According to SBC there will by 2026 be more children living in smaller municipalities than in the larger ones in Sweden as a whole. More families are moving from the city than to it. The suburbs are many people’s answers to this.  Is the city perhaps more and more becoming a space we want to visit but not live in? Has the romantic idea of the rapid growing, fast pace, productive life of the city also become its fall?  I have been researching the impact of the movement from the city. How this is reshaping our suburbs and smaller towns. Trying to answer questions such as: What is the ideal prototype of our suburban home? What lifestyle can the suburb provide? How can this home become the ideal space?  My project is a site on Tynäsudden on the island of Hammarö in Värmland. A town which in recent years has grown dramatically.  How do we maintain these suburbs to not become over clustered and mimic the city? The precariousness around us puts an even higher demand on the space that we surround ourselves with. Due to this I believe the spaces we create needs to be even more adaptable. There is a need for more temporary spaces that can be adjusted and act dependent on the demand. These spaces need to cater to both different stages and scenarios of life. In doing so we might find them more pleasant for longer but also through different periods of time.

Syfte Att med hjalp av kritisk diskursanalys undersoka den politiska bloggen TeoriKritisk diskursanalys MetodKritisk diskursanalys ResultatGenom vara analyser lyckas vi identifiera likheter och skillnader mellan EUkommissionaren Cecilia Malmstrom och komikern Magnus Betners bloggar. Ett liberalt forhallningssatt och ett gemensamt intresse i migrationsfragor ar vad de har gemensamt medan deras kommunikation i ovrigt skiljer sig pa alla plan. Analyserna visar hur politiska budskap kan kommuniceras pa olika satt.

Medierådets rapport Ungar och medier 2010 belyser att barn och ungdomar mellan 9 till 16 år tittar på TV minst en timme om dagen.[1] Enligt Huntemann och Morgan har TV stort inflytande på hur denna åldersgrupps värderingar formas, vad de tänker på och pratar om.[2] Vi har genomfört en textanalys av Sveriges Televisions ungdomsserie Vilma och empirin i vår studie har varit avsnitt ur serien. Syftet med textanalysen var att undersöka vilka budskap serien förmedlar till sin målgrupp, som är ungdomar i åldern 12 till 15 år[3], och hur de förmedlar dessa budskap. De teorier som har legat till grund för forskningen är hermeneutik, kritisk diskursanalys och semiotik. Resultatet av de tolkningar som vi gjort i vår analys är; att serien Vilma med hjälp av dess karaktärer förmedlar moraliska budskap till sin målgrupp. Vår tolkning av moraliska budskap är ”budskap som formar en god samhällsmedborgare”. En god samhällsmedborgare är, enligt våra tolkningar, en person med sunt förnuft och som bryr sig om sina medmänniskor. Samtidigt är vår uppfattning att huvudkaraktären Vilma eventuellt framställs för ”duktig”, vilket vi tror kan ha en negativ påverkan på sina tittare. Risken finns att de inte kan relatera till Vilma, då hon enligt våra tolkningar, porträtteras för ”perfekt” och talangfull. Det här kan få tittarna att känna sig otillräckliga och få prestationsångest. En annan tolkning som vi kommit fram till är att serien avspeglar hur samhällsstrukturen ser ur idag, i form av maktförhållanden, trender och i olika teman som serien tar upp. [1]Medierådet, 2010, s.36 [2]Huntemann & Morgan, 2001, s.310 [3]Sjöberg & Rydin, under arbete

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, postkoloniala tankestrukturer kommer till uttryck i Nå Målets verksamhet under en begränsad period. Undersökningsperioden sträcker sig från den 14 mars till den 12 maj 2011. Avsikten med undersökningen är att analysera de eventuella postkoloniala tankestrukturer som kommer till uttryck. Empirin utgörs av intervjuer med, och observationer av, Nå Målets personal och deltagare samt övriga aktörer i projektet. Resultatet visar att postkoloniala tankestrukturer gör sig gällande i Nå Målets verksamhet. Det framgår också att projektet i sig är ett motstånd mot rådande samhällsstrukturer.

Denna uppsats har som syfte att undersöka framställningen och ansvarsfördelningen av kvinnor och män i mediers rapportering av mäns våld mot kvinnor. Med grund av Metoo-rörelsen anser jag att det idag finns en samhällelig gemensam medvetenhet och förståelse av mäns våld mot kvinnor, som bör framgå i rapporteringen om våldet. Artiklar publicerade av Sveriges största mediekanaler, SVT och Expressen, analyseras utifrån en kritisk diskursanalys för att belysa potentiella tendenser som tyder på en ojämnställd rapportering av mäns våld mot kvinnor. Utifrån ett radikalfeministiskt perspektiv undersöker jag framställningen av mäns våld mot kvinnor och utifrån gestaltningsteorin belyser jag hur kraftfull en text kan vara. De teoretiska perspektiven, tillsammans med min utvalda tidigare forskning, visar på tendenser som tyder på en ojämställd framställning av mäns våld mot kvinnor i media.