Landsbygden saknar i stor utsträckning tillräcklig kollektivtrafik och har i dagsläget få alternativ till självständigt resande. Befintliga mobilitetstjänster är inte tillräckligt anpassade efter landsbygdens förutsättningar vilket blir särskilt märkbart i samhällen med varierande befolkningsmängd. Eftersom användningsgraden har stor betydelse är det problematiskt att engagera användare på landsbygden. Istället för att lita på flexibla mobilitetstjänster för att säkerställa utbud mot efterfrågan oavsett säsong, används föreningslivet som en stabil grund till en fallstudie av förutsättningarna för effektiv användning av mobilitetstjänster på landsbygden. Föreningslivets gemenskap med gemensamma syften och mål skapar gynnsamma förutsättningar för mobilitetstjänster på landsbygden. Studiens resultat visar andra faktorer av betydelse för mobilitetstjänster i föreningslivet såsom ansvar, samordning, motivation, samhörighet, flexibilitet och trygghet. Även om föreningslivet ger grundläggande motivation och önskan om att samåka så behöver mobilitetstjänsterna förenkla flexibiliteten och inte påtvinga strikta planer, vilket upplevs som minskad kontroll. Framgångsfaktorerna kan vara gynnsamma för mobilitetstjänster på landsbygden även utanför föreningslivet, vad som är avgörande är inriktningen till sociala aktiviteter. Genom samåkning till sociala aktiviteter kan mobilitetstjänsterna användas oavsett säsong eftersom reseutbudet inte blir beroende av användningsgraden. Resultatet av studien visar att föreningslivets förutsättningar bidrar till en robust lösning för mobilitetstjänster som blir oberoende av den säsongsbetonade varierande befolkningsmängden. / The rural society lacks sufficient public transport to a large extent and currently has few alternatives for independent travel. Existing mobility services are not sufficiently adapted to rural conditions, which becomes particularly noticeable in communities with varying population sizes. Since the degree of use is of great importance, it is problematic to engage users in rural areas. Instead of relying on flexible mobility services to ensure supply versus demand regardless of season, association life is used as a solid foundation for a case study of the conditions for effective use of mobility services in rural areas. The community of associations with common purposes and goals creates favorable conditions for mobility services in rural areas. The results of the study show other factors of importance for mobility services in association life such as responsibility, coordination, motivation, belonging, flexibility and security. Although associational life provides basic motivation and the desire to carpool, mobility services need to simplify flexibility and not impose strict plans, which is perceived as reduced control. The success factors can be favorable for mobility services in rural areas even beside association life, what is decisive is the focus on social activities. By carpooling to social activities, the mobility services can be used regardless of the season, as the supply does not depend on the level of use. The results of the study show that the conditions of association life contribute to a robust solution for mobility services that are independent of the seasonally varying population.

It is widely recognized that the world’s over-reliance on transportation contributes to many environmental problems, especially in urban areas. Sustainable  mobility is a solution and an important dimension of a Smart City. Shared mobility services are part of sustainable mobility and they are widening its portfolio especially in the past decade. However, the number of users is still low compared to its high potential, and innovative solutions can only succeed with the combination  of increasing the awareness of citizens, incentivizing them, and promoting their behavioural change. This paper is dedicated to the shared mobility business models as part of the collaborative consumption, and finding out the challenges and opportunities of this emerging market in a Swedish context and comparing it to a Moroccan one.  The goal is to explore the key features of the main market players and the possible ways of improvements that could possibly take carpooling and car-sharing to a next level. It explores the high potential of gamification and other mechanisms to incentivize voluntary behavioural changes towards shared  mobility solutions. In a first place the theoretical part provide an overview of the shared mobility in general with its different aspects highlighting the role of new technologies and internet in the development of this concept. An online survey aimed at testing the knowledge of the respondents on the concept, discover which elements affect  their involvement and find out how things can be improved by analysing the feedbacks. / Det är allmänt känt att världens beroenden av transporter bidrar till många miljöproblem, särskilt i stadsområden. Hållbar mobilitet är en lösning och en viktig dimension i en smart stad. Delade mobilitetstjänster är en del av hållbar mobilitet och dess portfölj har utökats särskilt under det senaste decenniet. Antalet användare är dock fortfarande lågt jämfört med den höga potentialen och innovativa lösningar kan bara lyckas med kombinationen av att öka medvetenheten om medborgarna, stimulera dem och främja deras beteendeförändringar. Denna rapport är inriktat på affärsmodellerna för delad mobilitet som en del av konsumtion genom samarbete och identifierar utmaningarna och möjligheterna på den nya marknaden i ett svenskt sammanhang och jämför det med en marockansk. Målet är att utforska huvudaktörerna hos de viktigaste marknadsaktörerna och möjliga sätt för förbättringar som möjligen kan ta bilpoolning och bildelning till nästa nivå. Potentialen inom gamification och andra mekanismer för att stimulera frivilliga beteendemässiga förändringar mot gemensamma mobila lösningar undersöks. Inledningsvis ger den teoretiska delen en översikt över den delade mobiliteten i allmänhet med sina olika aspekter som framhäver rollen som ny teknik och internet vid utvecklingen av detta koncept. Genom en online-undersökning som syftar till att testa kunskapen om konceptet hos de svarande, har faktorer som påverkar deras engagemang och hur saker kan förbättras identifierats.