Stuttgart, Univ., Diss., 1999.

Zugl.: Frankfurt (Main), Univ., Diss., 2006

Inför detta examensarbete hade båda författarna enligt dem själva mött relativt lite bildteori i skolan. Eftersom teorin har varit så pass central på högskolan väcktes ett intresse för frågan: Hur arbetar bildlärare på fältet med teoretiska begrepp och bildanalys.Begreppet vi har valt att arbeta är semiotik och hur bildlärare arbetar med detta. Vi har varit ute på fem högstadieskolor och intervjuat fem bildämneslärare. Vi har valt att göra detta med semistrukturerade intervjuer. För att få insikt och kunna behandla våra frågeställningar har vi använt oss av litteratur som berör ämnet semiotik och semiotik i bildundervisning. Resultatet vi fick var blandat men gick i stora drag ut på att semiotiken inte prioriteras då det inte finns tid för det. Tre av våra informanter använde semiotiken vagt i deras undervisning, de två andra prioriterade inte nyttjandet av begreppen.

Studien undersöker Twitters/X's två senaste logotyper genom en semiotisk analys samt semistrukturerade intervjuer.

This thesis covers the animation technique rotoscoping and how abstraction of an animation’s information affects the viewer’s perception. This problem has been studied through creating three rotoscoping animations. These animations have been viewed and discussed in focus groups and the result has been analyzed through a semiotics and representation theoretical perspective. The result shows that the more abstract an animation is, the harder it is to understand meaningful information in it. This study also covers the significance of cultural and contextual aspects on how meaning is formed and shows on the result that if a viewer is familiar with the subject of the animation, the more likely it is that he or she easier could understand the animation.

Mitt examensarbete utgår från ett tidningsfotografi som var med i Svenska Dagbladets näringslivsbilaga den 4 augusti 2009. Det är ett fotografi av tre män i motljus som rör sig i Kaupthing Banks huvudkontor i Reykjavik på Island. Tidningsbilden illustrerar en dramatisk händelse i den isländska finanshistorien. Rubriken lyder "Kompislån drev på bankkrasch". Artikeln och artiklarna som följer under några år, beskriver hur ett fåtal islänningar har lånat pengar och köpt upp norska och brittiska banker, för att senare låna ut tiotals miljoner kronor till bankens ägare och sina kompisar, ofta utan säkerhet. Följden blir att Islands ekonomi kraschar och varenda islänning dras med i den största ekonomiska krisen som landet har varit med om i modern tid. Jag fascinerades av det till synes lugnt estetiska fotografiet som är ovanligt som illustration på närngslivssidorna i en dagstidning. Jag fick lust att undersöka bilden närmare med hjälp av metoden semiotisk näranalys. Det är denna analysmetod och tillämpningen av metoden på tidningsfotografiet och hela tidningsidan som uppsatsen handlar om. I den gestaltande delen av mitt examensarbete har jag målat en förstoring av tidningsfotografiet och lagt till en leksak som visar på de personliga associationer som bilden väcker hos mig. Kontrasten mellan det strikta lite dämpade motljusfotografiet av tre kostymklädda män och ansiktet av ett litet lyckotroll som spränger genom duken förändrar bilden påtagligt. I den semiotiska näranalysen försöker jag analysera det konnotativa budskapet som bilden förmedlar på en kollektiv nivå. Mitt lyckotroll får stå för något som i semiotiken kallas för punctum, det vill säga individuella assiociationer som uppstår hos mig. Genom att måla motivet har jag genom handens arbete lärt känna bilden på ett annat sätt än när jag endast ser på den.

Utvecklingen av sociala medier såsom t.ex. Facebook och Instagram har inneburit nya möjligheter att kommunicera sin livsstil och sina personliga val, som överskrider såväl kulturella som geografiska gränser. Nya gemenskaper skapas. Detta får betydelse för hur konsumenter kommunicerar med varandra samt hur märkesinnehavarna kommunicerar med sina kunder. Syftet med min studie är att undersöka hur en märkesinnehavare inom mode använder sociala medier, i detta fall Instagram, i sin kommunikation med kunderna för att skapa engagemang kring sitt varumärke. Aktuell forskning visar att värde i varumärket skapas genom en ömsesidig kommunikation mellan märkesinnehavaren och konsumenterna. Kommunikationen sker både mellan märkesinnehavare och konsumenter samt mellan konsumenterna i en märkesgemenskap. Storytelling är ett verksamt medel i denna meningsskapande process. En semiotisk analys användes för att analysera bilderna och hur de bidrar till märkets storytelling. Resultatet visar att Instagram ger märkesinnehavare och konsumenter möjlighet att gemensamt skapa värde. De tekniska funktionerna i applikationen gör det lätt för märkesinnehavare att interagera med sina konsumenter och skapa en dynamisk märkesgemenskap. På Sabo Skirts instagramkonto är märkesinnehavaren och följarna tillsammans märkets författare. Följarna använder kläderna och ger dem betydelse i sin egen vardag samtidigt som märkesinnehavaren skapar möjligheter för dem att synas på ett instagramkonto med 1,5 miljoner följare. Detta kan tolkas med hjälp av teorin uses and gratifications som säger att användningen av media alltid är målinriktad. Människor väljer aktivt media efter vilka deras behov är och hur väl användningen tillfredsställer dessa behov.

I denna studie undersöks vad förskolepersonalen uppfattar som goda matematiska miljöer inomhus- respektive utomhus, samt hur dessa miljöer kan kopplas till läroplanens mål gällande matematik. Genom att låta personal i förskolan ta bilder på miljöer samt kommentera dessa bilder som de bedömer har goda förutsättningar för matematiskt lärande har vi, med hjälp av en semiotisk bildanalys samt en innehållsanalys, kunnat plocka ut viktiga aspekter i miljön samt vilka områden som förskolepersonalen lägger mest fokus på i de matematiska miljöerna. Resultatet visar att förskolepersonalen som deltagit i vår undersökning lyfter matematik som berör läroplansmålen på olika sätt och att många av personalens ord faller in under flera kategorier inom läroplanen. Miljöerna inom- och utomhus skiljer sig på flera områden men de gemensamma nämnarna i miljöerna är skapande och konstruktion. De goda inomhusmiljöerna är de som erbjuder ett välsorterat material och tillfällen för barn att arbeta finmotoriskt medan goda utomhusmiljöer erbjuder matematikinlärning med hela kroppen.

Syftet är att undersöka antiflykting-propaganda på sociala medier med fokus på multimodala texter för att förstå vilken bild av flyktingar som ges, i texter med olika modaliteter.  -Hur kan antiflyktingkampanjer på sociala medier förstås utifrån teori om propaganda? -På vilket sätt reproducerar antiflykting-propaganda myter med grund i orientalism? -Vilka ord och/eller begrepp används i propaganda materialet för att beskriva flyktingar och övertyga mottagaren om att gränserna bör stängas? Artikeln "Sweden: State-funded Muslim sniper training", blogginlägget "Shariapoliser nu lagliga i Tyskland" samt bilderna "Flykting vs Terrorist" och "Rape, Rape, Rape: You can do it in Finland" ligger till grund för analysen. Materialet analyseras via propaganda-tekniker, Edward Saids studie om orientalism och med redskap från semiotiken. Huvudresultatet visar att propaganda-teknikerna förenkling, förstärkning, förtätning och förklädnad används aktivt. Digital kommunikation utgår från den klassiska propaganda-modellen. Sex myter har identifierats som grundar sig i en islaminriktad orientalism. Materialet innehåller ett avhumaniserande språkbruk.

Idén om att vår bild av verkligheten konstrueras till stor del utifrån medierna är i min mening mycket intressant, men är bilderna vi dagligen matas med verklighetsförankrade? Att påstå att det finns ett korrekt och ett felaktigt sätt att framställa kön på vore att föra sig med osanning men att stereotypera könsrollerna borde kunna undvikas, kan tyckas. Min fråga var hur det förhåller sig i ett av Sveriges största modemagasin för kvinnor. I den här uppsatsen undersöker jag hur det svenska modemagasinet Styleby, med modeprofilen och entreprenören Elin Kling i spetsen, framställer kvinnan. Undersökningen är gjord ur ett genusvetenskapligt perspektiv. Delarna som analyserats är ledarsidan eftersom den i min mening sätter prägeln för magasinet samt modereportagen eftersom det är där mest resurser används. Semiotiken i Barthes version, där begreppen denotation och konnotation står i centrum, användes som huvudsaklig metod. I Barthes semiotiska modell analyseras bilden i två steg där det första steget, denotationen, är läsarens omedelbara förståelse och den andra nivån, konnotationen, är det samspel som uppstår då bildens tecken möter läsarens förkunskaper och kulturella förståelse. Vid analyserna av ledarsidan förstärktes semiotiken med en textanalytisk metod som kan säga något mer om tilltalet. Enligt min analys porträtterar Styleby i sina modereportage kvinnan som ung och smal vilket inte skiljer sig från hur modemagasin traditionellt framställer kvinnan. Det finns en ambition till en etnisk variation men som enligt min åsikt skulle kunna förbättras ytterligare. Magasinet tenderar att emellanåt framställa kvinnan som underordnad och ett sexuellt objekt men det är något mindre tydligt i de senare numren är i de tidiga. Kvinnorna porträtteras aldrig uttryckligen i en arbetssituation eller ett officiellt sammanhang vilket kan tolkas som att myten om att kvinnan är mindre viktig än mannen på en samhällelig nivå upprätthålls. På ledarsidan porträtteras kvinnan som en förebild: ambitiös, och självständig men medveten om vilka förmåner ett fördelaktigt yttre kan ha.