No description available.

Samhället digitaliseras och skolan möter de kommande behoven på arbetsmarknaden genom att införa programmering och ett större fokus på digital kompetens i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad (2017). Programmering kan beskrivas på olika sätt, exempelvis som att ge instruktioner till ett föremål som ska utföra en uppgift. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger på lågstadiet ser på programmering i undervisningen. Studiens metod är kvantitativ och enkät som redskap har använts. Sammanlagt delades 127 enkäter ut till pedagoger som arbetar på lågstadiet och av dessa samlades 89 enkäter in. Insamlad data fördes sedan in och analyserades i statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Studiens teoretiska ramverk är en teoretisk modell som heter TPACK (technology, pedagogy och content knowledge). Studien visar att pedagoger var positiva till användningen av programmering i undervisningen och alla hade tillgång till digitala verktyg. Det var 42 % av pedagogerna i undersökningen som använde programmering i sin undervisning idag och av dessa hade majoriteten fått någon form av kompetensutbildning i programmering. 70 % av pedagogerna upplevde att de hade brist på kunskap i programmering och det är också den vanligaste anledningen till varför programmering inte används i undervisningen. Pedagogerna ansåg att programmering delvis handlar om att följa instruktioner och att utveckla ett logiskt tänkande.

Under år 2017 kom en reviderad upplaga av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2017), vilket innebär att det från och med höstterminen 2018 ställs högre krav på skolan att använda digitala verktyg samt att programmering införts i det centrala innehållet för årskurserna F-3. Vi har gjort en kunskapsöversikt som handlar om hur programmering kan introduceras för elever i åldrarna 4 till 9 år. Syftet med kunskapsöversikten är att presentera forskning om hur nybörjare lär sig programmering och att undersöka innehållet i de utvalda studierna: Vad karaktäriserar forskningen, vad lär eleverna sig när de arbetar med programmering och vilka metoder visar sig vara effektiva när elever lär sig att programmera? Vid litteratursökningen användes databaserna ERIC ProQuest och Primo. Tio studier publicerade från 2012 och framåt har analyserats. Likheter och skillnader mellan studierna gällande aspekterna författare, genus, verktyg och intervention har undersökts och slutligen har vi sammanställt vad studierna visat att eleverna lär sig när de arbetar med programmering och vilka metoder som visat sig vara effektiva när elever lär sig att programmera. Kunskapsöversikten visar att introducerande arbete med programmering för nybörjare kan genomföras på flera olika sätt. Största delen av forskningen kommer från USA och den är huvudsakligen genomförd av kvinnliga forskare. Deltagarna i studierna har utvecklat förståelse för olika programmeringsverktyg och programmeringsprogram oavsett vilka metoder som använts. Flera av studierna i vår översikt har dock visat att det till en början kan vara lämpligt att arbeta praktiskt med robotar och annat laborativt material för att göra det abstrakta mer hanterbart. I några av studierna syntes skillnader mellan flickors och pojkars förmåga att programmera. Eleverna som arbetade med programmering utvecklade även andra förmågor, till exempel sekvenseringsförmåga, problemlösningsförmåga och logiskt tänkande.

Fredriksons Verkstads AB i Vadstena är en modern verkstadsindustri med kompetens främst inom plåtbearbetning, svetsning, skärande bearbetning och systemmontage. Verksamheten kan delas in i de tre delarna kontraktstillverkning, konstruktion och produktion. Kontraktstillverkningen består av serier till livsmedels-, medicinteknisk och verkstadsindustrin. Fredriksons Conveyor Solutions konstruerar egna produkter i form av transportörsystem till livs- och läkemedelsindustrin. Fredriksons kunder ställer i allt högre grad krav på reducerade ledtider och ökad leveransprecision. Syftet med examensarbetet är därför att försöka reducera Fredriksons interna ledtider för ett specifikt produktsortiment. Ett första steg i arbetet med ledtidsreduceringen är att ta fram bra utarbetade prognoser. Framförallt har kvantitativa tidsseriemetoder analyserats. De enkla tidsseriemetoderna glidande medelvärde och exponentiell utjämning har undersökts i syfte att förbättra Fredriksons prognoser. Därutöver har en mer teoretisk fördjupning i avancerade tidsseriemetoder, främst ARMA-processer, genomförts. Andra faktorer som påverkar produktionsledtiden är exempelvis partiformning, ställtider, säkerhetsmekanismer, kötider och sekvensering. Även dessa faktorer har analyserats och åtgärder har föreslagits i syfte att reducera Fredriksons interna ledtider.

No description available.

Rh-blodgruppssystemet är mycket komplext med 54 blodgruppsantigen som kodas av två nära varandra belägna gener på kromosom 1 – RHD och RHCE. RHD-genen kodar för RhD-proteinet, ett membranbundet protein på erytrocyter vars antigen utgör de kliniskt viktigaste och mest immunogena efter ABOsystemets, och som kan ge upphov till transfusionskomplikationer och hemolytisk sjukdom hos foster och nyfödda. Vissa individer har varianter av RhD-protein som uttrycks svagare än normalt (”svaga D”), eller där vissa epitoper saknas (”partiella D”), och för vilka serologiska metoder inte kan ge enhetliga resultat. Detta orsakar problem vid blodtransfusion, graviditet och bloddonation, och leder ofta till användning av det redan knappa lagret av RhD-negativa blodenheter för att skydda patienten. I detta projekt har åtta prover med svaga RhD-antigenuttryck sekvenserats med avseende på RHD-genen i syfte att fastställa individernas RhDfenotyp. I sex av proverna hittades sex nukleotidpolymorfismer och två deletioner, som alla är sällsynta men dock är kända sedan tidigare. I två prover kunde inga mutationer i exon eller intilliggande intron påvisas som förklaring till de svaga uttrycken av RhD hos dessa individer. / The Rh blood group system is very complex with 54 blood group antigens encoded by two adjacent genes on chromosome 1 – RHD and RHCE. The RHD gene encodes the RhD protein, a membrane bound protein on erythrocytes whose antigens are the most clinically important and immunogenic after those of the ABO system, and which can result in transfusion complications and haemolytic disease of the fetus and newborn. Some individuals have variants of the RhD proteins that are expressed more weakly than normal (“weak D”), or have some of the epitopes missing (“partial D”), and for which serological methods cannot give a uniform result. This provides a problem in blood transfusion, pregnancy, and blood donation, and often results in the use of the already sparse supply of RhDnegative blood units for the safety of the patient. In this project, eight samples with weak RhD antigen expression have been sequenced with regard to the RHD gene in order to determine the RhD phenotype of the individuals. In six of the samples, six single nucleotide polymorphisms and two deletions were found, all of which are rare but are previously known. For two of the samples, no mutations in exons or adjacent introns could be detected to explain the weak expression of RhD in those individuals.

början av 2000-talet sekvenserades det första hela mänskliga genomet och sedan dess har teknikerna förfinats, effektiviserats och förbättrats, så att utvecklingen på många områden, däribland forskningen om människans evolution, går fortare än någonsin tidigare. Från att ha sekvenserat en molekyl i taget är det idag möjligt att sekvensera miljontals molekyler parallellt och dessutom till ett så lågt pris att fler nu har möjlighet att använda sig av teknikerna. Bara under de senaste fem åren har det hänt mycket på området människans evolution och det är detta som vi kommer redogöra för i den här studien. Vi redovisar nya upptäckter –såsom att Homo naledi artbestämdes 2015 –, stärker gamla hypoteser –såsom att Homo sapiens utvandrade ur Afrika –samt stryker andra hypoteser –såsom att Australopithecus afarensis skulle vara den saknade länken mellan släktet Australopithecus och släktet Homo. Mycket har skett inom forskningen på människans evolution. Tillgång till nya biologiska tekniker har tillsammans med paleontologiska upptäckter bidragit till att skapa en större samstämmighet inom båda områden. Genom att teknikerna utvecklas och kompletterar varandra kan en större konsensus i resultaten skapas. Att utvecklingen av forskningen går fort fram har konsekvenser även för kurslitteraturen i gymnasieskolan. Vi analyserar därför om gymnasielitteraturen hinner med samt om förenklingarna som görs i den är rimlig. Det är svårt att avgöra om kurslitteraturen uppdateras i tillräcklig takt då förenklingarna är så pass stora. Vi anser att flera av de jämförda böckerna är tvetydiga i sina beskrivningar och framställer fakta som säkerställd, vilket inte alltid stämmer överens med hur området ser ut i verkligheten.

Detta projekt har utförts på ett charterflygbolag som verkar på den skandinaviska flygmarknaden, och är en första del i flygbolagets projekt (översatt till svenska) ”Världens bästa planeringsprocess”. ”Världens bästa planeringsprocess” skall kartlägga flygbolagets planeringsprocess sett till från det att en förfrågan kommer in till flygbolaget, till dess att ett svar kan lämnas till kunden. Detta projekt som behandlas i denna rapport studerar informationsflödesprocessen inom flygbolaget med fokus på den planering som sker efter att en kommande säsongs flygprogram är fastlagt. Det vill säga, detta projekt behandlar de förfrågningar som utgör förändringar och tillägg i flygprogrammet. Utifrån en kartläggning har informationsflödesprocessen analyserats utifrån Lean production-teori och tillämpbara åtgärder för att uppnå tidseffektivisering i flöden. Detta har sammanfattats i de följande möjliga åtgärderna för flygbolaget: - Omfördelning av flödet genom synkronisering, parallellisering och sekvensering - Omfördelning av arbetsuppgifter - Tillämpning av Alternate Chief Pilot Det rekommenderas att tillämpa samtliga åtgärdsförslag, vilket bedöms kunna ge en tidsbesparing på mellan 7 och 52 % i ledtid.

Toxoplasma gondii är en encellig parasit som kan skapa svåra skador hos immunsupprimerade individer samt hos foster då mamman infekteras under graviditet. Genom framtagande av en realtids-PCR-metod för detektion av T. gondii ska denna diagnostik flyttas från Klinisk Patologi (KP) samt Karolinska Universitetslaboratoriet till Klinisk Mikrobiologi i Lund. Två regioner: REP-529 samt genen B1, som båda förekommer i ett flertal kopior i T. gondii-genomet, utgjorde mål för primerutprovning. Analyser utfördes både med realtids-PCR och konventionell PCR. De primerpar som gav lägst Ct-värde samt högst amplitud valdes ut för REP-529 respektive B1 för vidare analyser. Hybridiseringsprober användes för att öka specificiteten och metoden utvärderades på upprenat T. gondii DNA från olika stammar samt Formalin-Fixed Paraffin-Embedded (FFPE) -prover erhållna från KP. I alla provmaterial amplifierades REP-529 mer effektivt (lägre Ct-värde) än B1 vilket var förväntat då fler kopior finns av REP-529 än av B1. Nedre kvantifikationsgränsen för REP-529 och B1 visade sig dock vara samma på ca 1,8 genomkopior/µl. / Toxoplasma gondii is a unicellular organism that can cause severe damage in immunocompromised patients or in fetuses when the mother is infected during pregnancy. Through development of a real time-PCR based method for detection of T. gondii-DNA, the diagnostics is planned to be relocated from the department of Clinical Pathology in Lund and the Karolinska University Laboratory in Huddinge to the department of Clinical Microbiology in Lund. The method was built on amplification of REP-529 and the B1-gene of the T. gondii genome, both present in multiple copies. Primers were tested on purified T. gondii DNA with conventional PCR as well as real time PCR with EvaGreen dye. Primers with high amplitude and low Ct-value were selected for both REP-529 and B1. Hybridizing probes were applied to increase specificity and the method was evaluated on T. gondii-DNA extracted from Formalin-Fixed, Paraffine-Embedded (FFPE) tissue as well as purified DNA from ten different strains of T. gondii. The amplification of REP-529 yielded a higher amplitude and lower Ct-value compared to that of B1 but the lower limit of quantification seemed to correlate between the two, with 1,8 genome-copies/µl.

Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som i olika utsträckning påverkar individens sätt att tänka, vara och kommunicera. Arv har visat sig vara en betydande faktor till varför vissa får autism, och forskning tyder på att det finns ett samband mellan autism och en obalans i metyleringsmönstret i vissa gener. Målet med arbetet var därav att för tre olika promotorer i genen CREBBP undersöka huruvida ett gemensamt metyleringsmönster för personer med autism kunde urskiljas. Därefter jämföra detta med metyleringsmönster i samma promotorregioner hos individer utan autism för att kunna dra slutsatser om ett tydligt samband mellan metyleringsmönster och autism finns. Avdelningen för sällsynta diagnoser på SciLifeLab försedde arbetet med helgenomsekvenseringsdata där flertalet individer hade avvikelser i gener som tros kan kopplas till autism. För att kartlägga metyleringsmönster utvecklades två Matlab-program. Det ena för att visualisera metyleringen i en gens promotorregion och den andra för att numeriskt jämföra två individers metyleringsmönster med varandra. Resultatet påvisade inget tydligt samband mellan autism och metyleringsmönster i de tre aktuella promotorerna i CREBBP och om ett liknande projekt skulle genomföras i framtiden finns det möjlighet för vidare utveckling. / Autism is a neuropsychiatric disability which in various extent affects the individual's way of thinking, being and communicate. It has been shown that heritage contributes to the development of autism, and science suggests there is a connection between autism and an imbalance in the methylation-pattern in specific genes in the DNA. The purpose of this study was to examine if a methylation pattern could be distinguished for individuals who had abnormalities in genes that are believed to be correlated with autism. This was examined in three promoter regions in the gene CREBBP. The result was then compared with the methylation pattern in the same region for individuals without autism to assess whether there is a difference between the two groups.  The department of rare diseases on SciLifeLab provided this project with sequencing data from the individuals. To find a methylation pattern, two Matlab programs were developed. One to visualize the methylation in a gene’s promotor region and the other to numerically compare two individuals' methylation patterns. The result did not show any clear connection between autism and the methylation in the different promotor regions. If a similar project would be carried out in the future, there is a possibility of further development.