Introduktion: I dag ska patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning vara så lätt sederade som möjligt. Detta kan vid samtidig respiratorvård inge känslor av panik, rädsla och otrygghet. Det är därför av stor vikt att intensivvårdssjuksköterskor vet hur de ska skapa trygghet hos patienterna, då trygghetskänslan även reducerar känslorna av panik och rädsla. Syfte: Syftet med examensarbetet var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskor skapar trygghet för lätt sederade patienter vårdade i respirator. Metod: En kvalitativ metod användes och data samlades in genom intervjuer med 14 intensivvårdssjuksköterskor på 3 olika sjukhus. Data bearbetades utifrån Elo och Kyngäs kvalitativa innehållsanalys. Huvudresultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier; Genom att finnas där, Genom upprepad och anpassad information, Genom en bra miljö och yttre resurser samt Genom individanpassad vård. Diskussion: Det framkom att intensivvårdssjuksköterskorna skapade trygghet genom att involvera patienterna och de anhöriga i vården genom en god kommunikation och information. Miljön spelade även en viktig roll i trygghetsskapandet genom att minska störande ljud och inte själva vara stressade. Att skapa trygghet för lätt sederade patienter som vårdas i respirator är viktigt, då trygga patienter kan släppas upp snabbare från sederingen och ändå uppleva välbefinnande. / Introduction: The aim of caring for today’s intensive care patient is to have the patient sedated so light as possible. This can induce a sense of panic, fear and insecurity for the patient, when cared for in a mechanical ventilation. It is therefore very important that the intensive care nurse has the ability to create a sense of security for the patient, thus reducing feelings of fear and panic. Aim: The aim of this study was to illustrate how the intensive care nurses creates a sense of security when caring for light sedated patients in mechanical ventilation. Method: A qualitative method was selected and data collected through interviews with 14 intensive care nurses at 3 different hospitals. The data was processed by using Elo and Kyngäs qualitative content analysis. Main Results: The result of the study presents with four main categories; Being there, Through repeating and adapting information, Through a good climate and outer resources as well as Through individually modified care. Conclusions: It showed that the intensive care nurses created a sense of security through involve the patients and their near ones in the care of the patient through good communication and information. The environment also played a critical role through minimizing distracting noise and not to appear stressed themselves. To create sense of security for light sedated patients in mechanical ventilation is important, as when the patients experience a sense of security they could be more quickly weaned of the sedation and yet still experience a sense of wellbeing.

På en intensivvårdsavdelning befinner sig patienten med ett flertal personal och teknisk utrustning omkring sig. Intensivvårdspatienten kan få bristande förmåga till kommunikation med omvärlden då denne är intuberad och sederad. Vid bristande kommunikation har patienten svårare att förmedla smärta. Tidigare forskning visar att intensivvårdspatienter har minnen av smärta från vårdtiden. Obehandlad smärta leder till lidande för patienten.Syftet med denna studie var att belysa hur intensivvårdssjuksköterskan bedömer smärta hos intuberade och sederade patienter där kommunikationen kan vara begränsad. Ansatsen i studien var kvalitativ och en innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2008) användes för att analysera intervjumaterialet. Datainsamlingen skedde genom intervjuer och fyra intensivvårdsjuksköterskor från två olika intensivvårdavdelningar i Västra Götaland intervjuades.Resultatet visar två kategorier. I den första kategorin belyses den förvärvade kunskapen hos sjuksköterskan, där tryggheten och olika erfarenheter har betydelse. Den andra kategorin benämns efter hur sjuksköterskan bedömer helheten hos patienten genom att läsa av kliniska tecken, kroppsspråk, göra bedömningar i samråd med annan vårdpersonal samt genom att tid finns för att göra bedömning. I diskussionen belyses vilken positiv kunskap intensivvårdsköterskorna besitter för att lindra lidande, men att den mestadels är begrundad på erfarenhet och inte evidensbaserad kunskap. I diskussionen framkommer även undermedvetna bedömningar där sjuksköterskan ibland generaliserar. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Bakgrund De flesta patienter som läggs in på en intensivvårdsavdelning för invasiv ventilation får sedering någon gång under vårdtillfället. Dagens forskning visar att det finns stora fördelar för patienten att vårdas lätt sederad eller vaken vid invasiv ventilation. Dagens sederingspraxis har gått mot att hålla patienten mer vaken. Invasiva metoder används inom intensivvård vilket kan upplevas som smärtsamt eller obehagligt. Även den högteknologiska vårdmiljön är speciell vilket kan bidra till obehag för patienten. Vårdpersonal beskriver att det tar mer tid i anspråk att vårda en patient som är vaken eller lätt sederad samtidigt som de upplever fördelar med att ha en mer vaken patient. Det finns då möjlighet att kommunicera och interagera med patienten i större utsträckning. Det framkommer även att vårdpersonal ser en utmaning i att vårda lätt sederade eller vakna patienter där de bland annat är oroliga för patientens trygghet och välbefinnande. Syfte Beskriva intensivvårdspatienters upplevelse av att vårdas lätt sederade eller vakna vid invasiv ventilation på en intensivvårdsavdelning. Metod En systematisk litteraturstudie har använts som metod. Kvalitativa artiklar har analyserats med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) nio steg. Resultat De tre huvudkategorier som framkom under analysen var upplevelsen av fysiskt och psykiskt lidande, upplevelsen av att kommunicera och upplevelsen av sammanhang eller avsaknad av sammanhang. Slutsats Patienternas upplevelse av att vårdas lätt sederade eller vakna var både obehaglig och smärtsam. Många av patienterna föredrog trots detta att vårdas vakna eller lätt sederade. Dels för att ha kontroll men även för att kunna kommunicera och interagera. Däremot så framkom att just upplevelsen av kommunikation kunde vara mycket frustrerande då framförallt intubation var ett stort hinder för att kunna kommunicera. / Background Most patients admitted to an intensive care unit for invasive ventilation get sedation at some point during the stay. Today's research shows that there are great advantages for the patient to be cared for ligthly sedated or consious during invasive ventilation. Today's sedation practice has moved towards keeping the patient more awake. Invasive procedures are used in the intensive care, which can be experienced as painful or unpleasant. The high-tech care environment is also special, which can contribute to the discomfort of the patient. Nurses describe that it takes more time to care for patients who are awake or lightly sedated. They also experienced advantages of having a more alert patient, such as the possibility of communicating and interacting with the patient. Healthcare professionals also see a challenge in caring for easily sedated or conscious patients, where they are worried about the patient’s safety and well-being. Purpose Describe intensive care patients' experience of being cared for lightly sedated or consious during invasive ventilation in an intensive care unit. Method A systematic literature review has been used as a method. Qualitative articles have been analyzed with the help of Bettany-Saltikov and McSherrys (2016) nine steps. Results The three main categories that emerged during the analysis were the experience of physical and psychological suffering, the experience of communication and the experience of context or lack of context. Conclusion The patients' experience of being cared for lightly sedated or awake was both unpleasant and painful. Many of the patients nevertheless preferred to be cared for awake or lightly sedated. Partly to have control but also to be able to communicate and interact. On the other hand, it emerged that the experience of communication could be frustrating, as intubation was a major obstacle to communicating.

Att smärtlindra sederade intensivvårdspatienter vid procedurer är något som intensivvårdssjuksköterskor utför dagligen på sina arbetsplatser. Att behandla smärta är viktigt för patientens välmående samtidigt som att bedöma smärta hos en sederad patient upplevs svårare än att bedöma smärta hos en vaken patient. Syfte: Studiens syfte är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att smärtlindra sederade intensivvårdspatienter vid procedurrelaterad smärta. Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett induktivt förhållningssätt. Nio legitimerade sjuksköterskor med specialistutbildning inom intenssivsjukvård intervjuades till studien. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Urval: Inklusionskriterierna var legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning inom intensivsjukvård och en arbetslivserfarenhet av minst tre år vid en intensivvårdsavdelning samt en vilja att berätta sina erfarenheter. Resultat: Analysprocessen gav fyra kategorier: Utmaningen att bedöma smärta, Att förebygga smärta inför procedurer,  Att smärtlindra den sederade patienten vid procedurer, Samarbete och kommunikation. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskor använder sig av observation av patienten och sina tidigare erfarenheter för att tolka och bedöma smärta hos patienten. Studien betonar även vikten av att samarbeta i teamet runt patienten för att förebygga smärta vid olika procedurer. / <p>Presentation skett via Zoom 9/6</p>