Arbetets ansats är öka förståelsen för vad svenska ungdomar möter när de råkat utför en allvarlig händelse och söker professionell hjälp. Arbetet berör juridiskbakgrund, det sociala arbetets organisation och närvarande faktorer i mötet mellansocialarbetare och klient. Vidare berörs hur individen påverkas av att mötasocialarbetare utifrån symbolisk interaktionism och stämplingsteorin. Genom enenkätundersökning undersöks hur stor svenska ungdomars kännedom omtystnadsplikt och anmälningsplikt är och om det finns könsskillnader i dennamedvetenhet. Enkätundersökningen utgår framförallt ifrån svensk stad med cirka30.000 invånare i kommunen. En central fråga i arbetet är om det finns ungdomarsom upplevt anmälningsplikten som ett hinder för att söka professionell hjälp.The attempt of the essay is to increase the understanding for what Swedish youthcome across when they seek professional help after having been faced with aserious incident. The essay also touches upon juridicial background, theorganization of the social work, and the present elements in the encounterbetween social worker and client. Further it is discussed how the individual isaffected by the meeting of the social worker out of symbolic interactionism andlabelling theory. A opinion poll investigates the extent of knowledge of theSwedish youth in regard to professional secrecy and the obligation to report andwhether there are gender differences in this awareness. The results of the surveymainly comes from a Swedish town with a population of about 30 000 in thedistrict. A central question is if there are youth who have experienced theobligation to report as an obstruction for seeking professional help.

I denna uppsats görs en undersökning av Tidöavtalet kring det nya lagförslaget om anmälningsplikt av personer som vistas illegalt i landet. Bakgrunden till uppsatsen baseras på kritik från olika yrkesgrupper som hävdar att lagförslaget strider mot olika regelverk samt yrkesetik. Syftet med uppsatsen har därmed varit att belysa de skillnader som finns mellan olika konventioner och lagar genom att analysera Tidöavtalet och specifikt den del som berör anmälningsplikten. Frågeställningen i uppsatsen har därför lytt enligt följande: på vilket sätt skiljer sig den nuvarande anmälningsplikten från lagförslaget, samt hur förhåller sig svensk lagstiftning och Sveriges internationella förpliktelser till den eventuellt nya anmälningsplikten av papperslösa? Då Tidöavtalet är mycket omfattande, men även konventionerna och lagarna, har fokus därmed legat på de delar som berör anmälningsplikten samt papperslösas rättigheter. Uppsatsen har även utgått från en rättsdogmatisk metod som i korthet handlar om att problematisera gällande rätt. Vad som framgick i resultatet var att lagförslaget som syftar till att ta itu med skuggsamhället skulle kunna tänkas stå i strid med befintlig svensk lagstiftning samt Sveriges internationella åtaganden, särskilt när det gäller integritetsskydd och sekretess inom skolan och hälso-och sjukvården men även enligt FN:s barnkonvention samt ICESCR. Lagförslaget visade sig även skilja sig avsevärt från den nuvarande lagen om anmälningsplikt och markerar således en förändring i inriktningen av anmälningsplikten. / In this thesis, an examination of the Tidö Agreement is conducted in relation to the new legislative proposal regarding the reporting obligation for individuals staying illegally in the country. The background of the essay is based on criticism from various professional groups claiming that the legislative proposal contradicts various regulations and professional ethics. Consequently, the purpose of the essay has been to highlight the differences between various conventions and laws by analyzing the Tidö Agreement, specifically the section related to the reporting obligation. The research question in the essay has thus been formulated as follows: In what way does the current reporting obligation differ from the legislative proposal, and how do Swedish legislation and Sweden's international obligations relate to the potential new reporting obligation for undocumented individuals? Given the extensive nature of the Tidö Agreement, as well as the conventions and laws, the focus has been on the parts related to the reporting obligation and the rights of undocumented individuals. The thesis has also adopted a legal dogmatic method, which briefly involves problematizing existing law. The results indicated that the legislative proposal aimed at addressing the shadow economy could potentially conflict with existing Swedish legislation and Sweden's international commitments, especially regarding privacy protection and confidentiality within education and healthcare. This includes considerations under the UN Convention on the Rights of the Child and ICESCR. The legislative proposal on the reporting obligation also turned out to differ significantly from the current reporting obligation law, thus signaling a change in the direction of the reporting obligation.

Due to their contagiousness, communicable disease require healthcare staff to not only see to the needs of their patient, but also to the protection of themselves and other people from getting infected. Ethical issues and dilemmas tied to the patient’s anatomy and confidentiality arise as interventions to prevent further spread of the disease necessarily involve informing others about the risk of infection. Knowledge of and about communicable disease is necessary for acts of caution to be taken by both the person carrying it and those who are at risk of becoming infected. The Swedish communicable disease control system is regulated mainly with the Communicable Diseases Act (smittskyddslag, SFS 2004:168) and confidentiality within healthcare is regulated by the Public Access to Information and Secrecy Act (offentlighets- och sekretesslag, SFS 2009:400). In this thesis we identify dilemmas and concessions in the taking of measures to prevent the spread of communicable diseases, focusing especially on these two laws. This is done from the perspective of social work in healthcare settings with some focus on healthcare counsellors. For this purpose we have used content analysis with a deductive approach, produced a coding schedule, and analyzed relevant data in official documents. To discuss identified dilemmas and concessions further, we have used a theory of care ethics and utilitarianism. In our results we describe dilemmas consisting of situations where it is impossible to both maintain secrecy regarding the patient’s status as ill while informing others about their risk of infection, situations where differing interests arise, and situations where several principles which need to be followed differ from one another. These dilemmas are ethical in nature rather than legal, although professionals must make decisions regarding what information to share and what to keep secret. This makes for situations where practical answers to ethical dilemmas are necessary, and the contagious nature of the patient’s disease makes work more difficult. / I arbetet med smittsamma sjukdomar ska hälso- och sjukvårdspersonal inte enbart värna om patienten, utan även andra människor. Sjukdomarnas smittsamhet medför försvårande omständigheter och medför andra etiska frågor än andra sjukdomar. Inte minst uppstår etiska problem kopplade till patientens autonomi och sekretesskydd vid smittsamma sjukdomar på grund av risken för att också andra kan bli sjuka. Vetskap om sjukdomen är ett måste för att rimliga försiktighetsåtgärder ska kunna vidtas av både den smittade och osmittade personer. Smittskyddet i Sverige regleras främst genom smittskyddslagen (SFS 2004:168) och hälso- och sjukvårdens sekretess genom offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400). Vi identifierar dilemman och avvägningar i det praktiska arbetet med att besluta om och vidta smittskyddsåtgärder utifrån lagstiftningen, och diskuterar sedan dessa. Vårdetik lyfts och appliceras. Uppsatsens utgångspunkt är socialt arbete i hälso- och sjukvård, och delvis rollen som hälso- och sjukvårdskurator. Metoden består av innehållsanalytisk bearbetning, kodning, av lagtext och förarbeten med en deduktiv ansats. I resultatet redovisar vi hur balans mellan olika rättigheter och skyldigheter genomsyrar smittskyddslagen (2004), vars primära syfte är att tillgodose befolkningens behov av skydd mot smittsamma sjukdomar. För att uppnå detta görs flera avsteg från sekretessen som annars gäller i hälso- och sjukvård. Vi identifierar och beskriver de dilemman och avvägningar som uppstår som situationer där det är omöjligt att både hemlighålla patientens sjukdomsstatus och skydda andra från smitta, då det råder skilda intressen, och situationer då skilda principer behöver följas. Dessa dilemman är främst etiska och praktiska i och med att den som fattar beslut om och vidtar smittskyddsåtgärder måste besluta vilka uppgifter som ska röjas och på vilket sätt. Etiska riktlinjer är inte irrelevanta och kan utgöra både vägledning genom olika dilemman och avvägningar, men också försvåra det praktiska arbetet i och med de verkliga konsekvenser smittskyddsåtgärder har för människorna de berör. Dessutom väger alltid lagen tyngre när det gäller att instruera professionella i hur de ska agera. Skyddet mot spridning av vissa sjukdomar prioriteras över skyddet av patientens sekretess.