provided the power to seek to move forward, as well as providing a reason to continue to live. Professional support strengthened the recovery as it included individualized care and treatment programs. Social aspects that proved important for the recovery were relationships with other people and inclusion in social contexts. Conclusion: Individuals with the diagnosis of schizophrenia described experiences of recovery taking place in various stages such as a dynamic process, the importance of hope and motivation, care and treatment that promote recovery and social aspects of importance. The nurse has a prominent role in enabling individualized care as well as supporting these individuals to maintain and create good relationships with other people and participate in social contexts.

Background: Schizophrenia is a psychosis mental illness which the cognitive functions are somehow impaired. This sickness is still surrounded by prejudice, fear and ignorance.Aim: The aim of this descriptive literature study was to describe the experiences of stigma outside the hospital for people with schizophrenia.Method: This literature study was based on 10 scientific articles searched in the databases Medline via PubMed and PsykINFO.Main results: The articles in this literature study showed that stigma was experienced among patients with schizophrenia in their encounter with people outside of care. Patients are faced with discrimination and violence both from family members and others. Stigmatization also exists in the media. The results also showed that stigma had a great impact on the participants' self-esteem and affected their perception of the disease.Conclusion: The results of this literature study show that patients with schizophrenia face stigma and discrimination in society. This has mainly been shown to be due to ignorance about the disease. In the work to reduce stigma, more people should stand up and support those patients. More knowledge about stigma is needed in this subject. / Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykossjukdom där de kognitiva funktionerna är något skadade. Sjukdomen omgärdas i stora drag fortfarande av fördomar, rädslor och okunskap.Syfte: Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva upplevelser av stigmatisering utanför vården av människor med diagnosen schizofreni samt konsekvenserna.Metod: Litteraturstudien var baserad på 10 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Medline via PubMed samt PsycINFO.Huvudresultat: Studierna i denna litteraturstudie påvisades att stigmatisering upplevdes bland patienter med schizofreni i deras möte med människor utanför vården. Patienter diskrimineras och utsätts av våld både från familj och även av andra. Stigmatisering finns även inom media. Resultatet visade även att stigmatisering hade stor inverkan på deltagarnas självkänsla och påverkade deras uppfattning kring sjukdomen.Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att patienter med sjukdomen schizofreni möter stigmatisering och diskriminering i samhället. Detta har främst visat sig bero på okunskap kring sjukdomen. I arbetet med att minska stigmatisering krävs att fler människor stödjer och försvarar patientens rättigheter. Mer kunskap kring stigmatisering kopplat till schizofreni behövs.

Bakgrund: Individer med schizofreni upplever oftast begränsningar i vardagliga aktiviteter.Symtom som oftast förekommer är positiva och negativa symtom samt en bristandesjukdomsinsikt. Positiva symtom är till exempel vanföreställningar, hörselhallucinationer, ochtankestörningar medan negativa symtom innebär en reducering av energi, initiativ, känsloroch tal. Kunskapsluckan är att det saknas en sammanställning av evidens avarbetsterapeutiska interventioner för individer med schizofreni.Syfte: Beskriva olika typer av arbetsterapeutiska interventioner riktade till individer medschizofreni samt redogöra för deras effekter på kognition, ADL och social förmåga.Metod: En litteraturöversikt med deduktiv ansats användes där resultatet av tio kvantitativastudier analyserades. Vid sökningen av artiklarna användes databaserna Cinahl With full textoch MEDLINE (EBSCO).Resultat: För att främja aktivitetsutförandet implementerades strategier eller aktiviteter somintervention. Utifrån interventionerna blev det en positiv effekt på både kognition, ADL ochsocial förmåga.Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att individer med schizofreni kan stödjas i vardagenmed hjälp av arbetsterapeutiska interventioner. Den kan också bidra till ökad kunskap hosarbetsterapeuter och vårdpersonal inom vården.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som drabbar ungefär 0.4% av världens befolkning. Varför personer insjuknar i schizofreni har ännu inte identifierats. Men ett samband kan ses om personernas exponering för miljöfaktorer samt genetisk sårbarhet som kan öka riskerna för att insjukna.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa och beskriva personers upplevelser av att leva med schizofreni.Metod: Litteraturstudien baseras på 11 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats där innehållet är från tidigare forskning inom samma ämne. Huvudresultat: Resultatet visade att deltagarna hade olika upplevelser av varför de insjuknat i schizofreni. För att leva med schizofreni är det viktigt att acceptera sin situation, sjukdomen kommer inte att försvinna. Känslan av hopp, tillhörighet och gemenskap var viktiga faktorer för personer med schizofreni för att klara av vardagen. Stigmatisering är en stor del av sjukdomen som påverkar personerna som lever med schizofreni. De hamnar i utanförskap och blir diskriminerade av både familj och samhälle vilket i sin tur leder till isolering och ensamhet. Slutsats: Litteraturstudien ger en överblick om hur personer som lever med schizofreni upplever sin sjukdom. Personer med schizofreni upplever ofta att de blir bemött på ett särskilt sätt relaterat till att de har en psykisk sjukdom i bakgrunden. I resultatet framkom det att känslan av hopp och tillhörighet var väsentligt för att klara av utmatningar i vardagen. Att acceptera sin sjukdom ansågs som en styrka för att hantera omgivningen på bästa sätt. / Background: Schizophrenia is a psychotic illness that affects approximately 0.4% of the world's population. Why people develop schizophrenia has not yet been identified, but a connection can be seen from the people's exposure to environmental factors as well as genetic vulnerability that can increase the risk of developing the disease. Aim: The purpose of the literature study was to compile and describe people's experiences of living with schizophrenia. Method: The literature study was based on 11 scientific articles of a qualitative approach where the content is from previous research in the same subject.Main results: The results show that the participants had different experiences of why they fell ill with schizophrenia. To live with schizophrenia is it important to accept your situation, the illness will not go away. The feeling of hope, belonging and community were important factors for people with schizophrenia to cope with everyday life. Stigma is a large part of the illness that affects people living with schizophrenia. They end up in isolation, are discriminated against both by family and society, which leads to isolation and loneliness. Conclusion: The literature study provides an overview of how people living with schizophrenia experience their illness. People with schizophrenia unfortunately experience that they are treated in a special way just because they have a mental illness in the background. In the results, it was shown that the feeling of hope and belonging was important to cope with the demands of everyday life, accepting one's illness was seen as a strength to deal with the environment in the best way.

Bakgrund Schizofreni är en allvarlig psykossjukdom som är mer eller mindre kronisk. Sjukdomen kan medföra hörselhallucinationer, vanföreställningar, samt en ändrad verklighetsuppfattning. Ungefär 24 miljoner människor lever med schizofreni. Stigmatiseringen bland sjukvårdspersonal och samhället ger dessa individer svårigheter att leva ett liv med goda levnadsvanor. Sjukdomen behandlas med antipsykotiska läkemedel i kombination med andra insatser som träning av kognitiv funktion och psykologisk behandling genom kognitiv beteendeterapi. Syfte Var att undersöka hur individer diagnostiserade med schizofreni upplever mening i vardagen. Metod Detta är en kvalitativ litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod har granskats och använts som resultatunderlag. Studien har ett induktivt förhållningssätt där det utgår ifrån individens erfarenheter Resultat Resultatet presenteras i två kategorier och fyra subkategorier. De två huvudkategorierna är Daglig aktivitet ger mening och Samhörighet ger mening.  Slutsats Olika studier lyfter fram vikten av att känna gemenskap och ha ett socialt umgänge för att skapa en meningsfylld vardag. Det var även viktigt att ha ett aktivt liv med vardagliga sysslor så som träna, gå på promenad men även att ha struktur i vardagen. Ha tro på något större än oss kan ge hopp om en god framtid samt finna något meningsfyllt i livet.

Bakgrund: Många personer med schizofreni upplever hopplöshet. Hoppet har en betydelse för den personliga återhämtningen och består av flertalet dimensioner. Återhämtning är individuell och personlig där processen är unik för den enskilde. Syfte: Att ur ett inifrånperspektiv beskriva vad hopp betyder för återhämtning vid schizofreni. Metod: En kvalitativ innehållsanalys utfördes där 16 vetenskapliga artiklar valdes ut efter att en systematisk sökning i relevanta databaser utförts. Analysen resulterade därefter i fem kategorier där hoppets betydelse för återhämtning vid schizofreni framkom. Resultat:Kategorierna som framkom var upplevelsen av optimism och framtidstro, tro på att behandling hjälper, att finna styrka i sin tro, tro på sig själv och sina förmågor samt upplevelse av tillhörighet och meningsfulla relationer. Slutsats: Studien ger ökad kunskap om hoppets betydelse för återhämtning som sjuksköterskor kan använda för att utföra personcentrerade och holistiska omvårdnadsinterventioner. Vidare forskning anser vi är nödvändigt för att nå ytterligare kunskap i vad hoppet innebär för återhämtning vid schizofreni. Det kan vara av vikt att undersöka hur vi som sjuksköterskor kan förmedla hopp till personer med schizofreni. Det tror vi kan förbättra kvalitén vad gäller omvårdnadsarbetet inom psykiatrin och en större förståelse för att återhämtning är möjligt.

Bakgrund: Personer som lever med schizofreni har uppfattats som farliga och oberäkneliga individer av både samhället och sjukvården, vilket utmynnade i en stigmatisering. Det har resulterat till att personerna söker mindre vård för somatiska sjukdomar än andra trots att de i högre grad är drabbade av somatisk sjukdom. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med schizofreni. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med resultat från elva kvalitativa artiklar och två stycken med mixad metod, där endast det kvalitativa resultatet inkluderats. Datainsamlingen har utförts via Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Samtliga artiklar granskades med Fribergs granskningsmall för kvalitativa artiklar. Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys där subkategorier och kategorier skapades. Resultat: Visade att personer som levde med schizofreni upplevde en skam över sin sjukdom och att de sörjde över hur livet förändrades tillsammans med diagnosen. De isolerade sig och upplevde sig inte lika mycket värda. Sjuksköterskan och närstående hade en viktig roll för att personerna skulle uppleva hälsa och ha en fungerande vardag då symtomen på sjukdomen gjorde det svårt att klara sig utan stöd. De upplevde dock att sjuksköterskan saknade kunskap och intresse. Diskussion: De fyra huvudfynden: känslan av skam, att uppleva svårigheter i vardagen, att uppleva stigmatisering från sig själv och andra samt behovet av stöd som brister, diskuterades mot Erikssons och Roys omvårdnadsteorier, personcentrerad vård och lagar. Slutsats: Somatiska sjukvården misslyckas att möta personer med schizofreni på ett personcentrerat sätt, vilket leder till att personerna undviker att söka sjukvård och leder därmed till försämrad hälsa. / <p>2023-11-03</p>

Bakgrund: Schizofreni är en kronisk sjukdom och klassas som den vanligaste diagnosen när det kommer till psykossjukdomar. Ett leverne med schizofreni kan medföra personlighetsförändringar och begräsningar i personens dagliga livsföring. Närstående axlar vanligtvis den primära rollen som vårdgivare, något som visat sig vara avgörande för hur sjukdomen hanteras och behandlas. Syfte: Beskriva närståendes upplevelser av att leva med en person som har schizofreni. Metod: Systematisk litteratursökning som resulterade i 20 vetenskapliga artiklar. Analysen gjordes med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Presenteras i fem kategorier: leva i inskränkt vardag, negativa hälsoeffekter hos närstående och misstro till vården, hantera sjukdomen är en känslomässig börda, fokus på den sjuke, copingstrategier stärker familjerelationer. Slutsats: Leva med en person som har schizofreni kunde leda till otrygghet, stigma och misstro till vården. Sjuksköterskan får fördjupad förståelse genom att del av subjektiva upplevelser vilket skapar förutsättningar till att stödja närståendes hantering av sjukdomen. Skapa förståelse för närståendes upplevelse av sjukdomen kan minska lidandet och främja återhämtningen.