Vest, H. (2012).Möjligheter och hinder för samverkan inom offentlig sektor. Uppsats i pedagogik på kandidatnivå. Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi. Denna undersökning syftar till att belysa upplevda möjligheter och hinder för samverkan, i arbetet med ungdomar rörande alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Studiesubjekten utgörs av 14 anställda på en kommun i södra Norrland. Metoden som använts i undersökningen är semi-strukturerad enkät med ett fåtal öppna frågor som ger utrymme för respondenterna att uttrycka sina upplevelser. Respondenternas svar har kategoriserats utifrån en analysmodell som belyser inre och yttre möjligheter och hinder för samverkan. Tidigare forskning rörande studieobjektet visar att samverkan har blivit en nödvändighet inom offentlig sektor idag i takt med att verksamheter renodlats och organisatoriskt gått från en centraliserad styrmodell till en decentraliserad. Samtidigt saknas en helhetssyn inom offentlig sektor som gör att individer i behov av hjälp ofta slussas mellan olika myndigheter i takt med att de utfört sitt eget specifika uppdrag. En fungerande samverkan är beroende av en mängd möjligheter och hinder kopplade dels till individer och dels till organisationen och dess struktur. Undersökningen visar att en majoritet av respondenterna besitter inre möjligheter för samverkan, i form av en vilja att samverka och en upplevelse av att samverkan är något positivt som främjar arbetet och gynnar resultatet. En majoritet av respondenterna upplever att de begränsas av yttre hinder kopplade till organisationen, främst faktorer som tid, ledarskap, förankring och strukturer för samverkan.

Black American women have the highest screening rates for cervical cancer among all the ethnic groups in the United States. Even though evidence from the literature suggests that the number of deaths from cervical cancer in the United States could be reduced by preventive screening, this particular minority population still suffers disproportionately higher mortality from the disease than the other minority and majority populations in the United States. This study was proposed to investigate cancer screening disparities among different subpopulations of women residing in the United States during 1999, and to recommend public health interventions that could potentially increase cervical cancer screening rates, thereby decreasing differential mortality rates for cervical cancer among these subpopulations. The Preventive Health Model in conjunction with data from the 1999 Behavioral Risk Factor Surveillance System was used to identify the covariates of cervical cancer screening behavior in an ethnically diverse population of American women residing in the United States during the specified timeframe. Univariate, bivariate and multivariable logistic regression procedures were used to evaluate the association between each one of the independent variables and the dependent variable (compliance with the 1999 cervical screening guidelines of the American Cancer Society). One of the major findings of this study was that Black, White and Hispanic American women were more similar in their screening behavior than dissimilar. The study also showed that the disparity in cervical cancer screening behavior in this population is in age, rather than in ethnic origin. Black, White and Hispanic American women of child-bearing age (18-44 years) were more likely to be compliant with the 1999 cervical cancer screening guidelines of the American Cancer Society, than Black, White and Hispanic American women who were not of child-bearing age (45 to 64 years). Implications for public health intervention studies are discussed, and recommendations made for future research in this area of cervical cancer screening behavior.