Syftet med denna uppsats är att analysera två för Sverige betydelsefulla kulturpolitiska styrdokument, för att analysera hur relationen mellan kultur och ekonomi gestaltas i respektive diskurs. Genom att jämföra 1970-talets med det tidiga 2000-talets kulturpolitik, med de kulturella och ekonomiska begreppens historiska utveckling från senmedeltiden och framåt, förklaras det spända förhållandet mellan kultur och ekonomi. De idéer och teorier som utgör grunden för de kulturpolitiska diskurserna kommer att analyseras genom att använda den hermeneutiska metoden, innehållsanalys och semiotisk diskursanalys, där olika strategier för kulturell och ekonomisk planering utgör idealtyper för uppsatsens undersökning. Samtidigt som kultur och ekonomi har en delad historisk utveckling i samband med det moderna samhällets uppkomst, blir det tydligt att det rör sig om två motsatta synsätt där antingen kulturen eller ekonomin ges prioritet i kulturpolitiken, där den ena blir ett ändamål för att uppnå den andra. / The purpose of this essay is to analyze two key documents in relation to Swedish culture policies, and to analyze how the relationship between culture and economy manifest in their respective discourses. By comparing the 1970’s to the early 2000’s cultural policies, with the cultural and economic terms and historical development from the late middle ages forward, theories and ideas from which the tense relationship between culture and economics will be explained. Also, by using the method of hermeneutics, content analysis and semiotic discourse analysis with the ideal types of different strategies for culture and economic, the ideas which formed the basics of the policies discourses will be shown. While showing that culture and economy has a shared historical development in conjunction with the development of modern society, the result showed two opposite points of view in which either culture or economics is considered a priority which leads to achieving the other.