Syftet med denna uppsats är att undersöka serier som en adekvat bärare av kunskap och därför ett möjligt didaktiskt instrument för att utveckla elevers lässtrategier i svenskämnet på högstadiet. Uppsatsen redogör för seriens definition och samhälleliga status samt möjligheter kopplade till genrens plats i skolan. Fokus ligger på serier som faller under kategorin grafiska romaner, vilka är omfattande serieverk som berättar en viktig historia. Stand-alone-stories och auteur är även viktiga begrepp eftersom de in- nefattar serier som inte är massproducerade och där serieskaparen är ansvarig för hela den kreativa processen. För att nå en djupare förståelse för serier innehåller serien ett analysinstrument baserat på semiotik. Instrumentet används för att analysera två gra- fiska romaner: Persepolis av Marjane Satrapi (2006) och Maus av Art Spiegelman (2009). Analysen visar att genom en fördjupad dekonstruktion av serier kan en större förståelse och kritisk förmåga utvecklas hos elever. Slutligen diskuteras möjligheterna för att använda serien i skolan med särskilt fokus på svenskämnet. / The focus of this thesis has been to research comics as an adequate holder of knowledge, and therefore a possible didactic tool to develop students’ reading strate- gies in Swedish language classrooms. The thesis engages in the definition and societal status of comics and the possibilities and obstacles connected to reading the genre in schools. Focus has been on comics that fall into the category graphic novels, which are more extensive works of comics that tell an important story. Stand-alone-story and au- teur are also important concepts since they encompass comics that are not mass-pro- duced and where the creator is responsible for the entire creative process. To reach a better understanding of comics the thesis contains an analysis instrument based on se- miotics. The instrument is then used to analyse two graphic novels: Persepolis by Marjane Satrapi (2006) and Maus by Art Spiegelman (2009). Our analysis shows that through an in-depth deconstruction of comics, a greater understanding and critical ability can be reached. Finally we discuss the possibilities of using comics in all sub- jects, particularly in language classes.

Jag vill undersöka vad som händer med en bibeltext när den berättas genom den tecknade seriens medie. Kan tecknade serier kan göra anspråk på att vara trogen grundtexten, på samma sätt som en översättning från grundspråket till ett annat språk? Kan serier förmedla såväl narrativ, genre och budskap och även mångtydigheten som bibelns texter i många fall erbjuder? Och kan tecknade serier i själva verket ge betraktaren/läsaren en djupare förståelse av skeendet än en översättning kan förmedla?