Elever som har svårt att förstå instruktioner, läsa en text och förstå budskapet eller läsa en text och koppla ihop den med tidigare kunskap riskerar att uppleva svårigheter i skolan. Därför undersökte jag i detta examensarbete hur 61 elever i årskurs nio på högstadiet klarade av delprovet som behandlar läsförståelse, från det nationella provet i svenska år 2012. Elevernas resultat jämfördes sedan med den självskattning kring den egna läsförståelsen som jag skapade, och som de fick svara på innan provtillfället. Genom detta ville jag få svar på vilken nivå elevernas läsförståelse ligger på, och hur de själva ser på sin läsförståelse. Jag var intresserad av att se huruvida elevernas uppfattning om nivån på den egna läsförståelsen överensstämde med deras faktiska resultat på provet, samt om flickor och pojkars resultat skilde sig åt. Undersökningen visade att 6,6 % av eleverna inte nådde upp till ett betyg som motsvarar betygen E. Flickorna var överrepresenterade i kategorin betyget C eller högre, i jämförelse med pojkarna, 75 % av flickorna mot 50,5 % av pojkarna. Vidare framgick att en stod andel elever uppskattar sig ha en högre nivå av läsförståelse än vad de kanske i själva verket har. En viktig slutsats blir att strukturerad och tydlig undervisning i läsförståelse är väldigt betydelsefullt.

Self-estimates of performance have been demonstrated to influence actual performance. Different factors have shown to affect the ability to estimate accurately, such as gender and personality. However, these relationships are somewhat ambiguous and have not been studied in relation to fit for a job. The purpose of this study was to compare the accuracy of self- estimated fit for a job between men, women and non-binary people, as well as examine potential correlations between personality and self-estimations. The study had 141 participants, where 50 were men (M = 34.8 years) and 91 women (M = 31.4 years). The sample of non- binary people was nonsufficient and was excluded from the analysis (n = 5). Participants were presented with demographic questions, a fictive work-ad and self-estimation form and a personality questionnaire connected to the Five Factor Model (FFM). The difference between the participants’ self-estimated fit and fit according to the personality questionnaire generated their accuracy score. T-tests and a multiple linear regression was performed. The results showed a difference in accuracy between men and women in rating traits connected to conscientiousness, where men overestimated their fit. The results also showed a negative correlation between overall accuracy and openness, as well as overall accuracy and agreeableness. This indicates that those who score higher on the FFM traits openness and agreeableness get lower accuracy scores, which in turn indicates a tendency towards under- estimations. These findings may have practical implications to account for in recruitment processes, but more research is needed to confirm these relationships. / Självskattningar av prestationer har visat sig ha en påverkan på faktiska prestationer. Olika faktorer har visat sig påverka förmågan att skatta träffsäkert, såsom kön och personlighet. Dessa relationer är emellertid något tvetydiga och har inte studerats i relation till lämplighet för en tjänst. Syftet med denna studie var att undersöka träffsäkerheten av självskattad lämplighet för en tjänst mellan män, kvinnor och icke-binära personer, samt att undersöka potentiella korrelationer mellan personlighet och självskattningar. Studien hade 141 deltagare, där 50 var män (M = 34.8 år) och 91 kvinnor (M = 31.4 år). Icke-binära deltagare exkluderades ur analyserna till följd av ett bristande stickprov (n = 5). Deltagarna presenterades med demografiska frågor, en fiktiv jobb-annons och ett självskattningsformulär samt ett personlighetstest kopplat till femfaktormodellen (FFM). Skillnaden mellan deltagarnas självskattade lämplighet och lämplighet enligt testet genererade deras träffsäkerhetspoäng. T- test och multipel linjär regression utfärdades. Resultaten visade skillnader i träffsäkerhet mellan män och kvinnor i skattningar av egenskaper kopplade till samvetsgrannhet, där män överskattade sin lämplighet. Resultaten visade också en negativ korrelation mellan övergripande träffsäkerhet och öppenhet såväl som övergripande träffsäkerhet och vänlighet. Detta indikerar att de som får en högre poäng på dessa egenskaper från femfaktorsmodellen får lägre träffsäkerhetspoäng, vilket i sin tur indikerar på en tendens till underskattningar. Dessa fynd kan ha praktiska implikationer som bör tas i beaktning under rekryteringsprocesser, men mer forskning behövs för att stärka dessa samband.