• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 38
  • 11
  • 7
  • Tagged with
  • 59
  • 59
  • 33
  • 28
  • 28
  • 19
  • 13
  • 11
  • 9
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Internetmobbning - en del av ungdomars vardag / Cyberbullying - a part of adolescents everyday life

Edeblom, Susanne, Winther, Karin January 2015 (has links)
SAMMANFATTNING Titel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag. Författare: Edeblom, Susanne; Winther, Karin Institution: Institutionen för Hälsa och Lärande, Högskolan Skövde Program/kurs: Magisterexamen i omvårdnad, OM854A, 15p Handledare: Brovall, Maria Examinator: Hammarlund, Kina Sidor: 21 Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsköterskor, känslor, upplevelser Bakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillgång till internet och många föredrar att interagera över internet. Detta har medfört att mobbning över internet har ökat bland ungdomar. Internetmobbning leder till ökad risk för ohälsa och sämre studieresultat. För att skolsköterskor ska kunna ge stöd åt de elever som är drabbade av internetmobbning är det viktigt att beskriva de känslor som dessa ungdomar upplever. Syfte: Syftet med studien var att beskriva de känslor som ungdomar, utsatta för internetmobbning, upplever. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes med narrativ insamlingsmetod ifrån bloggar. Datainsamling gjordes genom att samla text ifrån bloggar av åtta bloggskribenter. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet i studien visar att ungdomar som är utsatta för internetmobbning upplever känslor av ensamhet och utsatthet. De känner sig kränkta och upplever inre stress och bristande självkänsla. De upplever också en bristande tillit till sina medmänniskor och ett socialt utanförskap som ofta fortsätter under lång tid. Slutsats: Ungdomar utsatta för internetmobbning upplever att de saknar stöd ifrån sin omgivning. Det är därför viktigt att skolsköterskor har kunskap om de känslor som ungdomarna utsatta för internetmobbning upplever. Detta för att de i sina möten med dessa ungdomar ska kunna identifiera, bekräfta, stötta och hjälpa. Kunskapen är också viktig i skolans förebyggande arbete med exempelvis upprättande av handlingsplaner mot kränkande behandling / ABSTRACT  Title: Cyberbullying, a part of adolescents everyday life. Authors: Edeblom, Susanne; Winther, Karin Department: School of Health and Education, University of Skövde Course: Master Degree Project in Nursing, 15ECTS Supervisor: Brovall, Maria Examiner: Hammarlund, Kina Pages: 21 Keywords: cyberbullying, adolescents, school nurses, feelings, experiences Background: Today, most adolescents in Sweden have access to Internet and it is the way many adolescents prefer to interact. With this development, cyberbullying have increased among adolescents. Cyberbullying can cause health problems and poor results in school. It is important to describe the feelings of victims of cyberbullying so that scool nurses can support these pupils. Aim: The purpose of the study was to describe the feelings adolescents experience when being victims of cyberbullying. Method: A qualitative inductive approach was made by a narrative collecting method from blogs. Datacollection was made by collecting texts from blogs by eight blogauthors. Data was analyzed using a qualitative content analysis. Results: The results of this study shows that adolescents who are victims of cyberbullying experience feelings of loneliness and vulnerability. They feel offended and experience an inner stress and a lack of self- esteem. They also esperience a lack of trust towards their social context and a social exclusion that often continues for a long time. Conclusion: Adolescents who are victims of cyberbullying experience a lack of support from their environment. Therefore, it is important that scool nurses has knowledge about the feelings that these adolescents experience when being victims of cyberbullying. It is important so that the scool nurses can identify, confirm, support and help the adolescents. This knowledge is also important in the preventive work at schools when, for example establishing action plans against offensive treatment.
22

Stressprevention hos skolbarn : Skolsköterskors förebyggande insatser / Prevention of stress in school children : School nurses preventive interventions

Bjurkvist, Sara, Tydén, Teija January 2015 (has links)
SAMMANFATTNING   Titel: Stressprevention hos skolbarn – Skolsköterskors förebyggande insatser Författare: Bjurkvist Sara; Tydén Teija Institution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde Program/kurs: Examensarbete i omvårdnad, OM854A, 15 hp Handledare: Larsson Margaretha Examinator: Thorstensson Stina Sidor: 21 Nyckelord: skolsköterskor, stress, förebyggande, omvårdnad, barn   -----------------------------------------------------------------------------------------------------   Bakgrund: Stress är ett vanligt hälsoproblem i dagens samhälle. Barn är lika utsatta som vuxna men har inte lika fullt utvecklad förmåga att hantera den. Skolsköterskor möter barn i det dagliga livet och har möjlighet att förebygga stress. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskor arbetar med att förebygga stress hos barn. Metod: För studien användes en kvalitativ metod och resultatet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. 10 skolsköterskor intervjuades via e-post med öppna frågor. Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och fyra underkategorier. Huvudkategorierna var: Att vara tillgänglig, Skapa hanterbarhet, Hjälp till återhämtning och Samverkan. Konklusion: Resultatet i denna studie visar att skolsköterskor arbetar med att förebygga stress hos barn men upplever tidsbrist som ett hinder för att kunna utföra detta omvårdnadsarbete fullt ut. Därmed finns en risk att värdefullt stöd för barn inte utnyttjas. Skolsköterskor behöver tydliggöra sitt arbete och sin profession för att möjliggöra preventivt arbete mot stress hos barn. / ABSTRACT   Title: Prevention of stress in school children – School nurses preventive interventions Author: Bjurkvist Sara; Tydén Teija Department: School of Health and Education, University of Skövde Course: Master Degree project in Nursing, OM854A, 15ECTs Supervisor: Larsson Margaretha Examinator: Thorstensson Stina Pages: 21 Keywords: School nurses, stress, prevention, nursing, children -------------------------------------------------------------------------------------------------------------   Background:  Stress is a common health problem in society. Children are as exposed to stress as adults but have a lack of ability to cope with it, compared to adults. School nurses meet children in their daily life and have opportunity to prevent stress in several interventions. Aim: The aim of this study was to examine how school nurses work stress preventive in children. Method: A qualitative research method was selected for the study. The result emerged through qualitative content analysis. Ten school nurses from various schools in Sweden were interviewed, using e-mail survey. Results: Four major categories and four subcategories emerged during the analysis. Major categories were: to be available, create manageability, to relieve recovery, and cooperation. Conclusion: School nurses work stress preventive in children, but experience lack of time as a blocking element to perform the work fully. Therefore valuable support to children can be lost. School nurses need to clarify their work and profession to enable prevention against stress in children.
23

Skolsköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn i låg- och mellanstadiet samt deras uppfattningar om och reflektioner kring detta arbete : En intervjustudie i kommunal grundskola

Hagsten, Ida January 2014 (has links)
Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem som medför risker för att utveckla sjukdomar som hjärtsjukdom, diabetes och ledbesvär. En ökning av övervikt och fetma ses även hos barn och studier har visat att barn med fetma löper högre risk att drabbas av sjukdomar senare i livet. Vinster finns i att arbeta förebyggande mot övervikt, både på individ och på samhällsnivå. Skolsköterskan har en viktig roll i detta preventiva arbete. Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn i låg- och mellanstadiet samt uppfattningar om och reflektioner kring detta arbete. Metoden för insamling av data var semistrukturerade intervjuer och åtta skolsköterskor anställda inom kommunal grundskola deltog. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resultatet visade tre kategorier: arbetsmetoder i preventivt arbete mot övervikt och fetma som innefattar det arbete skolsköterskorna gör enskilt och i samarbete med andra yrkeskategorier och föräldrar; strategier i mötet med föräldrar och barn som innefattar skolsköterskornas egna strategier i preventionsarbetet riktat mot föräldrar och barn samt svårigheter och begränsningar i preventivt arbete som innefattar de barriärer som finns i det preventiva arbetet i fråga om tid och resurser, svårigheter med föräldrakontakten samt skolans värderingar.  Skolsköterskornas preventiva arbete är beroende av ett gott samarbete med rektor, lärare och inte minst föräldrar. Preventivt arbete mot övervikt och fetma hos barn är en utmaning som kräver resurser, tid och kunskaper hos skolsköterskan. Ett utökat samarbete med lärarna kan vara en viktig strategi för utvecklingen av preventionsarbetet. / Overweight and obesity is a growing public health problem that increases the risks for development of illnesses like heart disease, diabetes and joint problems. This increase in overweight and obesity is also seen among children and studies have shown that obese children run a higher risk of contracting illnesses later in life. There are gains in prevention of overweight both for the individual and the society. School nurses are crucial in overweight and obesity prevention. The aim of this study was to describe school nurses´ preventive work against overweight and obesity among children in lower and upper primary school as well as perceptions and reflections on this work. Data was collected through semi-structured interviews wherein eight school nurses, municipally employed, participated.  The interviews were analyzed through qualitative content analyze The result revealed three categories: working methods in overweight and obesity prevention which comprises the work that school nurses perform alone and in cooperation with other professionals and parents; strategies in meetings with parents and children which comprises school nurses own strategies for prevention aimed towards parents and children and difficulties and limitations in preventive work that comprises barriers with in regards to time and resources, difficulties with parent communication and school values. School nurses preventive work is dependent on a good cooperation with school principals, teachers and least of all parents. Preventive work against overweight and obesity in children is a challenge that requires a school nurse's resources, time and knowledge. An extended cooperation with teachers might be an important strategy for the development of preventive activities.
24

Skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med övervikt hos elever : en kvalitativ intervjustudie / School nurses experiences of health promotion against overweight in students : a qualitative interview study

Angelin, Malin January 2014 (has links)
Bakgrund: Övervikt ökar idag bland svenska barn och skolsköterskor inom elevhälsan har en viktig del i arbetet för att få ner barns övervikt.   Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med övervikt hos elever i högstadiet och gymnasiet. Metod: Nio skolsköterskor har intervjuats individuellt med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys. Kategorier och subkategorier utformades sedan för att få en överblick av skolsköterskornas erfarenheter. Resultat: Skolsköterskorna möter vanligtvis eleverna vid hälsosamtalet och detta samtal är ofta grunden till hälsoarbetet när de har identifierat övervikt hos eleven. Skolsköterskorna eftersträvar att individualisera hjälpen eleverna får och de använder sig ofta av metoden motiverande samtal för att motivera eleverna till att genomföra en förändring.  De utgör även en rådgivande funktion då de kan bistå med olika kost- och motionsråd.  Skolsköterskorna förklarar att det även behövs ett samarbete för att få eleverna att bli aktiva och gå ner i vikt. Dels inom den egna professionen men framförallt interprofessionellt samarbete i skolmiljön. Föräldrarna involveras i detta arbete av några skolsköterskor samtidigt som andra anser att eleven måste få känna sig självständig i detta arbete. Konklusion: Skolsköterskornas arbetssätt har både likheter och skillnader. Att utveckla gemensamma strategier och riktlinjer för deras arbete kan därför vara en del av att förbättra det hälsofrämjande arbetet med övervikt hos elever. / Background: Overweight increases among Swedish children and school nurses have an important part to reduce overweight among children. Aim: Describe school nurses experiences of their health promotion for overweight in students. Method: Nine school nurses were interviewed individually by semi-structured interviews. The interviews were analyzed based on a content analysis, categories and subcategories were designed to provide an overview of the school nurses experiences. Results: School nurses usually meet students during a health conversation, this meeting is usually the foundation of their health work. The school nurses strive to individualize the support they give the students and they often use the method of motivational interviewing to motivate students to make a change. They can also assist with various diet and exercise advice. The school nurses explain that there is often a need for collaboration in order to get students to become active and lose weight. Both within their own profession but especially inter professional collaboration in the school environment. The parents get involved in this work by some of the school nurses while others believe that the student needs to feel independent. Conclusion: This study thus suggests both differences and similarities in health promotion for overweight among student. To develop a united strategy and guidelines for their work can therefore be a part of the improvement of their health promotion against overweight among students.
25

BVC-sjuksköterskans och skolsköterskans erfarenheter och reflektioner i sitt arbete med övervikt hos barn

Berglund, Lisa, Östlund, Anna January 2014 (has links)
Background: Overweight is a health problem throughout the western world. Child health care (CHC) nurses and school nurses meet many children and their families and have the opportunity to work with prevention. The purpose of this study was to investigate the CHC - and school nurse´s experiences and reflections in the work on obesity in children. The aim was also to investigate the structural conditions CHC- and school nurse feel the need for this work. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. The data has been collected through semi structured interviews with eight child health care nurses and eight school nurses. The main result: In their daily work with overweight the CHC- and school nurses work with prevention against obesity by providing information about good habits. Obesity is identified though regular health checks. If overweight is identified the nurse tries along with the parents to find possible causes and actives against overweight. CHC- tries in her work with overweight children to strengthen and guide parents in their parenting role. The school nurse believes that obesity is about the lifestyle in the whole family and it’s the parents´ responsibility. Obesity is a sensitive topic as it has with self-esteem to do. The work with overweight children is about working together towards the same goal. Conclusion: Obesity is a sensitive topic. It is important with an active parental role in the work with obesity children. CHC- and school nurses have the opportunity to work preventively against children obesity. The school nurses would like to have more time to work with overweight in children and to reduce the complications that overweight and obesity can result. / Bakgrund: Övervikt är ett hälsoproblem i hela västvärlden. BVC- och skolsköterskan möter många barn och deras familjer och har möjligheten att arbeta förebyggande med övervikt. Syftet med denna studie var att undersöka BVC-sjuksköterskans och skolsköterskans erfarenheter och reflektioner i arbetet kring övervikt hos barn. Syftet var även att undersöka vilka strukturella förutsättningar BVC-sjuksköterskan och skolsköterskan upplever att de behöver för detta arbete. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Datainsamlingen har samlats in via semistrukturerade interjuver med åtta BVC - sjuksköterskor och åtta skolsköterskor. Huvudresultatet: I sitt dagliga arbete med övervikt arbetar BVC-sjuksköterskorna och skolsköterskorna förebyggande med övervikt genom att informera om goda vanor. Övervikt identifieras främst genom regelbundna hälsokontroller. Vid konstaterad övervikt försöker sjuksköterskan att tillsammans med föräldrarna komma fram till tänkbara orsaker och åtgärder mot övervikten. BVC-sjuksköterskan försöker i sitt arbete med överviktiga barn att stärka och vägleda föräldrarna i deras föräldraroll. Skolsköterskan anser att övervikt handlar om livsstil hos hela familjen och det är ett föräldraansvar. Övervikt hos barn är ett känsligt område då det har med självkänslan att göra. Arbetet med övervikt handlar om att arbeta tillsammans mot samma mål. Slutsats: Övervikt är ett känsligt ämne. Vid övervikt hos barn är det viktigt med aktiv föräldraroll. Sjuksköterskan inom BVC och skolhälsa har en möjlighet att arbeta förebyggande mot övervikt. Skolsköterskorna skulle vilja ha mer tid i sitt arbete med övervikt hos barn och på så sätt minska de komplikationer som övervikt och fetma kan medföra.
26

Övervikt och fetma hos barn, ett känsligt ämne. : En intervjustudie om skolsköterskors preventionsarbete.

Schiöld, Marie, Hult, Sandra January 2018 (has links)
Bakgrund: Ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitet och de livsstilssjukdomar som detta orsakar har pekats ut som ett ökande problem bland barn och ungdomar i Sverige. Skolsköterskor utgör en viktig del i det preventiva arbetet genom att hjälpa elever att göra hälsosamma val vad gäller kost och fysisk aktivitet. Syfte: Att undersöka skolsköterskors erfarenheter av det preventiva arbetet gentemot barn, från förskoleklass till årskurs nio, med övervikt eller fetma och deras föräldrar. Metod: Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Tio skolsköterskor intervjuades och vid intervjutillfällena användes en intervjuguide som utvecklats av författarna. Data analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras under tre kategorier med tillhörande underkategorier. Underlättande faktorer i skolsköterskans preventionsarbete, var att genom hälsokontroller och hälsosamtal tidigt kunna identifiera barn med övervikt eller fetma. Att grunda för goda vanor var viktigt och skolsköterskorna använde olika metoder för förändring. Samverkan och närvaro mellan olika yrkesgrupper inom skolan sågs som betydelsefull. Hindrande faktorer i skolsköterskans preventionsarbete var bland annat att skolsköterskorna upplevde övervikt och fetma som ett känsligt och tabubelagt ämne att samtala om. För att lyckas med en livsstilsförändring hos barn var dialogen med föräldrarna av stor vikt. Skolsköterskorna upplevde det som en hindrande faktor om inte föräldrarna var motiverade. Slutsats: Skolsköterskornas preventionsarbete gentemot barn med övervikt eller fetma kan vara ett komplext och känsligt område. Att främja hälsosamma levnadsvanor hos barnen sågs som den viktigaste delen i preventionsarbetet. Det kräver engagemang och samarbete med både barn, föräldrar och andra professioner. / Background: Unhealthy eating habits, inadequate physical activity and the lifestyle diseases that this causes, have been identified as an increasing problem among children and adolescents in Sweden.  By helping students to make healthy choices in terms of diet and physical activity, school nurses are an important part of the health preventive work. Purpose: To investigate the school nurse's experiences of health preventive work towards children from pre-school class to grade nine with overweight or obesity and their parents. Method: The study was conducted with qualitative semi-structured interviews.  10 school nurses where interviewed with an interview guide which was developed by the authors. All data was analyzed by using manifest qualitative content analysis. Result: The result is presented under three categories with associated subcategories. The facilitating factors in the school nurse's prevention work were to early identify childhood overweight and obesity through health checks and health-promoting conversations. Founding good habits was seen as an important matter and the school nurses used different methods for this. Collaboration and presence between different professions in the school was considered significant. Impeding factors in the school's prevention work included, among other things, that the school nurses experienced overweight and obesity as a sensitive and taboo subject to talk about. In order to succeed in a lifestyle change among the children, a dialogue with the parents was of great importance. The school nurses perceived it as an impeding factor if the parents were not motivated. Conclusion: The school nurses’ health prevention work towards overweight or obese children can be a complex and sensitive area. Promoting healthy habits for children was considered the most important part of the prevention work. It requires commitment and cooperation with children, parents and other professionals.
27

Skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med övervikt och fetma inom skolhälsovården En kvalitativ intervjustudie / The school nurse's experience of working with overweight and obesity in school health care A qualitative interview study

Karlsson, Camilla, Viklund, Malin January 2018 (has links)
Bakgrund : Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem, fler människor i världen dör av övervikt än undervikt. Barn med övervikt och fetma har större risk att senare i livet drabbas av sjukdomar som till exempel hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Skolsköterskan möter barn i tidig ålder och har med sin kompetens möjlighet att hjälpa barnen och arbeta preventivt mot övervikt och fetma. Syfte: Att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med personcentrerad vård relaterat till övervikt och fetma hos barn 6–12 år inom skolhälsovården. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats som analyserat enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Fem huvudkategorier framkom: föräldrarnas reaktioner, omgivande faktorer, redskap och verktyg, inflytande och skolans ansvar. Skolsköterskan är beroende av många olika faktorer för att ge personcentrerad vård till varje elev. Samtliga skolsköterskor beskriver att föräldrarnas inställning är det som avgör i vilken utsträckning de har möjlighet att hjälpa eleven. Slutsats: Studien visar att skolsköterskan är en viktig del i arbetet mot övervikt och fetma men att rätt förutsättningar behövs för att kunna ge stöd och hjälp till varje elev. / Background: Overweight and obesity are a public health problem, more people in the world die of overweight than underweight. Children with overweight and obesity are at greater risk of later in life suffering from diseases such as cardiovascular disease and diabetes. The school nurse meets the child early in childhood and has the ability to help the children and to work against overweight and obesity. Purpose: To describe school nurses experience of working with person-centered care related to overweight and obesity in children 6-12 years in school health care. Method: A descriptive qualitative interview study with inductive approach as analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis. Results: Five main categories emerged: the parents' reactions, surrounding factors, tools and instrument, influence and school responsibility. The nurse is dependent on many different factors to provide person-centered care to each student. All school nurses describe that the parents' attitude determines the extent to which they have the opportunity to help the student. Conclusion: The study shows that the school nurse was an important part of the work towards overweight and obesity, but that the right conditions were needed to provide support and assistance to each student.
28

Performing school nursing : narratives of providing support to children and young people

Sherwin, Sarah Grace January 2016 (has links)
Background: Child and adolescent mental health is an important public health issue within the UK. Providing support to young people, to help them cope with everyday life, is a key aspect of the school nurse’s role. Yet there is a paucity of published research within the UK and internationally about how this support is provided. Methodology: Using a narrative inquiry approach, presented as a performative text, this study set out to address the following research question, ‘How do school nurses provide support to young people?’ Stories were gathered from eleven school nurses to explore their experiences of providing support to young people using purposive sampling. The stories were analysed using an adapted version of the interpretivist-interactionist model (Savin-Baden, 2004). Poetic re-presentations were used to tell the stories of individual school nurses; an approach seen to be a novel in school nursing research. Using Soja’s (1996) spatiality theory as a framework the stories were analysed collectively, to explore different spaces used when providing support to young people. Findings: This study extends school nursing current literature about what it means to provide support. The importance of regular support and building trusting relationships is identified. Yet challenges exist in terms of the amount of emotional investment required by the nurses, as well as a lack of workforce capacity and organisational demands. It provides an original contribution to the body of school nursing knowledge by using an approach new in school nursing research, and distinguishing different and new spaces in which they perform to provide support to young people. Recommendations: Further research is necessary to gather stories from young people themselves. Additional support and training is recommended to enhance school nurses’ knowledge and skills in providing support. Findings should be conveyed to commissioners to provide insight into the school nurses’ role.
29

Handledning för skolsköterskor : En kvantitativ tvärsnittsstudie / Supervision for school nurses : A quantitative cross-sectional study

Molin, Hanna, Tinglöf, Soile January 2020 (has links)
Bakgrund: Skolsköterskor är oftast ensamma i sin profession på skolan och det ställs höga krav på att en skolsköterska ska kunna arbeta självständigt, fatta egna beslut och vara trygg i sitt eget kunskapsområde. Psykisk och social ohälsa är ett ökande problem bland elever och skolsköterskor förväntas i större utsträckning identifiera och ge lämplig intervention till elever som riskerar psykisk ohälsa. Forskning inom omvårdnad där sjuksköterskor har fått reflektera över sitt arbete tillsammans med en handledare har påvisat positiva effekter som stressavlastning, ökad arbetstillfredsställelse och psykosocialt välbefinnande. Syftet: Att undersöka skolsköterskans psykosociala arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse samt att undersöka i vilken utsträckning skolsköterskor erbjuds psykosocial handledning. Metod: En prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Resultat: Skolsköterskorna upplevde sitt arbete som meningsfullt samtidigt som det ställdes höga känslomässiga krav. Majoriteten av skolsköterskorna var tillfredsställda med sitt arbete. Skolsköterskorna ansåg att psykosocial handledning är viktigt för arbetet. De som inte fick handledning ansåg att det kunde bero på ekonomiska faktorer, okunskap hos ledning eller att de var en bortprioriterad arbetsgrupp. Konklusion: Vidare studier behövs för att undersöka skolsköterskans psykosociala arbetsmiljö, samt vilket stöd som erbjuds i ett arbete som är känslomässigt krävande. Det behövs fler studier som beskriver vilken effekt handledning har för skolsköterskor och hur handledningen utformas. / Background: School nurses are usually alone in their profession at school and high demands are placed on a school nurse to be able to work independently, make their own decisions and be safe in their own area of expertise. Mental and social illness is an increasing problem among students and school nurses are expected to identify and provide appropriate intervention to students at risk of mental illness. Research in nursing where nurses have had to reflect on their work together with a supervisor has shown positive effects such as stressrelief, increased job satisfaction and psychosocial well-being. Purpose: The purpose of the study was to investigate the school nurse's psychosocial work environment, job satisfaction, and investigate the extent to which school nurses are offered psychosocial guidance. Method: A prospective cross-sectional study with quantitative approach. Result: The result shows that the school nurses perceived their work as meaningful while at the same time setting high emotional demands. Most school nurses were satisfied with their work and they considered that psychosocial supervision was important for their work. Those who did not receive supervision felt that it could be due to economic factors, ignorance of management or that they weren’t a prioritized group. Conclusion: Further studies are needed to investigate the school nurse's psychosocial work environment, as well as what support is offered in a job that is emotionally demanding. More studies are needed that describe the effect supervision has on school nurses and how the supervision can be designed.
30

Skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med tonåringar med psykisk ohälsa : En litteraturöversikt

Pousette, Matilda, Vannestål, Evelina January 2021 (has links)
Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett samlingsnamn för psykiska tillstånd som orsakar lidande och innebär vissa svårigheter att fungera i vardagslivet. Tonåren är en tid av såväl psykiska som fysiska förändringar och gör därför tonåren till en sårbar period för psykisk ohälsa. Cirka tio procent av tonåringarna har så omfattande psykiska problem att det påverkar den dagliga livsföringen. Skolsköterskan är en av de första att träffa tonåringar med psykisk ohälsa och utgör därför en viktig del av tonåringens välbefinnande.  Syfte: Syftet var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med tonåringar med psykisk ohälsa.  Metod: En litteraturöversikt med integrerad analys. Litteratursökning utfördes i tre databaser; Cinahl, PubMed och PsycINFO. Totalt tolv kvalitativa artiklar analyserades och inkluderades i litteraturöversikten. Alla inkluderade artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av en kvalitetsgranskningsmall.  Resultat: Fyra kategorier framkom i analysen; Saknar verktyg och kunskap om psykisk ohälsa, Tidsbrist och arbetsbelastning, Vikten av teamarbete och Meningsfullt arbete men känslomässigt tärande. Resultatet visade att skolsköterskorna efterfrågade verktyg och mer kunskap om tonåringars psykiska ohälsa. Vidare upplevde skolsköterskorna tidsbrist och att de inte alltid kunde vara så tillgängliga för tonåringarna som de önskade. Teamarbetet med övriga professioner och externa aktörer kunde bli bättre då skolsköterskorna inte alltid kände sig accepterade i sin yrkesroll. Även om skolsköterskorna upplevde arbetet som känslomässigt tärande så kände de ändå att deras arbete var meningsfullt för den enskilde tonåringen.  Slutsats: Skolsköterskorna saknade kunskap, verktyg och resurser i arbetet med tonåringar med psykisk ohälsa. De upplevde att tidsbristen försvårar det förebyggande arbetet för psykisk ohälsa och att de inte alltid kände sig accepterade av andra professioner. Det är av stor vikt att skolsköterskan i klinisk praxis kan erbjudas mer kunskap, tid och resurser för att jobba förebyggande mot psykisk ohälsa. / Background: Mental illness is an overall term for mental conditions that cause suffering and involve certain difficulties in functioning in everyday life. Adolescence is a time of both mental and physical change and therefore makes adolescence a vulnerable period for mental illness. About ten percent of teenagers have such extensive mental health problems that it affects their daily life. The school nurse is one of the first to meet teenagers with mental illness and therefore forms an important part of the teenager's well-being.  Aim: The aim was to investigate school nurses' experiences of working with adolescents with mental illness.  Design: A literature review with integrated analysis. Literature search was performed in three databases; Cinahl, PubMed and PsycINFO. A total of twelve qualitative articles were analyzed and included in the literature review. All included items were quality reviewed using a quality review template.    Results: Four categories emerged in the analysis; Lacks tools and knowledge about mental illness, Lack of time and workload, The importance of teamwork and Meaningful work but emotionally consuming. The results indicated that school nurses need tools and more knowledge about teenagers' mental illness. Furthermore, school nurses experienced a lack of time and that they could not always be as accessible to the teenagers as they wanted. The teamwork with other professions and external actors could be better as the school nurses did not always feel accepted in their professional role. Even though the school nurses experienced the work as emotionally consuming, they still felt that their work was meaningful to the individual teenager.  Conclusion: School nurses lack knowledge, tools and resources in working with adolescents with mental illness. They experience that the lack of time complicates the preventive work for mental illness and that they do not always feel accepted by other professions. It is of great importance that the school nurse in clinical practice can be offered more knowledge, time and resources to work preventively against mental illness.

Page generated in 0.0544 seconds