Att fela är mänskligt, att framhärda i felaktighet djävulskt. Empiri visar att klagomål sällan rapporteras i svenska försäkringsbolag trots att data visar att kunderna inte är helt nöjda med tjänsternas utformning. Syftet med denna kandidatuppsats är att bidra till en förklaring hur aktuell praktik inom klagomålshantering i svenska försäkringsbolag skiljer sig ifrån best practice genom att titta på motivationsfaktorer bland frontlinjeanställda. Vi använder oss av teoretiska perspektiv inom klagomålshantering, service recovery och Vrooms förväntansteori för motivation. En kvalitativ metod har tillämpats för att samla empiriska data från klagomålsansvariga och frontlinjeanställda genom semistrukturerade intervjuer. Sedan har denna data analyserats med hjälp av en för studien konstruerad modell. Studien är abduktiv då vi jämför teorin med empirin. Genom studien har ett antal upptäckter gjorts. En av dessa är att anställda i frontlinjen prioriterar customer recovery på grund av en stark motivation till att genom kundmötet gemensamt skapa värde med kunden. En annan är att dessa anställda agerar som interna kunder i organisationerna och prioriterar customer recovery före process recovery på grund av otillräcklig employee recovery.

Purpose: This paper aims to demonstrate that online complainants' reactions to a company's service recovery attempts (webcare) can significantly vary across two different types of dissatisfied customers ("vindictives" vs "constructives"), who have dramatically diverging complaint Goal orientations. Design/methodology/Approach: Online multi-country survey among 812 adult consumers who recently had a dissatisfying brand experience and turned to a marketer-generated social media site to voice an online complaint for achieving their ultimate complaining goals. Scenario-based online experiment for cross-validating the survey findings. Findings: Results suggest that "vindictive complainants" - driven dominantly by brand-adverse motives - are immune to any form of webcare, while "constructive complainants" - interested in restoring the customer-brand relationship - react more sensitively. For the latter, "no-responses" often trigger detrimental brand-related reactions (e.g. unfavorable brand image), whereas "defensive Responses" are likely to stimulate postwebcare negative word-of-mouth. Research limitations/implications: This research identifies the gains and harms of (un-)desired webcare. By doing so, it not only sheds light on the circumstances when marketers have to fear negative effects (e.g. negative word-of-mouth) but also provides insights into the conditions when such effects are unlikely. While the findings of the cross-sectional survey are validated with an online experiment, findings should be interpreted with care as other complaining contexts should be further investigated. Practical implications: Marketers have to expect a serious "backfiring effect" from an unexpected source, namely, consumers who were initially benevolent toward the involved brand but who received an inappropriate response.

<p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Den bakomliggande tanken med vår uppsats är att belysa tjänstekvalitet från ett kund- och medarbetarperspektiv. Vi ville dels undersöka medarbetarnas uppfattning om det egna företagets tjänstekvalitet och dels kundernas uppfattning av och förväntningar på företagets tjänstekvalitet. En annan aspekt som undersöks är hur kundrelationens längd påverkar den kundupplevda tjänstekvaliteten.</p><p><strong>Metod:</strong> Både sekundär- och primärdata har använts i uppsatsen. Vi har genomfört en litteraturstudie för att söka kunskap inom området tjänster och tjänstekvalitet. Därefter genomförde vi en förstudie i form av interjuver med befintliga kunder till företaget och slutligen gjorde vi en kvantitativ undersökning. Resultatet från denna analyserades sedan och jämfördes mot teoribildningen inom tjänsteområdet så att vi kunde besvara våra frågeställningar.</p><p><strong>Resultat & slutsats</strong>: Medarbetarnas uppfattning om den egna tjänstekvaliteten stämmer någorlunda överens med kundernas uppfattning om företagets levererade tjänstekvalitet. Däremot lyckas inte företaget på ett övergripande plan uppfylla kundernas förväntningar på tjänstekvaliteten. Vi kan konstatera att det finns stora skillnader i kundernas uppfattning beroende på hur länge man varit kund och vilken kundkategori man tillhör.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning</strong>: Det skulle vara intressant att undersöka företagets Service recovery process, både från ett kund och medarbetarperspektiv, genom en kvalitativ studie.Vi skulle även tycka det var spännande att undersöka om det finns några samband mellan den kundupplevda kvaliteten och exempelvis lojaliteten eller lönsamheten.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag</strong>: Denna uppsats belyser tjänstekvaliteten inte bara från ett kundperspektiv utan även från ett medarbetarperspektiv. Den visar även på kundrelationens påverkan på den upplevda tjänstekvaliteten. </p> / <p><strong> </strong></p><p><strong>Purpose</strong>: The underlying idea of our paper is to highlight service quality from a customer and employee perspective. We wanted to explore employees perceptions of their own company's services and consumers perceptions and expectations of the company's services. Another aspect being investigated is how the length of the customer relation affects the customer perceived service quality.</p><p><strong>Method</strong><strong>:</strong> Both secondary and primary data has been used in the paper. We have undertaken a literature review to seek knowledge in the field of services and service quality. Thereafter, we carried out a feasibility study where we interviewed existing customers to the company and finally we made a quantitative study. The results were then analyzed and compared against theories in the service quality area so that we could  find answers to our questions.</p><p><strong>Results & conclusion</strong><strong>:</strong> Employees perception of the service quality of their own company  agreed more or less with customers perception. However the company does not fully succeed in meeting customers' expectations for service quality. We noted that there are major differences in customers perceptions of service quality depending on the length of the relation with the company and category belonging.</p><p> <strong>Proposal for further research</strong><strong>:</strong> It would be interesting to examine the company's service recovery process, both from a customer and employee perspective, trough a qualitative study. We would also think it should be exciting to explore whether there is any correlation between the customer perceived quality and loyalty or profitability. <strong></strong><strong>The contribution of this paper</strong><strong>:</strong> This paper highlight service quality not only from a customer perspective but also from an employee perspective. It´s also shows how the length of the relation affects the perceived service quality.</p>

<p>Uppsatsen skrevs i samband med Konsumentverket och undersöker hurKarlstadsbuss använder sig av service recovery i sitt dagliga arbete.</p><p>Service recovery innebär att så fort en kund upplevt något negativt i samband med ett företagsmöte så ska denne få återkoppling i form av en ursäkt, pengar tillbaka eller någon annan typ av förmån. Lyckas företaget ge kunden detta så fort som möjligt så förhindrar det att kunden får en negativ bild av företaget som den sprider vidare till personer i sin omgivning.</p><p>För att få djupare kunskap i ämnet har tidigare teorier om klagomålshantering, service recovery och hur företag kan motivera sina anställda till att vara mer serviceinriktade studerats.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att studera hur service recovery används i ett kollektivtrafikföretag och hur det tillämpas i hela organisationen.</p><p>Först studerades teorier inom ämnet och sedan gjordes en empirisk undersökning, uppsatsen är med andra ord uppbyggd enligt den deduktiva strategin.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur tjänsteföretag med många kundkontakter samlar in synpunkter och klagomål från deras kunder. Genom att undersöka hur företag motiverar sin kontaktpersonal att ta emot synpunkter, vill vi förstå i vilken utsträckning empowerment används som motivationsteori. Studien utgår från ett ledningsperspektiv och använder ett kontaktpersonalperspektiv för att se om ledningen och kontaktpersonalens världsbild överensstämmer.</p><p>Metoden har varit fyra kvalitativa fallstudier med kundserviceansvariga och kvantitativa enkäter till kontaktpersonalen i respektive företag.</p><p>Slutsatserna är att vi har funnit att företagen delvis motiverar sin personal utifrån empowerment och de specifika fallföretagen kan utveckla sin synpunktshantering i syfte att anpassa sig efter kundernas krav.</p>

Today’s economy is getting more service oriented and we live in a service society. The service sector has experienced a great development, which has implied and implies greater competition. The customers have a wider range of services to choose among and as a service provider, it is all about providing a superior service. However, being a service provider can sometimes imply a hard undertaking. Sometimes the service provider does not accomplish to provide the service perfectly. These situations are more known as service failures. Service recoveries are often used to recover service failures, which can e.g. imply an apology or offering the customer something extra at no cost. To be able to act correctly in a service recovery situation, a com-pany can e.g. have a service recovery policy for how to act in service failure situations. A company can also choose to empower the front-line employees who interact frequently with the customers. The purpose of the thesis is to determine the interrelation between service recovery policy and empowerment. The research method chosen in this thesis is qualitative and the in-formation is collected by using semi-formal in-depth interviews as well as verbal protocols. One middle manager and one front-line employee representing three different service companies is partici-pating in the thesis. The three companies operate in three different industries within the service sector. There is somewhat an interrelation between service recovery policy and the degree of empowerment. A non-specific service recovery policy seems to demand a high degree of empowerment while a specific policy does not seem to require a high degree of empowerment. According to the findings of this thesis, a company can also have a semi-formal policy and a medium degree of empowerment. This means that the more formal and specific service recovery policy, the less empowered staff is required.

Uppsatsen skrevs i samband med Konsumentverket och undersöker hurKarlstadsbuss använder sig av service recovery i sitt dagliga arbete. Service recovery innebär att så fort en kund upplevt något negativt i samband med ett företagsmöte så ska denne få återkoppling i form av en ursäkt, pengar tillbaka eller någon annan typ av förmån. Lyckas företaget ge kunden detta så fort som möjligt så förhindrar det att kunden får en negativ bild av företaget som den sprider vidare till personer i sin omgivning. För att få djupare kunskap i ämnet har tidigare teorier om klagomålshantering, service recovery och hur företag kan motivera sina anställda till att vara mer serviceinriktade studerats. Syftet med den här uppsatsen är att studera hur service recovery används i ett kollektivtrafikföretag och hur det tillämpas i hela organisationen. Först studerades teorier inom ämnet och sedan gjordes en empirisk undersökning, uppsatsen är med andra ord uppbyggd enligt den deduktiva strategin.

Syfte: Den bakomliggande tanken med vår uppsats är att belysa tjänstekvalitet från ett kund- och medarbetarperspektiv. Vi ville dels undersöka medarbetarnas uppfattning om det egna företagets tjänstekvalitet och dels kundernas uppfattning av och förväntningar på företagets tjänstekvalitet. En annan aspekt som undersöks är hur kundrelationens längd påverkar den kundupplevda tjänstekvaliteten. Metod: Både sekundär- och primärdata har använts i uppsatsen. Vi har genomfört en litteraturstudie för att söka kunskap inom området tjänster och tjänstekvalitet. Därefter genomförde vi en förstudie i form av interjuver med befintliga kunder till företaget och slutligen gjorde vi en kvantitativ undersökning. Resultatet från denna analyserades sedan och jämfördes mot teoribildningen inom tjänsteområdet så att vi kunde besvara våra frågeställningar. Resultat &amp; slutsats: Medarbetarnas uppfattning om den egna tjänstekvaliteten stämmer någorlunda överens med kundernas uppfattning om företagets levererade tjänstekvalitet. Däremot lyckas inte företaget på ett övergripande plan uppfylla kundernas förväntningar på tjänstekvaliteten. Vi kan konstatera att det finns stora skillnader i kundernas uppfattning beroende på hur länge man varit kund och vilken kundkategori man tillhör. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att undersöka företagets Service recovery process, både från ett kund och medarbetarperspektiv, genom en kvalitativ studie.Vi skulle även tycka det var spännande att undersöka om det finns några samband mellan den kundupplevda kvaliteten och exempelvis lojaliteten eller lönsamheten. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats belyser tjänstekvaliteten inte bara från ett kundperspektiv utan även från ett medarbetarperspektiv. Den visar även på kundrelationens påverkan på den upplevda tjänstekvaliteten. / Purpose: The underlying idea of our paper is to highlight service quality from a customer and employee perspective. We wanted to explore employees perceptions of their own company's services and consumers perceptions and expectations of the company's services. Another aspect being investigated is how the length of the customer relation affects the customer perceived service quality. Method: Both secondary and primary data has been used in the paper. We have undertaken a literature review to seek knowledge in the field of services and service quality. Thereafter, we carried out a feasibility study where we interviewed existing customers to the company and finally we made a quantitative study. The results were then analyzed and compared against theories in the service quality area so that we could  find answers to our questions. Results &amp; conclusion: Employees perception of the service quality of their own company  agreed more or less with customers perception. However the company does not fully succeed in meeting customers' expectations for service quality. We noted that there are major differences in customers perceptions of service quality depending on the length of the relation with the company and category belonging.  Proposal for further research: It would be interesting to examine the company's service recovery process, both from a customer and employee perspective, trough a qualitative study. We would also think it should be exciting to explore whether there is any correlation between the customer perceived quality and loyalty or profitability. The contribution of this paper: This paper highlight service quality not only from a customer perspective but also from an employee perspective. It´s also shows how the length of the relation affects the perceived service quality.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tjänsteföretag med många kundkontakter samlar in synpunkter och klagomål från deras kunder. Genom att undersöka hur företag motiverar sin kontaktpersonal att ta emot synpunkter, vill vi förstå i vilken utsträckning empowerment används som motivationsteori. Studien utgår från ett ledningsperspektiv och använder ett kontaktpersonalperspektiv för att se om ledningen och kontaktpersonalens världsbild överensstämmer. Metoden har varit fyra kvalitativa fallstudier med kundserviceansvariga och kvantitativa enkäter till kontaktpersonalen i respektive företag. Slutsatserna är att vi har funnit att företagen delvis motiverar sin personal utifrån empowerment och de specifika fallföretagen kan utveckla sin synpunktshantering i syfte att anpassa sig efter kundernas krav.

Många service-företag börjar att i, allt högre grad, mäta kundlojalitet som ett mått på lönsamhet. Samtidigt kommer rapporter om att kundnöjdheten minskar inom många branscher. Ett sätt att öka kundernas lojalitet är genom service recovery, då företag aktivt jobbar med att ta emot och hitta klagomål för att kunna åtgärda dem. Detta eftersom att de på så sätt kan omvända missnöjda kunder till lojala sådana. För att kunna utföra service recovery måste dock klagomålen först och främst komma företagen till känna, vilket har visat sig vara ett problem. Dessutom är den mesta forskningen kring service recovery och klagomål idag inriktade mot Business-to-Consumer-företag. Studiens övergripande syfte är därför att identifiera vilka dimensioner som Business-to-Business-företag anser vara betydelsefulla för att uppmuntra kunder till att klaga. Vidare kommer studien att bidra med en jämförelse mellan branscher som på olika sätt arbetar med relationer. Slutligen ämnar vi att ge rekommendationer till hur företagen bör jobba med uppmuntran till klagomål. För att uppfylla syftet har studien en deduktiv ansats där teorierna ligger som grund för de semistrukturerade kvalitativa intervjuerna med nio respondenter från rådgivnings- och IT-lösningsbranschen. I denna studie finner vi tre dimensioner som alla de intervjuade företagen tycker är viktiga i deras arbete med klagomålshantering; relationer, snabbhet och återkoppling. Relationerna till kunden har en stor vikt till hur företagen jobbar i allmänhet och så även i klagomålshanteringen. Många respondenter beskriver att det främst är genom dessa relationer som de både uppmuntrat till, och tar emot, klagomål. Snabbhet innebär att snabbt behandla klagomålsärenden som ett sätt att visa tacksamhet gentemot kunden och att visa att deras åsikter har betydelse för företaget. Återkoppling syftar till att företagen tycker att det är viktigt att höra av sig till kunden både under och efter behandlingen av klagomålet för att informera dem om vad som händer med ärendet och hur det ska åtgärdas. Vidare visar studien på att företagen generellt särskiljer klagomål från felanmälningar. Detta sker i varierande skala, vissa behandlar dem olika, genom en direkt kategorisering, medan vissa enbart uttrycker skillnader i hur de pratar om dem. De flesta företagen visar på ett service recovery-tänk i och med att de ser fördelarna i att ta emot kundernas åsikter och vissa beskriver att de sett positiva effekter av ett bra hanterande genom en ökad lojalitet hos kunderna.