No description available.

<p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken diskurs som präglar nyhetsartiklar (från Dagens Nyheter och Aftonbladet) som handlar om terrorism och terrorister. </p><p>Teori: Studien görs ur ett diskursanalytiskt och semiotiskt perspektiv genom att studera artiklarnas huvudsakliga ämne, den schematiska strukturen samt hur ordföljden och ordvalet ser ut i nyhetstexterna. </p><p>Metod: Undersökningen grundar sig dels på en kvantitativ analys där artiklarnas huvudsakliga ämne bestäms, dels på en djupare, kvalitativ analys där nyhetstexterna granskas mer ingående gällande den språkliga formen. </p><p>Resultat: Resultaten visar att den språkmässiga skillnaden i rapporteringen om terrorism i artiklarna från de båda tidningarna är marginell. Den största skillnaden ligger dels på det kvantitativa planet gällande de huvudsakliga ämnena, dels på den schematiska uppbyggnaden. Diskursen överlag i artiklarna grundar sig på synsättet att terrorism utgör ett hot mot samhället, vilket i ett längre perspektiv skulle kunna leda till hat och förakt mot Arabvärlden och människor som kommer därifrån.</p>

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken diskurs som präglar nyhetsartiklar (från Dagens Nyheter och Aftonbladet) som handlar om terrorism och terrorister. Teori: Studien görs ur ett diskursanalytiskt och semiotiskt perspektiv genom att studera artiklarnas huvudsakliga ämne, den schematiska strukturen samt hur ordföljden och ordvalet ser ut i nyhetstexterna. Metod: Undersökningen grundar sig dels på en kvantitativ analys där artiklarnas huvudsakliga ämne bestäms, dels på en djupare, kvalitativ analys där nyhetstexterna granskas mer ingående gällande den språkliga formen. Resultat: Resultaten visar att den språkmässiga skillnaden i rapporteringen om terrorism i artiklarna från de båda tidningarna är marginell. Den största skillnaden ligger dels på det kvantitativa planet gällande de huvudsakliga ämnena, dels på den schematiska uppbyggnaden. Diskursen överlag i artiklarna grundar sig på synsättet att terrorism utgör ett hot mot samhället, vilket i ett längre perspektiv skulle kunna leda till hat och förakt mot Arabvärlden och människor som kommer därifrån.

I detta arbete har jag undersökt hur man kan tillämpa teorier inom informationsdesign för att gestalta en designlösning som hjälper klättrare att minnas moment från topprepskursen.Svenska klätterförbundet vill utforma ett material med information om klättringsmoment som genomförts under topprepskursen. Materialet ska ges ut till examinerad klättrare i samband med att topprepskursen inomhus avklarats, för att påminna om vad för moment som genomförts under kursen. Tidigare material som ska fylla samma syfte finns tillgängligt men är inte utvecklat för att ges ut i samband med avklarad kurs. En designlösning som utifrån teorier inom informativ bild och kognition har producerats och testats genom öppna observationer. Resultatet i arbetet var att sju av åtta testpersoner i en observation kunde minnas hur ett praktiskt moment skulle utföras utifrån designförslaget.

Ph.d.-afhandling. / Med litteraturhenvisninger.

Zugl.: Zürich, Univ., Diss., 2009

Title: What are you doing - A study in the Swedish Armed Forces marketing Authors: Johanna Hillforth &amp; Linda Olander Tutor: Josef Pallas Purpose: The purpose of this thesis was to analyze the communicative functions as the Swedish Armed Forces uses in its marketing communications. Method and material: The used method in this study is a qualitative semiotic content analysis, and the material analyzed is five ads from five of their latest advertising campaigns. Main results: The results of the study have shown that the Swedish Armed Forces primarily uses three of the four communicative functions in their communication, by being of informative, expressive and affecting nature.

Syftet med denna studie var att undersöka hur meningsskapande resurser såsom text och bild ur ett multimodalt perspektiv samspelar i matematiska uppgifter. Detta undersöks i matematiska läroböcker från dels 1980-talet och dels 2000-talet. Uppgifterna väljs ur två kapitel som innehåller uppgifter som berör enheter och skala. Studien är vidare skriven utifrån ett sociosemiotiskt perspektiv på multimodalitet som genomsyrar analysen av materialet och detta görs genom att använda kvalitativ textanalys. Utifrån resultatet framgick det att uppgifterna har ett lägre samspel mellan de meningsskapande resurserna i de multimodala texterna, vilket innebär att text och bild tillsammans med andra semiotiska resurser fick en större betydelse på egen hand. I samband med att uppgifterna, text och bild, uppnådde ett högre samspel ingick även andra semiotiska resurser. Vilket resulterade att resurserna fick en högre betydelsepotential tillsammans än vad de fick var för sig och det ledde till att en interaktion skapades mellan de meningsskapande resurserna. I samband med att handlingarna integreras på högre nivå uppnåddes en kommunikativ handling mellan individen och den multimodala texten. De förändringarna som fanns i de valda läroböckerna var att 2000-talets matematik lärobok innehåller fler semiotiska resurser än läroboken från 1980-talet. De matematiska texterna var multimodala och utifrån teorin sociosemiotisk framställdes ett meningsskapande när individer använder en kombination av semiotiska resurser, vilket resultatet har visat.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur flickor/kvinnor respektive pojkar/män framställs i Sveriges Televisions kanal Barnkanalen, vilka egenskaper och utseenden de två könen tillskrivs samt om några stereotyper förekommer och i så fall vilka de är. Detta har undersökts med hjälp av semiotiska analyser och med genusperspektiv som teoretisk utgångspunkt, t.ex. Hirdmans genussystem och genuskontrakt, Josefsons teorier om kvinnliga respektive manliga egenskaper och aktiviteter, Connells olika sorters maskuliniteter samt Rönnbergs stereotyper i barn-tv. Undersökningen visar att flickor/kvinnor i barnprogrammen ofta framställs enligt vad som anses vara typiskt kvinnligt när det gäller utseende och yttre attribut, men i de flesta fall även har egenskaper och ägnar sig åt aktiviteter som anses vara typiskt manliga. Pojkar/män i barnprogrammen framställs för det mesta utifrån vad som anses vara typiskt manligt både när det gäller utseende, egenskaper och aktiviteter. Den mest förekommande stereotypa rollfiguren bland flickor/kvinnor i barnprogrammen är Den självständiga (yrkes)kvinnan medan den vanligaste bland pojkarna/männen i barnprogrammen är Vännen/Hjälparen.

Varje dag utsätts vi för reklam från företag som försöker nå ut med sina budskap. Det kan vara på bussen, i pauserna under favoritprogrammet på TV, i tidningen eller på biografen. Konkurrensen om konsumenternas uppmärksamhet växer ständigt (Mårtenson, 2009; Parente, 2000). Vad ska då företagare ta sig till för att ligga steget före sina konkurrenter? Gerillamarknadsföring är en relativt ny marknadsföringsmetod som ämnar nå sina konsumenter genom okonventionella metoder. Forskning kring gerillamarknadsföring har i huvudsak berört hur den uppfattas av konsumenter, liten vikt har lagts vid studiet av gerillamarknadsföringens uppbyggnad eller att försöka förstå gerillamarknadsföring ur ett strukturellt perspektiv, vilket denna studie ämnar göra. Därmed bidrar studien till fylla denna forskningslucka. En analysmodell har tagits fram med utgångspunkt i semiotiken och retoriken för att urskilja gerillamarknadsföringskampanjers inre strukturer. Modellen testas på två gerillamarknadsföringskampanjer: ”Coca-Cola Small World Machines” och ”Bordellen i Almedalen”. Analysresultatet visar att den analysmodell som ställs upp i studien är effektiv vid urskiljandet av gerillamarknadsföringskampanjernas inre strukturer. Studien bidrar till ökad kunskap om gerillamarknadsföring vilket i ett längre perspektiv kan påverka hur företag kommer marknadsföra sig i framtiden.