The discussion about the corporate sustainability issues getting more importance in recent days. The stock markets around the world also are affected with this subject of discussion. Investors as well as the companies theirselves are considering sustainability concepts during taking their investment decision strategies. Many index providers launched different ’Sustainable stock’ indices around the world to recognise these new investment decision choices. But do the investors actually care about the sustainability during their investment choices? The purpose of the study was to explore the answer of this unsolved question. Towards achieving the goal the study has been conducted to explore the relationships between the announcement of the ’Dow Jones sustainability Index Emerging Markets’ and the market reactions. Though there were some efforts, which were done to understand the patterns of the relationships between these two variables in developed markets, but no such study has been conducted in case of emerging markets. An event study was conducted to find out the answer of the research question. Five years panel data from 2015 to 2019 of the listed companies on the ’Dow Jones sustainability Index Emerging Markets’ were considered as the study sample to analyse the market reactions for the announcement of this index of this study period. The findings of the study did not recieve any significant influences of the announcement of inclusion, exclusion and continuation events on the stock market return at that study period. That means the investors in the emerging markets did not care about the sustainable performance of the listed companies during their investment decisions. But this study provide a deep insight about the future trend of sustainable investment, as the announcement events had some non-significant influences on the return trend. The results of the study indicate that investors are getting aware of the corporate sustainable performances day by day. Hopefully these insights give us the opportunity to anticipate that the investors will consider the sustainability issues more in their investment decision making process in the future.

Background: Formal CEO board membership is a unique feature of Swedishboards. The share of firms having Formal CEO board membership hassignificantly decreased in the last 20 years and thus, this feature might haveevolved to be used as a signal of high CEO quality. CEO quality is in turnlikely to, through Formal CEO board membership, serve as a moderator of therelationship that both CEO power and CEO discretion has to firm performancewhich has previously been somewhat ambiguous. Purpose: The purpose of this study is to explain how the CEO’s power anddiscretion is related to firm performance and if this relation is moderated byFormal CEO board membership. Method: To fulfill the purpose of this thesis, a deductive research approachwas used. The theoretical model used is built on four theories namely,Stewardship theory, CEO power, CEO discretion and Signaling theory. With a five-year interval stretching between 1998 to 2018, the quantitative empiricalmethod relies on compensation and financial data from Swedish firms. Conclusion: The results indicate that the relation that both CEO power andCEO discretion have to firm performance, consistent with the theoreticalmodel, is positive. The results further indicate that Formal CEO boardmembership as a signal of CEO quality can moderate these relationships. Thisfinding is, however, exclusive to the years after 2008.

Datum:                    9 juni 2020 Nivå:                        Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution:              Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare:              Pernilla Siverot       Olivia Stener                                    (97/04/01)               (97/11/09)        Titel:                        Hållbarhetsredovisning i tre branscher: En komparativ innehållsanalys av nio svenska företags hållbarhetsrapporter Handledare:            Esbjörn Segelod Nyckelord:              Hållbarhetsredovisning, CSR, TBL, Signalteori, GRI, Intressenter,  Legitimitet Frågeställning:       Hur framställer företag i branscherna telekommunikation, livsmedel och medicin sina hållbarhetsrapporter utifrån kravet på väsentlighet? Syfte:                       Denna studie syftar till att analysera hållbarhetsrapporter utifrån vad företagen själva anser vara väsentligt, med fokus på signalteorin och andra kompletterande teorier. Detta genom att analysera hållbarhetsrapporter inom de tre branscherna telekommunikation, livsmedel och medicin.                  Metod:                     En komparativ innehållsanalys av kvalitativ art, genom att jämföra olika hållbarhetsrapporter. Analysen gjordes på nio företag i tre olika branscher och utgick från litteraturstudier inom hållbarhetsområdet. Slutsats:                   Det framkom inga markanta skillnader mellan de olika branscherna vad gäller deras hållbarhetsrapporter och vad de anser vara väsentligt att redovisa. Däremot upptäcktes mindre skillnader mellan företagen med samma branschtillhörighet, men generellt belystes samma komponenter i liknande utsträckning, det vill säga inom ekonomisk, social samt miljömässig hållbarhet. / Date:                        9th of June 2020 Level:                       Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution:              School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:                  Pernilla Siverot       Olivia Stener                                    (97/04/01)               (97/11/09) Title:                        Sustainability reporting in three industries: A comparative content analysis of nine Swedish firms’ sustainability reports.         Tutor:                      Esbjörn Segelod Keywords:               Sustainability reporting, CSR, TBL, Signaling theory, GRI, Stakeholders, Legitimacy Research question:                 How do firms in the telecommunication, food and medicine industries represent their sustainability reports in regards of the essentiality requirement? Purpose:                  The purpose of this study is to analyze sustainability reports in regards of what the firms consider essential, focusing on the signaling theory and other complementary theories. This through a study of sustainability reports in the telecommunication, food, and medicine industries. Method:                  A comparative content analysis in character of a qualitative method, through a comparison of sustainability reports. The analysis was applied to nine firms of three different business with a foundation of literature reviews in the sustainability field. Conclusion:              The result showed no significant deviations between the different industries regarding their sustainability reports and what they consider essential to present. However, there were minor differences between the firms in the same industry, but generally they focused on the same components to a similar extent, which are financial, social, and environmental sustainability.

This thesis examines the relationship between corporate liquidity and dividend policy. The corporate liquidity is measured by proven liquidity ratios and the dividend policy is divided into cash dividends and share repurchases. In order to examine the possible relationship between corporate liquidity and dividend policy, public European firms are examined. Denmark, France, Germany, Norway, Sweden, and the UK are selected based on the similarities in the regulation and market structure in the countries. The thesis aims at furthering the knowledge on the role played by corporate liquidity for dividend policy. In our ambition to investigate the before-mentioned relationship we use a panel data set over five years extracted from Datastream. Any newfound evidence on the subject can help investors, creditors, and other stakeholders in evaluating firms based on their liquidity.  We used a deductive quantitative method to analyse the chosen relationship. The study concluded a significant relationship between corporate liquidity and dividend, although negative as opposed to our expectations. With regards to share repurchase, no significant effect was found from corporate liquidity. Free cash flow on the other hand appears to have a positive effect on the amount of share repurchases carried through. We discuss mentioned relationships and attribute them to the mature firms in this sample and the liquidity levels of mature firms.The theories supporting these findings are Agency Theory, Pecking Order Theory, Shareholder Theory, Stakeholder Theory, Liquidity Preference Theory.

Sammanfattning Titel: Lagstadgad hållbarhetsrapportering: Vilken förändring har skett i företagens redovisning efterinförandet av lagstadgad hållbarhetsrapportering?  Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi Författare: Alinde Johansson och Gabriel Dunberg Handledare: Annika Lake Datum: 2022 - Januari Syfte: Syftet med denna studie är att analysera förändringarna i företags hållbarhetsrapporter föreoch efter införande av lagstadgad hållbarhetsrapportering (lag SFS 2016:947). Metod: Studien använder sig av en kvantitativ forskningsmetod där datainsamling har skettgenom en innehållsanalys av företags hållbarhetsrapporter. Med utgångspunkt i 6 kap. 12 §ÅRL har en kodningsmanual med indikatorer för tolkning av data tagits fram. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att före införandet av lag på hållbarhetsrapportredovisades hållbarhet av samtliga företag som ingår i studien i någon form. Studienobserverade en ökning i antalet uppnådda indikatorer i en majoritet av företagen. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till att visa i vilken utsträckning lagstadgadhållbarhetsredovisning har påverkat hållbarhetsrapporteringen i Svenska noterade företaginom large cap. Förslag till fortsatt forskning: Då vår undersökning begränsats till ett mindre urval är vårtförslag på fortsatt forskning att genomföra en studie på ett större urval för att kunna se hurhållbarhetsrapporteringen förändrats i olika branscher, i jämförelse med small cap och largecap och/eller mellan olika länder. Eftersom flera företag i studien uppfyllt samtligaindikatorer men antalet producerade sidor skiljer sig åt hade även en kvalitativ studie påskillnaderna varit intressant. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, Signaleringsteorin, Legitimitetsteorin, Frivilligredovisning, Årsredovisningslagen / Abstract Title: Statutory sustainability reporting: What change has taken place in the companies' accounts afterthe introduction of statutory sustainability reporting? Level: Bachelor's thesis in Business Administration Authors: Alinde Johansson and Gabriel Dunberg Supervisor: Annika Lake Date: 2022-january Aim: The purpose of this study is to analyze the changes in companies' sustainability reports before and after the introduction of statutory sustainability reporting (Act SFS 2016: 947). Method: The study uses a quantitative research method where data collection has takenplace through a content analysis of companies' sustainability reports. Based on Chapter6 Section 12 of the Annual Accounts Act a coding manual with indicators forinterpreting data has been produced. Results and conclusion: The study shows that before the introduction of legislation onsustainability reports, sustainability was reported by all companies included in the studyin some form. The study observed an increase in the number of indicators achieved in amajority of companies. Contribution of the thesis: This study contributes to showing the extent to whichstatutory sustainability reporting has affected sustainability reporting in Swedish listedcompanies within large cap. Recommendations to future research: As our study is limited to a smaller sample, ourproposal for further research is to conduct a study on a larger sample to be able to seehow sustainability reporting has changed in different industries, in comparison withsmall cap and large cap and / or between different countries. Since several companies inthe study met all the indicators but the number of pages produced differed, a qualitativestudy of the differences would also have been interesting. Keywords: Sustainability Report, Signaling Theory, Legitimacy Theory, Voluntaryaccounting, Annual Accounts Act

Résumé : Au Québec, la crise de l’industrie porcine a particulièrement affecté la coopérative La Coop fédérée. En réponse à cette crise, la marque de certification Porc certifié La Coop a été développée afin de personnaliser le produit et se différencier sur les marchés. Considérant le succès du Porc certifié La Coop sur les marchés d’exportation et les préoccupations grandissantes de consommateurs pour la qualité des aliments, La Coop fédérée envisage maintenant de mettre en valeur la marque de certification Porc certifié La Coop auprès de consommateurs québécois. Une résidence au sein de La Coop fédérée nous a permis d’identifier trois principaux enjeux liés à cette mise en valeur : la stratégie de communication, la stratégie de marque et la stratégie de certification. La stratégie de communication correspond au nombre et à la nature des signaux à mettre en valeur sur l’emballage (ex. : respect du bien-être animal, porc nourri à 100 % de grains végétaux et porc élevé sans antibiotiques), la stratégie de marque a trait à la présence ou non d’une marque sur l’emballage (ex. : Lafleur) et la stratégie de certification concerne la présence ou non d’une marque de certification (ex. : Porc certifié La Coop). La principale hypothèse de l’étude précise deux éléments. D’abord, la propension à payer pour la stratégie de communication comportant trois signaux est plus élevée que la propension à payer pour la stratégie de communication comportant un seul signal. La nature additive du modèle multiattributs permet de comprendre ce phénomène. Ensuite, la propension à payer est plus élevée lorsque la stratégie de marque utilise une marque réputée et une marque de certification réputée. Selon la théorie des signaux, il y a alors un lien de vulnérabilité à la marque réputée et un lien de vulnérabilité à la marque de certification réputée, ce qui renforce la crédibilité des signaux. Une expérimentation a été réalisée au moyen d’un panel Internet. L’échantillon final de l’étude est de 1 060 consommateurs québécois. Deux principaux résultats ressortent de l’étude. Premièrement, la propension à payer pour la stratégie de communication comportant trois signaux n’est pas toujours plus élevée que la propension à payer pour la stratégie de communication comportant un signal. Ce résultat s’explique par la dominance du signal bien-être animal au Québec. Deuxièmement, les résultats montrent l’absence d’effet modérateur des stratégies de marque et de certification. Il semble donc que le lien de vulnérabilité ne permet pas toujours de renforcer la crédibilité des signaux. Une autre variable est à considérer pour renforcer la crédibilité des signaux, soit la responsabilité sociale perçue. // Abstract : In Quebec, the crisis in the pork industry particularly affected La Coop fédérée cooperative. In response to this crisis, the certification mark “Porc certifié La Coop” was developed to customize the product and differentiate it in the marketplace. Given the success of the certification mark on the export market and the growing concerns of consumers about food quality, La Coop fédérée is now planning to promote the certification mark Porc certifié La Coop to Quebec consumers. A residency within La Coop fédérée has helped identify three main issues related to this campaign: the communication strategy, the branding strategy and the certification strategy. The communication strategy is the number and nature of the signals presented on the packaging (e.g., animal welfare, 100% grain-fed pork, pork raised without antibiotics), the branding strategy is the presence or absence of a brand on the packaging (e.g., Lafleur) and the certification strategy is the presence or absence of a certification mark on the packaging (e.g., “Porc certifié La Coop”). The main hypothesis of this study specifies two elements. First, the willingness to pay for the communication strategy with three signals will be higher than the willingness to pay for the communication strategy with only one signal. The additive nature of the multi-attribute model explains this phenomenon. Second, the willingness to pay will be higher when the branding strategy uses a reputed brand and the certification strategy uses a reputed certification mark. According to the signaling theory, there is then a vulnerable bond to the reputed brand and a vulnerable bond to the reputed certification mark, which strengthens the credibility of the signals. An experiment was conducted using an Internet panel. The final study sample totaled 1060 Québec consumers. Two main results emerged from the study. First, the willingness to pay for the communication strategy with three signals is not always higher than the willingness to pay for the communication strategy with one signal. This result is explained by the dominance of the animal welfare signal in Québec. Second, results show that the branding and the certification strategies have no moderating effect. This result seems to indicate that the vulnerable bond does not always strengthen the credibility of the signals. Another variable strengthens the credibility of the signals – that of perceived social responsibility.

Titel: Finansiella målsättningar inom årsredovisningar – En kvantitativ studie av svenska börsbolag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Andreas Hamrén och Nils Ryngmark Handledare: Arne Fagerström Datum: 2016 – januari Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och jämföra skillnader angående finansiella målsättningar i årsredovisningar samt hur förutbestämda faktorer påverkar dessa skillnader.   Metod: Studien har en kvantitativ metod som utgår från en deduktiv ansats. Insamlingen av data har skett från årsredovisningar, som sedan ställts mot tidigare forskning och teorier. Dokumenten har granskats med en innehållsanalys för att sedan undersökas genom korrelationsanalyser som presenteras tillsammans med resultatet. De oberoende variablerna som studien utgått ifrån är bransch, storlek, antal styrelseledamöter, lönsamhet och skuldsättningsgrad. Resultat och slutsats: Studiens resultat tydliggör flertalet skillnader och likheter gällande finansiella målsättningar. De slutsatser som dras utifrån de statistiska testerna är att storlek och skuldsättningsgrad hade signifikanta samband med antalet finansiella målsättningar. Styrelseledamöter visade ett svagare samband, medan lönsamhet inte hade någon korrelation. Den deskriptiva variabeln bransch åskådliggjorde stora skillnader mellan segmenten och gav en bild av tillhörighetens betydelse för differensen. Uppsatsen bidrag: Det praktiska bidraget ger en bild över förekomsten av finansiella målsättningar på Stockholmsbörsen samt vilka typer av mål som är vanligast förekommande. Bidraget kan ge ett förslag till nynoterade bolag i uppbyggnadsfasen angående i vilken utsträckning marknaden presenterar målsättningar. Det teoretiska bidraget kan stärka intressent- och signaleringsteorins betydelse gällande frekvensen av målsättningar. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att komplimentera studien med intervjuer, detta för att få en uppfattning av de bakomliggande faktorerna till utformandet av målsättningarna. Ett ytterligare förslag är att inkludera exempelvis den danska börsen som är liknande den svenska för att finna avvikelser mellan företagskulturerna. Nyckelord: Finansiella målsättningar, frivillig information, framåtblickande information, årsredovisningar, asymmetrisk information, intressentteorin, signaleringsteorin / Title: Financial targets in annual reports – a quantitative study of swedish listed companies Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Andreas Hamrén and Nils Ryngmark Supervisor: Arne Fagerström Date: 2016 - January Aim: The purpose of this study is to describe and compare differences regarding the financial objectives in the annual reports and how predetermined factors influence the differences. Method: This study has a quantitative method based on a deductive approach. Data have been collected from annual reports, which are then set against previous research and theories. The documents were reviewed by a content analysis then examined by correlation analysis and presented along with the results. The independent variables of the study were industry, company size, number of board members, profitability and debt ratio. Result and conclusion: The result of the study make clear majority of the differences and similarities regarding financial objectives. The conclusions drawn on the basis of the statistical tests are that the size and debt ratio have a significant correlation with the number of financial objectives. Board members showed a weaker correlation, while profitability had no correlation at all. The descriptive variable industry illustrated the large differences between the segments and gave a picture of the importance of industry affiliation. Contribution of the thesis: The practical contribution illustrates the occurrence of financial targets on the Stockholm Stock Exchange and the types of goals that are most common. The contribution may give proposals to new listed companies in the construction phase regarding the extent to which the market presents the objectives. The theoretical contribution can give strength to the importance of stakeholder and signaling theory regarding the frequency of objectives. Suggestions for future research: Suggestions for further research is to implement studies with interviews, in order to gain an understanding of the underlying incentives of the financial objectives. A further proposal is to include, for example, the Danish stock exchange that is similar to the Swedish in order to find similarities and differences between corporate cultures. Key words: Financial objectives, goals, voluntary information, forward-looking information, annual reports, asymmetric information, stakeholder theory, signaling theory

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad det finns för finansiellt syfte med att köpa namnrättigheterna för en arena där det i främsta fall bedrivs idrottsrelaterade evenemang. Delsyftet är att undersöka hur företagets aktiekurs påverkas vid tillkännagivandet av att de blir arenasponsor samt att se huruvida arenasponsorns aktiekurs påverkas efter att ett idrottsevenemang ägt rum. Metod: Undersökningen är en flerfallsstudie av fem företag där en metodtriangulering med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används för att på så sätt ge en rättvis bild av fenomenet. Uppsatsen utgår från ett positivistiskt vetenskapligt förhållningssätt och ett deduktivt angreppssätt. Den kvalitativa delen av uppsatsen består av primärdata i form av intervjuer med personer från ansvariga positioner på företagen. Den kvantitativa delen består av en eventstudie-metodologi där den insamlade datan användes för att mäta om en avvikande avkastning (AR) uppstod i samband med tillkännagivelsen av namnrättighetsaffären samt en genomsnittlig avvikande avkastning (AAR) vid idrottsevenemangen. Utöver detta undersöktes även om specifika matchutfall påverkade företagens aktiekurs. Eventperioden för idrottsevenemangen sattes till dagen efter evenemanget medan eventperioden för tillkännagivelsen sattes till 75 dagar, 25 dagar innan och 50 dagar efter nyheten. Uppsatsens estimeringsperiod omfattade i båda fall 70 dagar. Resultat: Vid tillkännagivandet av arenarättighetsaffären uppvisar resultatet mellan en positiv AR på 2,48 procent till en negativ AR på 1,44 procent för de sex rättighetsaffärerna. Vid matchutfallen uppvisar resultatet allt från en positiv AAR på 0,26 procent till en negativ AR på -0,06 procent. Slutsats: Arenasponsringens stora finansiella vinning ges genom ett starkt varumärkeskapande vilket på sikt leder till ökade finansiella fördelar för företaget med namnrättigheterna av arenan. Finansiellt påverkades inte företagets aktiekurs av varken matchutfall eller tillkännagivandet av arenasponsringsnyheten. / Purpose: The aim of the thesis is to see what the financial purpose is for buying the naming rights of an arena where the main activity is sporting events. The subsidiary aim is to investigate if the company's share price is affected by the announcement that they became arena sponsors and to see whether the stadium sponsor's share price is affected after a sporting event has taken place. Methodology: The survey is one multi-case study of five companies, which are based on both a quantitative and a qualitative approach. The paper was based on a positivistic scientific approach and deductive approaches. The qualitative part of the thesis consists of primary data in the form of interviews with individuals holding responsible positions in the companies. The quantitative part consisted of an eventstudy, where the collected data is used to measure if an abnormal return (AR) has arisen in connection with the announcement of the name rights deal and an average abnormal return (AAR) in connections with the sporting events. Event period for sporting events is added to the day after the event while the event period for the announcement is added to 75 days, 25 days before and 50 days after the news. The surveys estimationperiod was comprised to 70 days. Results: At the announcement of the arena namingrights deal presented results from a positive AR of 2.48 percent to a negative AR of 1.44 percent. During the match, the outcome showed the results of a positive AAR of 0.26 percent to a negative AR of -0.06 percent. Conclusions: The big financial benefit of buying the naming rights of an arena is the strong brandbuilding which ultimately leads to increased financial benefits for the sponsoring company. The company's share price is not affected  by either match outcomes or the announcement of the sponsorship deal.

Based upon two years of ethnographic fieldwork in London, England, which incorporated nearly 200 interviews with gang members, gang associates, and police officers, among others, this thesis addresses three questions presently unresolved in the street gangs literature: What is the business of gangs? How are gangs organised? And how do gangs recruit? With regard the business of gangs, this thesis illustrates how recreation, crime, enterprise, and extra-legal governance represent sequential stages in the evolutionary cycle of London’s street gangs. Gang member testimony emphasises how gangs typically begin life as neighbourhood-based peer groups, but also how, in response to external threats and financial commitments, gangs grow to incorporate street-level drugs distribution businesses that very much resemble the multi-level marketing structure of direct-sales companies. People join gangs to make money, achieve status, and obtain protection. Gangs engage in turf wars, acquire violent resources, and develop hierarchical structures in order to maintain provision of these desirable goods and services. Gang organisation, in turn, becomes a function of gang business. To better understand the nature and extent of gang organisation, this thesis moves on to discuss the presence of subgroups, hierarchy and leadership, pecuniary and non-pecuniary incentives, rules, responsibilities, and restrictions, and consequences for absconding within gangs. It further presents how, in order to convey reputation and achieve intimidation, gangs seek association with elements of popular culture that help promote their image. Finally, through the novel application of signalling theory to the gang recruitment process, this thesis demonstrates how gangs face a primary trust dilemma in their uncertainty over the quality of recruits. Given that none of the trust-warranting properties for gang membership can be readily discovered from observation, gangs look for observable signs correlated with these properties. Gangs face a secondary trust dilemma in their uncertainty over the reliability of signs because certain agents (e.g., police informants, rival gang members, and adventure-seekers) have incentives to mimic them. To overcome their informational asymmetry gangs thus screen for signs that are too costly for mimics to fake but affordable for the genuine article. The thesis concludes with a discussion of gang desistance and intervention in the context of escalating youth violence in London.

Risk kan beskrivas som ”sannolikheten att drabbas av skada eller förlust” eller som ”sannolikheten att en händelse ska inträffa”. Begreppet risk saknar emellertid en allmänt accepterad definition. Företagen nämner vilka risker de har i sina årsredovisningar och halvårsrapporter. Problemet är att det finns stora skillnader mellan vilken inställning företagen har till hur utförligt de ska rapportera om sina risker. Det kan finnas både fördelar och nackdelar med att informera om risker. Den finansiella rapporten är ett sätt för intressenterna att få tillgång till värdefull information om företaget för att de sedan ska kunna fatta välgrundade beslut. Genom ett globalt intresse för de finansiella rapporterna har behovet av ett gemensamt regelverk ökat. Från och med 2005 ska alla börsnoterade företag i EU tillämpa IFRS i sin koncernredovisning för att det ska bli lättare för intressenterna att kunna jämföra olika alternativ. Det här innebär bland annat att företagen måste tillämpa de regler som finns i IAS 34 och IFRS 7 om risker och riskhantering.Studiens syfte är att undersöka hur företag som är börsnoterade på NASDAQ OMX Stockholm informerar om risker och riskhantering i årsredovisningar i jämförelse med halvårsrapporter. Dessutom syftar studien till att ta reda på om det finns något samband mellan hur företagen lämnar riskupplysningar och företagens storlek, branschtillhörighet och skuldsättningsgrad. Studien baseras på 90 årsredovisningar och 90 halvårsrapporter från 2012. Urvalet bestod från början av 203 företag listade på NASDAQ OMX Stockholm. Studien omfattar inte finansiella företag samt företag med brutet räkenskapsår.Studien visar att företagen informerar om betydligt fler strategiska, operativa och finansiella risker i årsredovisningarna än i halvårsrapporterna. Det kan bero på att IAS 34 ställer låga krav på hur mycket risker företagen måste upplysa om i halvårsrapporterna. Även riskhanteringen är lägre i halvårsrapporter än i årsredovisningar. Skillnaderna kan förklaras genom att företagen prioriterar relevans framför tillförlitlighet i halvårsrapporterna. Dessutom kan det grunda sig i att företagen anser att nyttan inte överstiger kostnaden att ge ut informationen till intressenterna. För övrigt kan det bero på att riskupplysningarna i halvårsrapporterna helt enkelt speglar intressenternas efterfrågan av information. Det skulle kunna betyda att intressenterna enbart använder halvårsrapporter för att få aktuell information och därmed nöjer sig med att gå tillbaka till årsredovisningarna för att få mer informationen om företagets risker.Studien visar att det finns ett positivt samband mellan företagets storlek och antalet riskupplysningar för 17 av 31 risker i årsredovisningarna och för 14 av 31 risker i halvårsrapporterna. När företagens branschtillhörighet utreddes som förklaring till varför företag informerar olika mycket om risker kunde undersökningen visa att det finns skillnader mellan företagens riskrapportering i olika branscher. Det varierade hur stora dessa skillnader var. Studien kunde inte visa att företagens skuldsättningsgrad skulle ha någon betydelse för hur företag informerar om risker i årsredovisningar och halvårsrapporter. / Program: Civilekonomprogrammet