I dagens informationssamhälle blir konkurrensen allt hårdare och servicen gentemot kunden ett allt viktigare konkurrensmedel. Servicen som frontpersonal levererar gentemot kunderna blir extra viktig inom tjänsteföretag då det är en central del av verksamheten. För att frontpersonalen ska vilja göra ett så bra arbete som möjligt och agera serviceinriktat i interaktionen med kunderna är det då viktigt att de är motiverade. Handlingsfrihet är ett verktyg för att motivera sina anställda och innebär, ”Att ge anställda befogenhet att själva fatta beslut och agera efter eget huvud i problematiska situationer”. Det finns många studier som tyder på att handlingsfrihet hos frontpersonalen kan leda till ökad arbetstillfredsställelse som i sin tur kan leda till ökad motivation och bättre arbetsprestation.   Handlingsfrihet behöver dock inte nödvändigtvis leda till en mer motiverad frontpersonal som levererar en bättre service gentemot kunderna. Det är inte passande att ge alla i personalen handlingsfrihet eftersom inte alla vill axla det ansvar som följer med handlingsfriheten. En väl fungerande handlingsfrihet kan leda till ökad servicekvalitet gentemot kunden samtidigt som frontpersonalen upplever ett ökat förtroenden, välmående och motivation. Detta skulle då utgöra en yttre autonomt motiverande faktor vilket är när yttre motivationsfaktorer stämmer överens med individens egna värderingar och denne finner en inneboende glädje samt vilja i att utföra uppgifterna. Samtidigt kan en misslyckad handlingsfrihet även leda till stress och osäkerhet som i sin tur kan resultera i felaktiga beslut, försämrad servicekvalitet och en minskad motivation. Människor är olika och reagerar på olika sätt i olika situationer, vissa kanske stimuleras av ansvarstagande, ökat förtroende och utrymme för kreativitet och frihet i sitt handlingsutrymme samtidigt som andra kan vara intresserade av att ha tydliga riktlinjer för vad som ska göras oavsett situation. Utifrån ovanstående bakgrund har studien följande problemformulering:   Hur påverkar handlingsfrihet frontpersonalens upplevda yttre autonoma motivation inom tjänsteföretag?   Syftet med denna studie är att skapa en fördjupad kunskap om hur handlingsfrihet påverkar frontpersonalens yttre autonoma motivation samt att resultatet ska kunna användas av ledare inom främst tjänstesektorn.   Studien använder sig av en kvalitativ metod med en induktiv ansats som grund. För insamlandet av data har elva semistrukturerade intervjuer genomförts och transkriberat där respondenterna utgörs av kundtjänstpersonal på de fem största bankerna.   Slutsatserna visar att handlingsfrihet kan leda till en ökad yttre autonom motivation. Om det ger en ökad yttre autonom motivation eller inte beror dock till stor del på individens egen inställning till handlingsfrihet. För att kunna avgöra om handlingsfrihet passar för individen kan ledaren identifiera det genom att analysera individernas personlighetsdrag. Detta då det finns ett tydligt samband där de respondenter med högre grad av personlighetsdragen tenderar att skapa en ökad yttre autonom motivation vid mycket handlingsfrihet medan de personer som med en lägre grad av personlighetsdragen istället tenderar att få en minskad motivation av handlingsfrihet.

Syftet med studien var att undersöka om det förelåg några skillnader i upplevelsen av inre arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland tjänstemannakonsulter inom ett bemanningsföretag beroende på antal uppdrag. Syftet var även att undersöka om det förelåg någon interaktionseffekt mellan hur väl uppfyllda de inre motivationsbehoven var och antal uppdrag. Ytterligare ett syfte var att undersöka vilket motivationsbehov som predicerade generell arbetstillfredsställelse främst. Studien genomfördes inom ett bemanningsföretag i mellansverige, där 70 tjänstemannakonsulter deltog genom att besvara en webbenkät. Mätinstrumenten som användes var Basic Need of Satisfaction at work scale (BNS) och Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). BNS mätte de inre motivationsbehoven; autonomi, kompetens och samhörighet och MSQ mätte inre och yttre arbetstillfredsställelse. Resultatet visade en signifikant skillnad i upplevelse av de inre motivationsbehoven där kompetens och samhörighet skattades högre än autonomi. Resultatet visade även att autonomi predicerade generell arbetstillfredsställelse främst i gruppen med 1-3 uppdrag medan i gruppen med 4-12 uppdrag var det kompetens som predicerade generell arbetstillfredsställelse främst. / The purpose of the study was to examine whether there were any experience difference of intrinsic work motivation and work satisfaction among agency workers depending on the amount of assignments. The purpose was also to examine whether there was an interaction between the amounts of assignments and how well met the work motivations needs were and finally to examine which motivation needs that predicted general job satisfaction best in the groups. The study was conducted within an employment agency in Sweden, where 70 agency workers participated by answering an online questionnaire. The measuring instruments used were Basic Need of Satisfaction at work scale (BNS) and Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). BNS measured the intrinsic motivation needs; autonomy, competence and relatedness while MSQ measured internal and external work satisfaction. The results showed that there was a significant difference in the experience of the intrinsic motivation needs; competence and relatedness was higher estimated than autonomy. The results also showed that autonomy was the best predictor of general job satisfaction in the group with 1-3 assignments while competence was the best predictor of general job satisfaction in the group with 4-12 assignments.

Denna uppsats handlar om hur motionärer upplever musiken under styrketräningspass vid gruppträning och vad i musiken som är motiverande. För att samla in material till uppsatsen har jag använt mig av observation, enkät och analys av musik vid ett och samma styrketräningspass på Olympen Träningscenter. Empirin har utvärderats och tolkats utifrån den motivationsteorin som utarbetats av forskarna Edward L. Deci och Richard M. Ryan från University of Rochester i New York, som kallas för Self-Determination Theory eller SDT. Mina resultat visar att majoriteten av deltagarna tycker det är viktigt med musik vid träning för att känna motivation. Som viktigaste musikaliska faktor upplevs i detta samband musikens tempo. Mina observationer och informanternas enkätsvar tyder också på att musiken hjälper till att öka motionärernas inre motivation som får anses som den mest varaktiga kategorin av motivation.

Relative autonomy describes the degree to which people connect their actions to internal values and goals, rather than external standards and expectations (Deci & Ryan, 2000). The present research examined how relative autonomy moderates defensive responses to psychological threats. The first set of studies compared the effects of negative performance feedback to negative feedback about internal aspects of the self (i.e., motivation). The latter threat was expected to be more self-relevant to higher than lower autonomy individuals, who typically do not react defensively to performance threats. In Study 1 (N = 106), having a more autonomous disposition predicted decreased positive affect in neutral and performance threat conditions, but not under motivation threat. In Study 2 (N = 165), participants having a more autonomous disposition showed a consistent desire to engage in intrinsic pursuits across all conditions, but a decreased interest in extrinsic pursuits when threatened. The second set of studies aimed to expand the spectrum of threat-responses to determine whether autonomy would predict greater commitment toward personal goals upon exposure to universally relevant threats (i.e., mortality salience, relational threat). Results of Study 3 (N =120) suggested that more autonomous participants reacted to the threat of mortality (i.e., thinking about their own demise) by planning for future goals and maintaining positive affect. Study 4 (N = 122) compared positive with negative relationship feedback and revealed that participants higher in autonomy were increasingly likely to agree with positive, and disagree with negative, feedback. Additionally, autonomy predicted consistent positive affect and sustained engagement with intrinsic pursuits. In sum, compared with individuals lower in autonomy, those higher in autonomy displayed more positive affect and eagerness to accept positive feedback under a variety of threats, including threats to motivation, relational need satisfaction, and existence as an individual. More autonomous participants distinguished themselves from less autonomous participants by sustaining their interest in existing pursuits and selectively disengaging from less intrinsic activities. Expanding on existing self-determination theory research, these results suggest that a more autonomous disposition relates to greater positivity overall and to a tendency to react to threat with focus on and discernment among personal goals.

Studien handlar om svenska gymnasieelevers motivation för att studera matematikämnet. Den teoretiska grunden hämtas ifrån Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 1985). Studiens syfte är att undersöka hur väl gymnasieelevers egen uppfattning om sin motivationsnivå kan prediceras genom de fyra ingående motivationsorienteringarna i Self-Determination Theory: (1) external regulation; (2) introjected regulation; (3) identified regulation; och (4) intrinsic motivation. Deltagarna (n = 132), 44 pojkar, 84 flickor och fyra som valde att inte specificera kön, studerar vid två gymnasieskolor i Falu kommun. Deltagarna fick via en webbsida besvara en enkät som mätte variablerna: upplevd motivationsnivå, external regulation, introjected regulation, identified regulation och intrinsic motivation. Multipel regression användes för att testa om de ingående variablerna i Self-Determination Theory kan predicera deltagarnas upplevda motivationsnivå. Resultatet visar att 69.9% av upplevd motivationsnivå kan förklaras genom de fyra ingående motivationsorienteringarna. De ingående fyra motivationsorienteringarna fanns ordnade enligt teori, vilket innebar att faktorer som upplevs mer autonoma också indikerar på högre motivationsnivå. Studiens resultat visar att gymnasieelevers självupplevda motivationsnivå kan prediceras genom Self-Determination Theory och dess motivationsorienteringar. De deltagare som skattar sin egen motivationsnivå som hög, är också de deltagare som i högst grad drivs av identified regulation och inre motivation, liksom att de deltagare som skattar sin självupplevda motivationsnivå som lägre drivs mer av yttre motivation.

Undersökningens syfte var att undersöka gymnasielevers motivation till ämnet Idrott och Hälsa. Studien har utgått från en kvantitativ forskningsansats där enkätformulär tillämpats vid utförandet. Insamlad data kommer från 82 respondenter, valda efter en strategisk urvalsprincip. Med anledning av att antalet respondenter är begränsat ämnar studien bara att uttala sig som de respondenter som också ingår i studien. Studien har sin teoretiska grund i Self Determination Theory (SDT) som förklarar motivation utifrån det inre värdet i en aktivitet, inre motivation, eller från yttre faktorer i omgivningen, yttre motivation, eller en total avsaknad av motivation, amotivation. Detta teoribygge har kompletterats av två underteorier. Den ena, Basic Need Theory, handlar om att inre motivation är beroende av individens upplevelse av tre grundläggande psykologiska behov; kompetens, självständighet och samhörighet. Den andra, Organismic Integration Theory, handlar om att yttre motivation kan delas in i fem olika motivationsprofiler; (1) amotivation, (2) yttre reglering, (3) introjicead reglering, (4) identifierad reglering, (5) inre reglering, i ett kontinuum efter fallande nivå av reglering från yttre faktorer. Inom SDT kopplas dessa teorier samman och påvisar att en högre grad av tillfredsställda grundläggande psykologiska behov innebär en lägre grad av reglering från yttre faktorer. Sammantaget har resultatet av denna studie visats att eleverna övergripande upplever att det finns möjlighet att påverka undervisningens innehåll, utvecklas och utmanas genom undervisningen och att det finns en social miljö där de trivs. Vidare visar resultatet av studien att eleverna inte i någon större utsträckning upplever sig reglerade från yttre faktorer. Resultatet visar även på en viss tendens till ett negativt samband mellan de grundläggande psykologiska behoven och de fem motivationsprofilerna. Med detta innebär att när graden av tillfredställelse av de tre grundläggande psykologiska behoven ökar så minskar nivån av den upplevda nivån av yttre reglering. Resultatet visade även på att tendenser som tyder på att de elever som är aktiva i en idrottsförening utanför skolan har en högre tillfredställelse av de tre grundläggande psykologiska behoven än de elever som inte är föreningsaktiva.

People experience autonomy when they perceive their behaviour to be volitional and they feel controlled when their behaviour is driven by external demands or internal pressures. Gaine and La Guardia (2009) developed the Motivations for Relational Activities (MRA) scale to assess the extent to which romantic partners feel autonomous and controlled in a variety of specific relational activities. In a sample of mostly non-married individuals, Gaine and La Guardia (2009) found that the more willing and the less pressured individuals feel to engage in relational activities, the greater their relationship well-being. Study 1 examined whether autonomous and controlled activity motivations have similar implications for relationship well-being for married individuals. Results replicated the results from the non-married sample (Gaine & La Guardia, 2009). Study 2 assessed the relational activity motivation of both partners in married and common-law relationships and examined how one’s own motives relate to one’s own relationship well-being and one’s partner’s relationship well-being. Results suggested that one’s own motivations toward relational activities predict one’s own relationship well-being but not one’s partner’s well-being, with the exception of men’s relationship satisfaction, which was positively predicted by women’s autonomous activity motivation. Study 2 also employed daily diaries to examine the implications of each partner’s activity motivations for partners’ daily relational functioning and well-being. Results showed that when individuals are more willing and less pressured to engage in relational activities, they experience greater daily relationship well-being. Further, when individuals are more willing and less pressured in their relational activities, they are observed by their partner to be more engaged and responsive on a day-to-day basis. Finally, women’s willing engagement of relational activities emerged as a particularly important predictor of their own as well as men’s relational functioning and wellness.

In this study, I explored the motivations of high school instrumental music teachers to participate in competitive jazz festivals, specifically those sponsored by the California Music Educators Association (CMEA) Bay Section. I was interested in learning the specific needs participation in competitive festivals satisfied for high school music educators. Based on the tenets of Self-Determination Theory (SDT), I investigated whether the three basic psychological needs of autonomy, competency, and relatedness were among the needs being satisfied. I was curious whether an individual’s background in jazz or any other factors had any bearing on their decision to participate. Through interviews teachers shared their experiences, both positive and negative, of participating in competitive jazz festivals. The following research questions guided this study: 1. What motivates high school music teachers to participate in competitive jazz festivals? 2. What specific needs are satisfied through their participation? 3. How does one’s jazz background influence motivation to participate in CMEA Bay Section events? In answering the aforementioned research questions, I chose a case study design. Interviews with twenty-nine high school instrumental music teachers were conducted at their respective work sites, except for three phone interviews and one via electronic mail. Five themes identified through data analysis about festivals specifically included feelings about competition, judging, negative feedback from adjudicators, hearing and seeing other groups, and a suggestion for the addition of a clinic for all participating groups. Six general themes about CMEA Bay Section or participants’ feelings included more progressive thinking, a perception that youth among adjudicators was inadequately represented, a notion that festivals provided opportunities for process and growth, a feeling that many were forced to weigh the costs versus the benefits of participation, an expressed feeling of isolation in the profession, and a lack of awareness on the part of administrators about their participation in CMEA Bay Section jazz festivals.

Master of Science / Department of Horticulture, Forestry, and Recreation Resources / Jeffrey Skibins / Citizen science is a method of carrying out scientific research with the help of untrained citizens. Citizen science carries multiple potential benefits for scientific inquiry, but in order to be effective must facilitate mutually beneficial settings. The most prevalent use of citizen science has been in ornithology. Bird based citizen science projects have been highly successful and have facilitated mutually beneficial projects. The field of citizen science is changing with the onset of new technologies. These technologies may expand the opportunities of citizen science, but it is important that a mutual benefit is maintained. This study uses self-determination theory, a theory of human psychological needs and motivations, to address motivational factors of bird based citizen science participation to provide a framework by which to maintain the necessary mutual benefit. This study consists of responses from an online survey administered to subscribers of birding listservs across the country. Analysis of the responses found that the need for relatedness is most consistently related to participants’ motivations. The suggestion is made that future citizen science efforts focus on the community building aspects of participation. Other nuances of the data and ideas for further research are discussed.

To help protect the environment people need to change current non-environmental behaviours into more sustainable behaviours. By understanding habits for pro-environmental behaviours, people can strive toward building a more sustainable future. The goal of this thesis was to identify different types of repeated pro-environmental behaviours and how to best foster strong habits for pro-environmental behaviours. To achieve this purpose we combined the theoretical framework of habits (Bargh, 1994; Verplanken, 2006) with the theoretical framework of self-determination theory (SDT; Deci & Ryan, 1985; 2000) to address current gaps in the habit literature. The present thesis is comprised of two articles. The first article determined if the proposed indicators of habits (i.e., behaviour frequency, habit strength, and behaviour interference) could identify different patterns of repeated pro-environmental behaviours predicted by habit and self-determination theory using cluster analysis. The three studies provided support for the three proposed types of repeated behaviours: weak habits, repeated behaviours with interference, and strong habits. These results were very robust since the same pattern was found across three studies, three samples, and three different target behaviours. The second article used the groups (i.e., weak habit, repeated behaviour with interference, and strong habit) in exploratory multinomial logistic regression analyses to identify factors related to pro-environmental behaviours which distinguished between the different types of repeated behaviours. Once again, the same three types of repeated behaviours were found across these three studies, with three new samples and two different target behaviours. Three predictors fairly consistently identified differences between the groups: autonomous motivation toward the environment, perceived importance of the environment, and the frequency of other pro-environmental behaviours. The implications of the thesis findings are discussed in relation to self-determination theory and the study of habits.