Forskning visar att anhörigvårdaren upplever glädje och närhet tillsammans med närstående trots bördor. Syftet med studien var att belysa vad det innebar att må bra och att stärka hälsan som anhörigvårdare. Intervjuer med fem anhörigvårdare genomfördes. Analysen gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Huvudtemat beskrevs som en process mot helhet och hälsa. Inre nycklar till stärkt hälsa innebar en ökad kunskap och därmed ökad förståelse för sig själv, närstående och andra. När anhörigvårdarens förståelse växte fram använde hon parallellt avkopplingen, vårdandet av sig själv, naturen samt kreativitet som nycklar. Få känna glädje och göra roliga saker själv och tillsammans med närstående var betydelsefullt. Inre nycklar var också mening och hopp, att få vara självständig samt att hantera vardagen. Yttre nycklar till stärkt hälsa innebar att relationen mellan anhörigvårdare och närstående var betydelsefull. Innebörden i detta var att ha gemensamma minnen samt roligt tillsammans. Ett socialt nätverk med familj, vänner och kommunens service som stöd var centralt. Studien har betydelse för förståelse för anhörigvårdarens hälsa. Slutsatsen blir att trots ett tungt ansvar så uppfattar anhörigvårdaren att hon med inre och yttre stöd har möjlighet att bevara sin hälsa.

No description available.

BAKGRUND: Humant Immunbrist Virus/Acquired Immunodeficiency Syndrome (HIV/AIDS) är en pandemi som hårdast drabbat utvecklingsländer i världen. I Sydafrika är 6,300 000 HIV/AIDS positiva. Studier visar att människor som lever i fattigdom utsätts för den största risken att bli drabbad av HIV/AIDS, då utbildning och möjligheten till val av livsstil är låg. Skam och stigmatisering drabbar både människan i fråga och dess närstående. SYFTE: Syftet med studien är att beskriva Sydafrikanska människor upplevelse av sin livssituation efter en HIV/AIDS diagnos. METOD: Litteraturöversikt, åtta artiklar har analyserats för att nå arbetets resultat. RESULTAT: Resultatet är uppbyggt under tre huvudteman; Egenupplevt och samhällets skuldbeläggande hos HIV/AIDS-positiva människor, Viktiga faktorer för att uppnå en känsla av hälsa hos HIV/AIDS-positiva människor samt Behov och längtan av stöd från närstående. Resultatet beskriver att den drabbade värderar anonymitet högt för att undvika samhällets stigmatisering. Gott bemötande hos vårdpersonalen visade sig också vara en viktig faktor för välbefinnande hos människan, men även stöd från familj. Stödet från familjen upplevdes dock i vissa fall som svårt att finna. DISKUSSION: Stigma som är ett stort problem hos den drabbade skulle kunna minskas med utbildning och spridning av kunskap hos allmänheten. Bemötande som ger människan en känsla av trygghet och ett system som är gynnsamt för individens anonymitet är eftersökt. Detta trots att forskning visar att en öppenhet uppmuntras hos de HIV positiva för att minska stigma. Rädslan är dock för stor för att detta skulle kunna bli aktuellt för många

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar bland befolkningen. När en person drabbas av psykisk ohälsa kan det komma att påverka hela familjen. Sjuksköterskor behöver få en ökad kunskap i närståendes upplevelser av att leva nära en person med psykisk ohälsa för att kunna möta den närståendes behov. Syfte: Belysa närståendes upplevelser av att leva nära en person med psykisk ohälsa. Metod: En litteraturöversikt med tio kvalitativa artiklar. Resultat: Av analysen framträdde fyra kategorier, att hamna utanför samhället, att inte få sätta sig själv i första rummet, att vilja ses som en resurs inom sjukvården och en känsla av tillhörighet. Konklusion: Examensarbetet belyser att det är många närstående till personer med psykisk ohälsa som upplever stigmatisering. Som sjuksköterska ska man bemöta varje patient och närstående med respekt och ett öppet sinne. Sjuksköterskor kan genom detta arbete få en ökad förståelse för hur närstående upplever hur det är att leva nära en person med psykisk ohälsa och därigenom ge ett bättre stöd till den närstående. / Background: Mental illness is increasing among the population. When a person suffers from mental illness, it can affect the whole family. Nurses need to gain an increased knowledge of relatives‘ experiences of living close to a person with mental illness to meet the needs of the relatives. Aim: Illuminate relatives‘ experiences of living close to a person with mental illness. Method: A literature overview with ten qualitative articles. Result: Of the analysis, four categories emerged, to end up outside society, not put oneself first, to want to be a resource in healthcare and to want to feel a sense of belonging. Conclusion: The study highlights that there are many relatives of people with mental illness who experience stigma. As a nurse, you must treat every patient and relative with respect and an open mind. Through this work, nurses can gain an increased understanding of how close relatives experience what it is like to live close to a person with mental illness and thereby provide better support to the close relative.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) är en långsamt förlöpande neurodegenerativ sjukdom som leder till bortfall av kroppens rörelsefunktion och icke-motoriska symtom. Huvudsymtomen vid PS är tremor, rigiditet, bradykinesi samt en ostadig kroppshållning. Utvecklingen av sjukdomen går att dela upp i fem olika stadier där stadie 1 innebär lindriga symptom och stadie 5 innebär fullständig invaliditet. Sjukdomen är idiopatisk och kan enbart symtomlindras med läkemedel som kan innebära oönskade och besvärliga biverkningar. I Sverige uppskattas det att det finns omkring 20 000 personer med PS som ökar i takt med en åldrande befolkning. Symtomen ökar och förändrar karaktär allt eftersom sjukdomen fortgår, vilket leder till att personen med PS får det svårare att klara basala aktiviteter i dagligt liv självständigt. Detta betyder att personen med PS kommer att behöva stöd i vardagen för att uppleva välmående. Syfte: Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem med Parkinsons sjukdom. Metod: En litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Författarna analyserade tio olika vetenskapliga artiklar med en kvalitativ analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och tre underkategorier vilka var: Vårdandets utmaningar - Psykisk och fysisk påverkan, Relationsförändringar - När närstående blir närståendevårdare, Närståendevårdarens anpassning till familjemedlemmars sjukdomstillstånd - Att hantera sjukdomen. Slutsats: Resultatet visade den belastning närstående upplever vid vårdandet av en familjemedlem med PS. Det fanns olika typer av utmaningar, både fysiska och psykologiska för närståendevårdare samt förändringar i förhållanden och även förändringar i det dagliga livet för att kunna hantera och vårda familjemedlemmen med PS.

Bakgrund Befolkningen i Sverige blir äldre och fler drabbas av kognitiv sjukdom, vilket innebär att antalet anhöriga som vårdar personer med kognitiv sjukdom i hemmet kommer att öka. SyfteVar att beskriva livskvalitet hos anhörig till person med kognitiv sjukdom.  MetodKvalitativ intervjustudie. Anhöriga som levt med personer med kognitiv sjukdom har intervjuats. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. ResultatDenna studies resultat presenteras i två huvudkategorier: “Faktorer som möjliggör upplevelse av livskvalitet” och ”Anhörigas psykosociala och fysiska utmaningar”. SlutsatsDet är viktigt för anhörigas livskvalitet att de får stöd och hjälp i sin situation, både av vården och närstående. Även sociala relationer och att få bestämma över sig själv och sin tid är viktigt för god livskvalitet. Att bli belastad både psykiskt och fysiskt samt att uppleva att relationen till personen med kognitiv sjukdom förändras, sänker livskvaliteten. / Background The population in Sweden is getting older and more people are affected by cognitive disease, which means that the number of relatives who care for people with cognitive disease at home will increase. AimThe aim of the study was to describe the quality of life of relatives of a person with cognitive disease. Method Qualitative interview study. Relatives who have lived with people with cognitive disease have been interviewed. The interviews were analyzed with qualitative content analysis.  ResultsThe results of this study are presented in two main categories: "Factors that enable the experience of quality of life" and "Relatives' psychosocial and physical challenges". ConclusionsIt is important for the quality of life of relatives that they receive support and help in their situation, both from the health care system and their relatives. Social relationships and being able to decide over oneself and one's time are also important for a good quality of life. To be burdened both mentally and physically, and to experience that the relationship with the person with cognitive disease changes, lowers the quality of life.

The aim of this study was to explore spouses' roles in a relationship with a partner with dementia and to understand spouses' situations at home. The study was focusing on gender roles and authority in relationships between the spousal caregivers and their partners with dementia. The method used for this study was qualitative content analysis and the data was collected from seven interviews with spousal caregivers about their roles as partners of people with dementia. By critically examining Twiggs three models, carers as resources, caregivers as co-workers and carers as co-clients, we have been able to visualize how spouses can look upon their role to their partners with dementia. A fourth model has been added to a modification of Twiggs models, because spouse's roles didn't fit into any of Twiggs already existing models. There is not a big gender difference about spousal care for a partner, and the caregivers are in a highly extent affected of the situation with a partner with dementia. Spouses role can fit in with partners as carers, which is a fourth model added to Twiggs original three models.

<p> </p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Problem och bakgrund: </strong>Bokföringsnämnden (BFN) har arbetat fram ett regelverk för de enskilda näringsidkare som bör implementeras från den 1 januari 2007. Syftet anses vara bland annat att underlätta den administrativa bördan. Huvudfrågan som ställs i denna studie är en undran om, till vilken grad har användbarheten av K1 regelverket för de enskilda näringsidkarna förändrat redovisningsarbetet? De andra nyckelfrågorna är, har en effektivisering skett av redovisningsarbetet samt har det lett till väsentliga kostnadsbesparingar vad gäller den administrativa bördan?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att undersöka huruvida K1 regelverket har förenklat den administrativa arbetsbördan för enskilda näringsidkare, samt om det skett en effektivisering av arbetet med redovisningen.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien tillämpar huvudsakligen den deduktiva forskningsmetoden med hjälp av statistisk datasamling. Detta innebär att studien utgår från en kvantitativ enkätundersökning med ett slumpmässigt urval av respondenter.</p><p><strong>Referensram: </strong>I studiens teoretiska referensram presenteras olika interrelaterade teorier som belyser K1 regelverkets motiv och funktion samt dess betydelse för redovisningen för de enskilda näringsidkarna i ett bredare perspektiv.<strong></strong></p><p><strong>Slutsats: </strong>Studiens syfte var att försöka förklara användbarheten av det nya K1 regelverket i samband med praktiken. Hur K1 regelverket har bidragit till en enklare redovisning och hur den har reducerat de administrativa kostnaderna.</p><p>Studiens resultat visar att det förenklade årsbokslutet används i väldigt liten skala bland deltagande respondenter i undersökningen. Största orsaken till att K1 regelverket inte används i den utsträckning som förväntats är bristen på information och kunskap hos de enskilda näringsidkarna om K1:s strukturella form och funktion. Då få respondenter använder sig av ett förenklat årsbokslut, blev det svårt att på ett adekvat sätt besvara hur väl det lett till att de administrativa kostnaderna har minskats.</p> / <p> </p><p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Problem and background:</strong> The Swedish Accounting Standards Board (BFN) has issued a set of standards for small businesses that have been implemented since January the 1^st 2007. The purpose of these standards is to facilitate and simply the administrative burden. This study poses the question "To what extent has the usability of the K1 framework for small businesses changed the accounting workload? Has there been a streamlining of the accounting workload and has it led to significant cost savings in terms of administrative burden."</p><p><strong>Aim of this study:</strong> The aim of this study is to investigate whether the K1 framework has simplified the administrative workload for small businesses, and if it has led to a streamlining of the process of accounting.</p><p><strong>Method:</strong> The study applies mostly to the deductive research method with the aid of statistical data collection. This means that the study is based on a quantitative survey of a random sample of respondents.</p><p> </p><p><strong>Frame of references:</strong> In the study's theoretical frame of reference various inter-related theories are presented, highlighting the motives behind the K1 framework as well as its functions and its importance to the workload in preparing the financial statements for sole trade businesses in a broader perspective.</p><p> </p><p><strong>Conclusion:</strong> The study's main objective was to try to explain the usefulness of the new K1 framework in the context of its use in practice. How the K1 framework contributed to a simpler accounting and how it has reduced the administrative costs.</p><p>The results of the study show that only a small set of the respondents to the survey use the simplified annual accounts from the K1 framework. The principal reason that the K1 framework is not used to the extent expected, is due to the lack of awareness by the small businesses on the K1 framework's structural form and function. It is evident that more could have been done to widen the knowledge and information on the K1 framework. Given that only a small subset of the respondents use the simplified annual accounts from the K1 framework, it is not adequate to conclude on how well the framework has been used to lessen the administrative costs and burdens.</p>

Sammanfattning Problem och bakgrund: Bokföringsnämnden (BFN) har arbetat fram ett regelverk för de enskilda näringsidkare som bör implementeras från den 1 januari 2007. Syftet anses vara bland annat att underlätta den administrativa bördan. Huvudfrågan som ställs i denna studie är en undran om, till vilken grad har användbarheten av K1 regelverket för de enskilda näringsidkarna förändrat redovisningsarbetet? De andra nyckelfrågorna är, har en effektivisering skett av redovisningsarbetet samt har det lett till väsentliga kostnadsbesparingar vad gäller den administrativa bördan? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida K1 regelverket har förenklat den administrativa arbetsbördan för enskilda näringsidkare, samt om det skett en effektivisering av arbetet med redovisningen. Metod: Studien tillämpar huvudsakligen den deduktiva forskningsmetoden med hjälp av statistisk datasamling. Detta innebär att studien utgår från en kvantitativ enkätundersökning med ett slumpmässigt urval av respondenter. Referensram: I studiens teoretiska referensram presenteras olika interrelaterade teorier som belyser K1 regelverkets motiv och funktion samt dess betydelse för redovisningen för de enskilda näringsidkarna i ett bredare perspektiv. Slutsats: Studiens syfte var att försöka förklara användbarheten av det nya K1 regelverket i samband med praktiken. Hur K1 regelverket har bidragit till en enklare redovisning och hur den har reducerat de administrativa kostnaderna. Studiens resultat visar att det förenklade årsbokslutet används i väldigt liten skala bland deltagande respondenter i undersökningen. Största orsaken till att K1 regelverket inte används i den utsträckning som förväntats är bristen på information och kunskap hos de enskilda näringsidkarna om K1:s strukturella form och funktion. Då få respondenter använder sig av ett förenklat årsbokslut, blev det svårt att på ett adekvat sätt besvara hur väl det lett till att de administrativa kostnaderna har minskats. / Abstract Problem and background: The Swedish Accounting Standards Board (BFN) has issued a set of standards for small businesses that have been implemented since January the 1st 2007. The purpose of these standards is to facilitate and simply the administrative burden. This study poses the question "To what extent has the usability of the K1 framework for small businesses changed the accounting workload? Has there been a streamlining of the accounting workload and has it led to significant cost savings in terms of administrative burden." Aim of this study: The aim of this study is to investigate whether the K1 framework has simplified the administrative workload for small businesses, and if it has led to a streamlining of the process of accounting. Method: The study applies mostly to the deductive research method with the aid of statistical data collection. This means that the study is based on a quantitative survey of a random sample of respondents.   Frame of references: In the study's theoretical frame of reference various inter-related theories are presented, highlighting the motives behind the K1 framework as well as its functions and its importance to the workload in preparing the financial statements for sole trade businesses in a broader perspective.   Conclusion: The study's main objective was to try to explain the usefulness of the new K1 framework in the context of its use in practice. How the K1 framework contributed to a simpler accounting and how it has reduced the administrative costs. The results of the study show that only a small set of the respondents to the survey use the simplified annual accounts from the K1 framework. The principal reason that the K1 framework is not used to the extent expected, is due to the lack of awareness by the small businesses on the K1 framework's structural form and function. It is evident that more could have been done to widen the knowledge and information on the K1 framework. Given that only a small subset of the respondents use the simplified annual accounts from the K1 framework, it is not adequate to conclude on how well the framework has been used to lessen the administrative costs and burdens.

Cirka 20-40 procent av Sveriges befolkning drabbas av psykisk ohälsa vilket även påverkar deras närstående. Efter avinstitutionaliseringen har ansvaret för den psykiskt sjuka förflyttats från institution till de närstående. Trots det ökade ansvaret som de närstående fått rapporterar sjuksköterskor svårigheter i att involvera de närstående i vårdandet.   Syftet var att belysa närståendes upplevelse av att vara närstående till en person med psykisk ohälsa. Litteraturöversikt i enlighet med Friberg (2012). Databaser som användes var CINAHL plus with Full Text och PsycINFO. Författarna valde ut sju kvalitativa, en kvantitativ artikel och en som var både kvalitativ- och kvantitativ. Artiklarna skulle besvara frågeställningarna: Hur påverkas de närståendes vardagliga liv när de lever nära en person med psykisk ohälsa? och vilka upplevelser belyses rörande det vardagliga livet och mötet med vården som följer av att vara närstående till en person med psykisk ohälsa? Den teoretiska referensram som valdes var systemteorin enligt Strømsnes Ekern (2003). Resultatet visar att närstående upplever att deras liv påverkas och att de exkluderas när det kommer till vårdandet av patienten. De önskar att deras behov blir tillgodosedda av den psykiatriska vården och att de blir mer delaktiga i vårdandet. Den psykiatriska vården bör se till de närståendes behov och erbjuda stöd då detta kan leda till minskad upplevd börda och ohälsa, vilket även påverkar patienten positivt. Kvinnor deltar i högre grad i valda studier och rapporterar även högre upplevd börda, något som även det bör uppmärksammas av sjukvården. Genom att använda systemteorin kan sjuksköterskan få en insikt av hur patient och dennes närstående påverkar varandra, vilket kan leda till en mer tillfredsställande omvårdnad.