The overall aim of this thesis is to examine households´ preferences towards relaxing the time demanding aspects of transporting sorted packaging waste. According to welfare economics, households should be willing to pay an amount equal to their reservation wage to benefit from more leisure time. However, specific types of norms, e.g., personal, self-internalized norms, and warm-glow motives may affect this decision. A theoretical model building on the notion that household members prefer to maintain a positive self-image as a responsible person is therefore used. In total 500 surveys were sent out to villas in the municipality of Skellefteå in order to gather information about recycling motives, socio-economic status and time spent on dropping-off packaging waste. The survey also presented a scenario similar to existing curbside recycling schemes in order to examine households’ willingness-to-pay (WTP) to relax the burden of transporting already sorted packaging waste. The empirical results show how both personal norms (giving rise to a feeling of guilty conscious if not recycling) and the warm-glow of giving affect the WTP for responsibility relief. Stronger personal norms implies a higher likelihood that persons have a positive willingness-to-pay for curbside recycling schemes, while strong warm-glow motives instead lead to a lower likelihood. Overall, the average WTP (per hour saved) tends to be lower than the opportunity cost of time measured through the average wage rate after tax. / Denna rapport behandlar hushålls uppfattning gällande att minska tidskrävande transport av redan källsorterade förpackningar i hemmet. Individen borde enligt ekonomisk teori vara villig att betala motsvarande hans/hennes reservationslön för att frigöra ytterligare fritid. Däremot kan specifika normer, såsom personliga (självpålagda) normer, och så kallade ”warm-glow” motiv påverka beslutet. En teoretisk modell som bygger på idén att individer föredrar att upprätthålla en positiv självbild som en ansvarsfull person utnyttjas. 500 enkäter skickades ut till villor inom Skellefteå kommun med uppgift att samla in data gällande motiv till källsortering, socioekonomisk status och tid nedlagd på att transportera källsorterade förpackningar. Ett scenario likt nuvarande implementering av fastighetsnära insamling lades fram för att undersöka hushållens betalningsvilja (WTP) för inte behöva transportera källsorterade förpackningar till en återvinningsstation. Resultaten visar hur både personlig norm (som bland annat ger individen dåligt samvete av att inte källsortera) och motivet ”warm-glow” påverkar WTP för minskat ansvar. En starkare personlig norm medför en högre sannolikhet för en positiv betalningsvilja, medan ett starkt ”warm-glow” motiv i stället leder till en motsvarande lägre sannolikhet. Slutligen, den genomsnittliga betalningsviljan (per sparad timme) tenderar att vara avsevärt lägre än den genomsnittliga lönenivån (efter skatt).

No description available.

<p>Att vårda en närstående person med demens innebär en stor börda för anhörigvårdaren vilket kan resultera i psykisk ohälsa. Stöd är en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vård av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vårdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda. Den tyngsta psykiska bördan uppgavs vara brist på egen tid och att känna sig isolerad från omvärlden. Anhörigvårdarens individuella uppfattning om sig själv och förhållandet till personen med demens påverkade bördan. Informellt socialt stöd visade sig viktigt och minskade risken för depression. Det framkom att socialt stöd och stödgrupper var betydelsefullt för den anhörige. De anhöriga kände att de inte fick det stöd som behövdes från hälso- och sjukvårdpersonal. Därför behövs mer kunskap hos formella vårdgivare för att kunna möta behovet av stöd för anhöriga till en person med demens. Ökad kunskap och förståelse om psykosocial börda ger sjuksköterskan större förutsättningar att kunna ge anhörigvårdaren ett adekvat stöd. Ytterligare forskning krävs för att utvärdera sjuksköterskans roll som psykosocialt stöd.</p>

Att vårda en närstående person med demens innebär en stor börda för anhörigvårdaren vilket kan resultera i psykisk ohälsa. Stöd är en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vård av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vårdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda. Den tyngsta psykiska bördan uppgavs vara brist på egen tid och att känna sig isolerad från omvärlden. Anhörigvårdarens individuella uppfattning om sig själv och förhållandet till personen med demens påverkade bördan. Informellt socialt stöd visade sig viktigt och minskade risken för depression. Det framkom att socialt stöd och stödgrupper var betydelsefullt för den anhörige. De anhöriga kände att de inte fick det stöd som behövdes från hälso- och sjukvårdpersonal. Därför behövs mer kunskap hos formella vårdgivare för att kunna möta behovet av stöd för anhöriga till en person med demens. Ökad kunskap och förståelse om psykosocial börda ger sjuksköterskan större förutsättningar att kunna ge anhörigvårdaren ett adekvat stöd. Ytterligare forskning krävs för att utvärdera sjuksköterskans roll som psykosocialt stöd.

<p><strong>Bakgrund och problemdiskussion:</strong> ROT-avdraget står för Reparation och underhåll, Ombyggnad och Tillbyggnad och är en skattereduktion för privatpersoner på upp till 50 % av arbetskostnaden. Systemet har funnits i flera omgångar och det har skett en del förändringar. Den 1 juli 2009 infördes fakturamodellen vilken innebär att privatpersoner får skattelättnaden direkt vid köpet av tjänsten, det vill säga, kunden betalar endast hälften av arbetskostnaden till säljaren. Därefter får säljaren själv begära resterande belopp från Skatteverket. Fakturamodellen och dess system har varit ett hett diskussionsämne under den senaste tiden om huruvida den påverkar samhällsaktörer positivt eller negativt. Det har från småföretagens sida lyfts fram flera risker och problem med de nya reglerna.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fakturamodellen och dess system uppfattas av småföretag. Syftet är också att ta reda på hur småföretag uppfattar att fakturamodellen förhåller sig till regeringens målsättning om att minska den administrativa bördan för mindre företag samt hur modellen går i linje med ROT-avdragets syfte att minska svartarbetet och öka efterfrågan inom byggsektorn.</p><p><strong>Metod:</strong> Denna uppsats bygger på en kvalitativ metod där intervjuer varit det centrala. Av totalt sju genomförda intervjuer har fem gjorts med småföretag inom byggbranschen. En intervju har genomförts med en redovisningskonsult samt en intervju med en rättslig expert på Skatteverket.</p><p><strong>Resultat: </strong>Studiens resultat tyder på att småföretagens administrativa börda har ökat avsevärt sedan fakturamodellens införande. Dessutom påverkas olika näringsgrenar olika mycket av modellen. Regerings syfte med ROT-avdraget gynnas av fakturamodellen då svartarbetet minskat och efterfrågan av tjänster har ökat. Införandet av fakturamodellen kunde dock ha gjorts bättre och studien tyder på att informationen har varit bristfällig.</p> / <p><strong>Background and problem discussion:</strong> For the purpose of this study, “ROT-avdrag” is translated into Renovation deduction. It is a tax reduction for individuals of up to 50 % of the cost of labour for repair and maintenance, and renovation and expansion costs. This system has been in use at several occasions, undergoing some changes. The new invoice system was introduced 1st of July 2009 which means that the customer deducts the tax at the point of purchase of the service. In other words, the costumer will only pay half the cost of labour to the seller. Consequently, it is now the seller who is required to request the outstanding sum straight from the Tax Office. The new model and its system has been a hot topic of whether it affects societal actors positively or negatively. Small businesses have highlighted several risks and problems with the new rules.</p><p><strong>Aim: </strong>The aim of this study is to examine how the invoice system is perceived by small businesses. It also aims to find out how small businesses perceive that the invoice system relates to the Government’s target of reducing the administrative burden on small businesses, and also to see how the invoice system complies with the target of the Renovation deduction, which is to reduce illegal employment and increase demand in the construction sector.</p><p><strong>Method:</strong> This essay is based on a qualitative approach in which interviews have been a central part. Of a total of seven completed interviews, five have been made with small businesses in the construction industry. One interview has been conducted with an accounting consultant and one interview with a legal expert from the Tax Office.</p><p><strong>Results: </strong>The result indicates that small businesses´ administrative burden has increased substantially since the invoice system was introduced. Furthermore, different industries are differently affected by the system. The Government´s target with the Renovation deduction has been benefited by the invoice system sinces illegal employment has been reduced and demand for services has increased. The introduction of the invoice system, however, could have been better; the study indicates that the information have been inadequate.</p>

Bakgrund och problemdiskussion: ROT-avdraget står för Reparation och underhåll, Ombyggnad och Tillbyggnad och är en skattereduktion för privatpersoner på upp till 50 % av arbetskostnaden. Systemet har funnits i flera omgångar och det har skett en del förändringar. Den 1 juli 2009 infördes fakturamodellen vilken innebär att privatpersoner får skattelättnaden direkt vid köpet av tjänsten, det vill säga, kunden betalar endast hälften av arbetskostnaden till säljaren. Därefter får säljaren själv begära resterande belopp från Skatteverket. Fakturamodellen och dess system har varit ett hett diskussionsämne under den senaste tiden om huruvida den påverkar samhällsaktörer positivt eller negativt. Det har från småföretagens sida lyfts fram flera risker och problem med de nya reglerna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fakturamodellen och dess system uppfattas av småföretag. Syftet är också att ta reda på hur småföretag uppfattar att fakturamodellen förhåller sig till regeringens målsättning om att minska den administrativa bördan för mindre företag samt hur modellen går i linje med ROT-avdragets syfte att minska svartarbetet och öka efterfrågan inom byggsektorn. Metod: Denna uppsats bygger på en kvalitativ metod där intervjuer varit det centrala. Av totalt sju genomförda intervjuer har fem gjorts med småföretag inom byggbranschen. En intervju har genomförts med en redovisningskonsult samt en intervju med en rättslig expert på Skatteverket. Resultat: Studiens resultat tyder på att småföretagens administrativa börda har ökat avsevärt sedan fakturamodellens införande. Dessutom påverkas olika näringsgrenar olika mycket av modellen. Regerings syfte med ROT-avdraget gynnas av fakturamodellen då svartarbetet minskat och efterfrågan av tjänster har ökat. Införandet av fakturamodellen kunde dock ha gjorts bättre och studien tyder på att informationen har varit bristfällig. / Background and problem discussion: For the purpose of this study, “ROT-avdrag” is translated into Renovation deduction. It is a tax reduction for individuals of up to 50 % of the cost of labour for repair and maintenance, and renovation and expansion costs. This system has been in use at several occasions, undergoing some changes. The new invoice system was introduced 1st of July 2009 which means that the customer deducts the tax at the point of purchase of the service. In other words, the costumer will only pay half the cost of labour to the seller. Consequently, it is now the seller who is required to request the outstanding sum straight from the Tax Office. The new model and its system has been a hot topic of whether it affects societal actors positively or negatively. Small businesses have highlighted several risks and problems with the new rules. Aim: The aim of this study is to examine how the invoice system is perceived by small businesses. It also aims to find out how small businesses perceive that the invoice system relates to the Government’s target of reducing the administrative burden on small businesses, and also to see how the invoice system complies with the target of the Renovation deduction, which is to reduce illegal employment and increase demand in the construction sector. Method: This essay is based on a qualitative approach in which interviews have been a central part. Of a total of seven completed interviews, five have been made with small businesses in the construction industry. One interview has been conducted with an accounting consultant and one interview with a legal expert from the Tax Office. Results: The result indicates that small businesses´ administrative burden has increased substantially since the invoice system was introduced. Furthermore, different industries are differently affected by the system. The Government´s target with the Renovation deduction has been benefited by the invoice system sinces illegal employment has been reduced and demand for services has increased. The introduction of the invoice system, however, could have been better; the study indicates that the information have been inadequate.

The purpose of this thesis is to do a critical review of the aid organization SOS Children’s Villages text- and video campaigns, from a postcolonial perspective. Our purpose is divided into two questions: Are there colonial values in the advertising campaigns? Which language- and image strategies are used by SOS Children’s Villages to put across their messages? Our material consists of 10 selected video clips, and four printed ads that are made up of an image and a short text, which are part of a campaign named: Inte ett enda barn ska behöva vara ensamt (translation: Not a single child should have to be alone). We have chosen to use text- and image analysis as a method in our review of the material. The main theoretical base in our thesis is postcolonialism, while”the Other” and ”whiteness” are two concepts we have chosen so that we can reach a deeper analytical level. We have analyzed some of the clips from the concept “The White Man’s Burden”, and have discovered that ”The Western World” tries to insert their own values and ideals into ”The Third World”. We have also discovered that the children, in some sequences, are presented as non-human and differentiated from the “white Westerners”. The last chapter in our thesis problematizes how modern technology, as Smartphones, applications and social media, are used to make it easier to give money to charity. We also discuss how “The Western World” can be seen as a contributor to the current situation in “The Third World”, which makes the aspect of high-technology even more interesting.