No description available.

<p> </p><p></p><p> </p><p>Schizofreni är en psykotisk störning som drabbar knappt en procent av den vuxna befolkningen. En börda för hela familjen uppstår när en familjemedlem insjuknar i schizofreni. <strong>Syftet </strong>var att belysa närståendes upplevelser och hantering av att leva med en schizofren person, samt vilket eventuellt stöd de var i behov av. <strong>Metoden</strong> var en systematisk litteraturstudie som utfördes genom systematisk sökning, kritisk granskning och sammanställning. <strong>Resultatet</strong> identifierade fyra kategorier och sju subkategorier: Upplevelser med subkategorin känslor, familjebelastning med subkategorin börda, coping med subkategorierna negativ coping och positiv coping, samt stödbehov med subkategorierna utbildning, socialt stöd och professionellt stöd. Resultatet visade att dessa kategorier integrerade med varandra och påverkade de närståendes situation. <strong>Diskussionen</strong> visade att kategorierna påverkade varandra i flera dimensioner. Viktigaste faktorn som påverkade närståendes livssituation var copingstrategier.<strong> Slutsatsen </strong>visade att samtliga närståendes komplicerade situation kräver en holistisk syn och vård från vårdprofessionen, som bör vidareutvecklas.</p>

Schizofreni är en psykotisk störning som drabbar knappt en procent av den vuxna befolkningen. En börda för hela familjen uppstår när en familjemedlem insjuknar i schizofreni. Syftet var att belysa närståendes upplevelser och hantering av att leva med en schizofren person, samt vilket eventuellt stöd de var i behov av. Metoden var en systematisk litteraturstudie som utfördes genom systematisk sökning, kritisk granskning och sammanställning. Resultatet identifierade fyra kategorier och sju subkategorier: Upplevelser med subkategorin känslor, familjebelastning med subkategorin börda, coping med subkategorierna negativ coping och positiv coping, samt stödbehov med subkategorierna utbildning, socialt stöd och professionellt stöd. Resultatet visade att dessa kategorier integrerade med varandra och påverkade de närståendes situation. Diskussionen visade att kategorierna påverkade varandra i flera dimensioner. Viktigaste faktorn som påverkade närståendes livssituation var copingstrategier. Slutsatsen visade att samtliga närståendes komplicerade situation kräver en holistisk syn och vård från vårdprofessionen, som bör vidareutvecklas.

Syftet med min uppsats är att undersöka om det finns ett behov för en ny bolagsform, som är enkel att bilda och administrera för fysiska eller juridiska personer som önskar bedriva näringsverksamhet i liten skala. Om en ny bolagsform skulle införas i svensk associationsrätt, ämnar jag undersöka om det kan bidra till att de mindre näringsverksamheternas administrativa börda minskar. Frågan om en ny bolagsform avslogs senast i utredningen om förenklingar i aktiebolagslagen med hänvisning till att förenklingar i ABL var att föredra framför införandet av en ny bolagsform. Regeringen har under de senaste åren uppsatt målsättningar som syftar till att sänka den administrativa bördan. Bland de åtgärder som genomförts har revisionskravet för mindre näringsverksamheter avskaffats, kapitalkravet för privata aktiebolag har sänkts och ytterligare förenklingsåtgärder avseende ABL planeras. Frågan kvarstår dock ifall en ny bolagsform, likt det tyska GmbH:et eller det amerikanska LLC:et, vore en bättre lösning för de mindre näringsverksamheterna i Sverige. GmbH:et och LLC:et är mycket populära bolagsformer för mindre näringsverksamheter på grund av det begränsade personliga ansvaret och den flexibilitet avtalsfriheten medför.   Jag anser att ABL är alltför omfattande för mindre näringsverksamheter och att adressaten inte är riktigt tydlig. En ny bolagsform med en egen lag, vid sidan av ABL behöver utarbetas. Bolagsformen bör rikta sig till verksamheter med en eller ett fåtal delägare och karakteriseras av ett begränsat ansvar. Dessutom skall bolagsformen ha ett ringare kapitalkrav med större avtalsfrihet för delägarna. Här kan erfarenheter från det tyska GmbH:et och det amerikanska LLC:et implementeras, särskilt gällande bolagets form men även hur missbruk av bolagsformen kan förhindras och motarbetas. De förenklingsåtgärder som riktar sig till mindre näringsverksamheter borde även gälla för den nya bolagsformen och direkt implementeras i den nya lagstiftningen, vilket skulle leda till att den administrativa bördan minskas.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som påverkar både personen som drabbas och dennes anhöriga. Den drabbade har ofta svårt att leva ett normalt liv och behöver stor omsorg. Anhöriga som har rollen som primär vårdare kan behöva vara i ständig beredskap att ge stöd och hjälp. Ansvaret är ibland omfattande och kan resultera i att bli en börda i både subjektiv och objektiv bemärkelse. Syfte: Att undersöka anhörigas erfarenhet av att vårda personer med schizofreni och hur de hanterar den dagliga tillvaron för att bibehålla den egna hälsan. Metod: En litteraturöversikt, i enlighet med Friberg genomfördes. Systematiska sökningar har utförts i databas CINAHL Complete och PsycINFO. Resultatet av översikt utformades på 13 originalartiklar. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i två huvudteman: förändringens början och vägen framåt. Förändringens början bestod av två underteman: chock och skuld samt ansvar och börda. Huvudtemat beskrev anhörigas erfarenheter av att vårda den drabbade. Vägen framåt bestod av två underteman: en anpassning samt ett sökande efter stöd, som i sin tur presenterade anhörigas självhantering av livsförändringar och erhållande av stöd. Diskussion: De väsentligaste punkterna i resultatet diskuterades utifrån Antonovskys teori om KASAM – känsla av sammanhang. Positiv föreställning utlöste acceptans som ledde vidare till en effektiv anpassning. Kulturella och religiösa aspekter visade sig förstärka anhörigas inre resurser, likaså stödgrupper som medförde känslan av samhörighet. / Background: Schizophrenia is a mental disease, which has effects on both the person and the relatives. A person suffering from schizophrenia has often difficulties in living a normal life and is in need of a great care from the relatives. The relative who takes the role as primary guardian can be in constant preparedness to provide support and help. Responsibilities sometimes become so extensive and may result being a burden in both the subjective and objective sense. Aim: The aim was to examine relatives’ experience of caring for persons who suffering from schizophrenia and how they managing daily life in order to maintain their own health. Method: A literature review in accordance with Friberg was conducted. Systematic searches have been performed in the database CINAHL Complete and PsycINFO. The result of the literature review is based on 13 original articles. Results: A literature review resulted in two main themes: the beginning of change and the way forward. The beginning of change consisted of two subthemes: shock and guilt and responsibility and burden. The main theme described the relatives' experiences of caring for the person who suffered from schizophrenia. The way forward consisted of two sub-themes: adaptation and a search for help, which in turn was presented to the relatives in order to help self-management of life changes and obtaining support. Discussion: The main findings of the literature review discussed by Antonovsky's theory sense of coherence (SOC). Positive performance contributes to acceptance that further leads to effective adaptation. Cultural and religious aspects proved to strengthen the inner resources of the relatives as well as support groups brought the feeling of solidarity.

Statistik visar att fler och fler människor drabbas av cancer varje år. En del människor får beskedet att cancersjukdomen är obotlig. För de drabbade uppstår en mängd känslor och tankar som kan avgöra hur den sista tiden i livet kommer att gestalta sig. För att vi som sjuksköterskor ska kunna bidra till en bättre livskvalitet för obotligt sjuka cancerpatienter, har syftet i studien varit att fördjupa oss i patienters tankar och känslor efter att ha drabbats av obotlig cancer. Metoden som använts är en litteraturöversikt där tidigare forskning analyserats och sedan sammanställts till ett nytt resultat. Samtliga bearbetade artiklar har ett patientperspektiv. 5 huvudteman framkom i resultatet: Känsla av maktlöshet, Känsla av att vara en börda, Känsla av ensamhet, Tankar inför döden samt Positiva tankar trots obotlig sjukdom. Patienterna beskrev känslor av att mista kontrollen av sitt liv, vara beroende av andra människor samt att känna skuld och sorg inför närstående. Känslor av ensamhet av både social och existentiell karaktär uttrycktes, när vårdpersonal såg patienten som ett objekt samt när patienten hade svårigheter att tala om sina tankar. Både rädslor och längtan inför döden samt tankar om hur patienterna skulle bli ihågkomna beskrevs. Trots obotlig sjukdom uttrycktes positiva tankar som att känna tillfredsställelse och mening samt att finna tröst och känna hopp. I diskussionen kopplas vårdvetenskapliga begrepp som livskvalitet samt lidande till tre av huvudteman. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>I psykiatrireformens spår har ett större antal patienter med psykiatriska sjukdomar blivit mer beroende av sina anhöriga. Det ledde till att anhöriga får ta ett stort ansvar som leder till en merbelastning ”Burden of care”. Merbelastningen påverkade det känslomässiga klimatet i familjen ”Expressed emotion”. Psykosenheten i Norrköping erbjöd familjer psykopedagogisk intervention för att sänka ”Expressed emotion”, underlätta bördan samt ge familjen nya kun­skaper. Syftet med uppsatsen var att undersöka om deltagandet i utbildningsprogram för pati­enter och anhöriga har gett deltagarna nya kunskaper om psykossjukdomar samt på vilket sätt de nya kunskaperna förändrat relationen mellan patient och anhörig. Uppsatsens design var en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats som kombinerades med metodtriangulering. Enkäter från tidigare ut­bildningstillfällen på Psykosenheten användes som en del i uppsatsen. Via ett slumpmässigt ur­val intervjuades sedan åtta av deltagarna. Analysen av intervjuerna bearbetades med metoden innehållsanalys. Resultatet visade att anhöriga upplever att den ökade kunskapen som de er­hållit från patientutbildningen lett till att relationen med den som är drabbad av psykos­sjukdom förbättrats genom ökad förståelse och trygghet. Psykiatrins roll är att aktivt efter­fråga anhörigas delaktighet och bjuda in till samarbete. Trots den empiriska kunskap som finns om fördelarna av psykopedagogisk intervention är det fortfarande en stor utmaning att förändra attityden till att komplettera den traditionella behandlingen med psykopedagogisk intervention.</p> / <p>As a result of the psychiatric reform a great number of patients with psychiatric diseases have become more dependent on their relatives. This has led to the fact that relatives have to take great responsibility which has caused an additional burden “Burden of care”. This increased burden also influenced the emotional climate within the family “Expressed emotion”. The Psychosis Unit in Norrköping offered the families psycho pedagogic intervention to lower the “Expressed emotion”, to lighten the burden and to give them new knowledge. The purpose of the paper was to examine if the participation in the training program for patients and relatives has given the participants new knowledge about psychosis illnesses and also to see in which way the new knowledge has changed the relation between patient and relative. The reports design was a combination of quantitative and qualitative approach was combined with method of triangulation. Surveys from previous training sessions within the Psychosis Unit have been used as part of the study. Via a random selection eight persons out of the participants were then interviewed. The analysis of the interviews was worked up with the method of analysis of content. The result showed that relatives experience that the increased knowledge gained from the training for the patients has led to the fact that the relation between the person stricken by a psychosis illness has ameliorated through increased understanding and security. The role of the psychiatry is to actively ask for the participation of the relatives and invite to cooperation. Despite the existing empiric knowledge about the advantages of psycho pedagogic intervention it is still a great challenge to change the attitude to complete the traditional treatment with psycho pedagogic intervention.</p>

I psykiatrireformens spår har ett större antal patienter med psykiatriska sjukdomar blivit mer beroende av sina anhöriga. Det ledde till att anhöriga får ta ett stort ansvar som leder till en merbelastning ”Burden of care”. Merbelastningen påverkade det känslomässiga klimatet i familjen ”Expressed emotion”. Psykosenheten i Norrköping erbjöd familjer psykopedagogisk intervention för att sänka ”Expressed emotion”, underlätta bördan samt ge familjen nya kun­skaper. Syftet med uppsatsen var att undersöka om deltagandet i utbildningsprogram för pati­enter och anhöriga har gett deltagarna nya kunskaper om psykossjukdomar samt på vilket sätt de nya kunskaperna förändrat relationen mellan patient och anhörig. Uppsatsens design var en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats som kombinerades med metodtriangulering. Enkäter från tidigare ut­bildningstillfällen på Psykosenheten användes som en del i uppsatsen. Via ett slumpmässigt ur­val intervjuades sedan åtta av deltagarna. Analysen av intervjuerna bearbetades med metoden innehållsanalys. Resultatet visade att anhöriga upplever att den ökade kunskapen som de er­hållit från patientutbildningen lett till att relationen med den som är drabbad av psykos­sjukdom förbättrats genom ökad förståelse och trygghet. Psykiatrins roll är att aktivt efter­fråga anhörigas delaktighet och bjuda in till samarbete. Trots den empiriska kunskap som finns om fördelarna av psykopedagogisk intervention är det fortfarande en stor utmaning att förändra attityden till att komplettera den traditionella behandlingen med psykopedagogisk intervention. / As a result of the psychiatric reform a great number of patients with psychiatric diseases have become more dependent on their relatives. This has led to the fact that relatives have to take great responsibility which has caused an additional burden “Burden of care”. This increased burden also influenced the emotional climate within the family “Expressed emotion”. The Psychosis Unit in Norrköping offered the families psycho pedagogic intervention to lower the “Expressed emotion”, to lighten the burden and to give them new knowledge. The purpose of the paper was to examine if the participation in the training program for patients and relatives has given the participants new knowledge about psychosis illnesses and also to see in which way the new knowledge has changed the relation between patient and relative. The reports design was a combination of quantitative and qualitative approach was combined with method of triangulation. Surveys from previous training sessions within the Psychosis Unit have been used as part of the study. Via a random selection eight persons out of the participants were then interviewed. The analysis of the interviews was worked up with the method of analysis of content. The result showed that relatives experience that the increased knowledge gained from the training for the patients has led to the fact that the relation between the person stricken by a psychosis illness has ameliorated through increased understanding and security. The role of the psychiatry is to actively ask for the participation of the relatives and invite to cooperation. Despite the existing empiric knowledge about the advantages of psycho pedagogic intervention it is still a great challenge to change the attitude to complete the traditional treatment with psycho pedagogic intervention.

Datum: 2011-06-10 Titel: Sambandet mellan redovisning och beskattning – Införandet av verkligt värde och dess påverkan på dubbelbeskattningen Lärosäte: Mälardalens högskola Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA400) Författare: Belma Bjelevac och Ida Emet Handledare: Leif Carlsson Examinator: Cecilia Lindh Problemformuleringar: 1. Hur kan dubbelbeskattningen upprätthållas vid införandet av verkligt värde i företagens redovisning? 2. I och med upprätthållandet av dubbelbeskattningen vid införandet av verkligt värde, hur kan: a) den administrativa bördan förhindras att öka? b) redovisningens kvalitet utvecklas utifrån detta? 3. Varför har inte ett enat beslut gällande sambandet mellan redovisning och beskattning kunnat tas? Syfte: Syftet med denna studie är att ge en överblick över problematiken som uppkommer med upprätthållande av dubbelbeskattningen vid införande av verkligt värde då ett samband mellan redovisning och beskattning råder, samt hur detta påverkar den administrativa bördan och hindrar utvecklingen av redovisningens kvalitet. Vidare är syftet att undersöka varför en lagändring ännu inte har skett som tillåter redovisning till verkligt värde. Metod: Uppsatsen är en deduktiv studie som har utförts genom att primärdata har samlats in via kvalitativa intervjuer med fyra olika personer som är insatta i ämnet. Sekundärdata har insamlats från böcker, vetenskapliga artiklar samt från SOU 2008:80. Analysens struktur har utgått från de intervjufrågor som ställts till intervjupersonerna och slutsatser har sedan dragits utifrån de problemformuleringar som uppsatsen grundats på. Slutsats: Dubbelbeskattningen kommer att kunna lösas oavsett om det föreligger ett samband eller inte. För att den administrativa bördan ska hållas nere är det bäst med ett samband. Dock för att redovisningens kvalitet ska kunna utvecklas är det bäst med en frikoppling. En prioritering mellan dessa måste ske. Oenighet råder kring vilket alternativ som är det bästa, varför inte ett enat beslut kunnat tas. Nyckelord: Administrativ börda, beskattning, dubbelbeskattning, frikoppling, redovisning, redovisningens kvalitet, Sverige, SOU 2008:80

Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, postkoloniala tankestrukturer kommer till uttryck i Nå Målets verksamhet under en begränsad period. Undersökningsperioden sträcker sig från den 14 mars till den 12 maj 2011. Avsikten med undersökningen är att analysera de eventuella postkoloniala tankestrukturer som kommer till uttryck. Empirin utgörs av intervjuer med, och observationer av, Nå Målets personal och deltagare samt övriga aktörer i projektet. Resultatet visar att postkoloniala tankestrukturer gör sig gällande i Nå Målets verksamhet. Det framgår också att projektet i sig är ett motstånd mot rådande samhällsstrukturer.