Ångest är en av de vanligaste symtom i livets slut. Det är sjuksköterskans ansvar att samtala med personen om existentiella livsfrågor. Morse teori om känslomässigt lidande och att uthärda lidande beskriver hur personer kan stanna upp i uthärdandet för att skydda sig själv. Sjuksköterskan är ofta den som är vid personers sida i deras lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av dödsångest. För att nå syftet analyserades nio artiklar med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen gav fem kategorier:Att känna sig maktlös vid kontrollförlust, Att vara mer rädd för lidandet än döden, Att känna ensamhet när andra inte förstår upplevelsen i lidandet, Att ha tankar på familjen och hur de ska klara sig efter ens död, Att lära sig hantera dödsångest. I resultatet framkom det att personer var rädd för att de skulle bli beroende av andra och att de inte kunde kontrollera sin sjukdom. Personer som visste att de skulle dö var rädda för lämna livet och att slutet skulle bli smärtsamt. De kände sorg, ensamhet och maktlöshet. Många försökte hantera dödsångesten genom att tänka positivt, se livet som en andra chans och att försöka acceptera sitt öde. Att sjuksköterskan har kunskap om dödsångest är viktigt för att hen ska kunna tillgodose personers behov och utforma en individuell omvårdnad. Att ha kunskap om dödsångest kan ge sjuksköterskan förståelse för hur hen ska kunna samtala med personer och dess anhöriga.

Empati finns hos de flesta människor redan från födseln och innebär en förmåga att kunna lyssna på andra och sätta sig in i en situation genom att förstå dennes känslor och reaktioner. Empati är mycket viktig inom vården, bland annat för att kunna skapa en bra relation mellan sjuksköterska och patient samt för en god omvårdnad. Även om ett empatiskt förhållningssätt är av stor betydelse och ligger till grund för sjuksköterskans huvudområde omvårdnad, tyder forskning på att sjuksköterskan brister i sin förmåga att visa empati. Studien var en litteraturstudie med syftet att identifiera faktorer som påverkar sjuksköterskans empatiska förmåga i omvårdnaden. I resultatet presenteras två huvudgrupper faktorer som identifierades av sjuksköterskor och faktorer som identifierades av patienter. I faktorer som identifierades av sjuksköterskor identifierades bland annat arbetsmiljöns betydelse där både välbefinnande och stress var faktorer som påverkade sjuksköterskans empatiska förhållningsätt. Sjuksköterskans vilja att göra gott och utöva yrket var också faktorer som påverkade. Ålder, antal år i yrket och utbildningsgrad kom också fram i resultatet som faktorer med påverkan på sjuksköterskans empatiska förmåga. Faktorer som identifierades av patienterna var att bli hörda och förstådda samt att patientens lidande blev identifierat av sjuksköterskan. Även sjuksköterskor som tog sig tid och såg till att en relation mellan dem skapades. Empati har positiva effekter både för patientens vård och omvårdnad. Empati främjar även sjuksköterskans självkänsla. Sjuksköterskors empatiska förmåga går att träna upp och arbetsledningar måste bli medvetna om empatins positiva effekter och jobba för att främja förekomsten av empati i vården. / Empathy exists in most people from birth and involves an ability to listen to others and put themselves into a situation by understanding their feelings and reactions. Empathy is very important in health care, among other things, to create a good relationship between the nurse and patient and to offer good care. Although an empathetic approach is of great importance and is the basis for the nurse's main field of nursing, research suggests that the nurse deficiencies in their ability to show empathy. The study was a literature study and aimed to identify factors affecting the nurse's empathy in nursing. The result presenters two themes; factors identified by nurses and factors identified by patients. The factors identified by nurses were identified as working environment significance where both well-being and stress were factors that influenced the nurse empathy. The nurse will to do good and to practice the profession were also factors that impacted. Age, number of years in the profession and education level were also highlighted in the results as factors affecting the nurse's empathy. Factors identified by patients were to be heard and understood, and that the patient's suffering was identified by the nurse. Even nurses who took the time and made sure that a relationship between them were established perceived empathic. Empathy has positive effects both for patient physical care and for the nursing care. Empathy also promotes the nurse's self-esteem. Nurses’ empathy is possible to train and the care management must be aware of the positive effects of empathy and work to promote the existence of empathy in care.

No description available.

Idag lever det drygt 350 miljoner människor i världen med depression och år 2020 beräknas depression vara det ledande skälet till sjuklighet i världen. I Sverige lever cirka 1,6 miljoner äldre varav runt 150 000 lider av depression. Antalet äldre som drabbas av depression ökar och tillståndet medför ett stort lidande, sänkt livskvalité samt ökar risken för dödlighet och suicid hos äldre. Sjuksköterskan har den avgörande rollen för att sätta in rätt omvårdnadsåtgärder då hen har den närmsta kontakten med denna patientgrupp. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid depression hos äldre. En allmän litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Vid analysen av artiklarna framkom två kategorier: narrativt samtal på olika nivåer och att uppmuntra till meningsfulla handlingar. I resultat framkom omvårdnadsåtgärder som egenvård där sjuksköterskan tillsammans med den äldre fann egenvårdstrategier, att samordna och uppmuntra olika former av aktivitet som dans, musik, rörelseträning och social interaktion samt det narrativa samtalet där den äldre verbaliserade tankar, känslor samt minnen. Då antalet äldre med depression ökar bör utbildningar för allmänsjuksköterskor innehålla mer utbildning om depression hos äldre, dessutom bör kliniska verksamheter ge sjuksköterskan mer tid för att på så sätt ge äldre den omvårdnad som krävs vid depression.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter många olika individer. 780 000 individer över 18 år i Sverige uppskattades 2009 - 2011 ha ett drogmissbruk eller drogberoende. Alla har rätt till samma vårdkvalité oavsett livssituation och bakgrund. Människor med drogberoende känner sig ofta stigmatiserade av samhället. Vilket område Sjuksköterskan än jobbar inom kommer sjuksköterskan någon gång möta patienter med drogmissbruk. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med drogmissbruk inom sjukvården samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Två stycken databaser användes under sökningen, 12 vetenskapliga artiklar användes i resultatet. Dessa granskades upprepade gånger och sammanställdes. Huvudresultat: Sjuksköterskor beskrev ofta negativa erfarenheter av att vårda patienter med drogmissbruk.  Sjuksköterskor beskrev att de ofta upplevde en rädsla och oro inför våldsamma och hotfulla situationer. Att patienter med drogmissbruk hade eget ansvar över sitt liv och hälsa beskrevs av en del av sjuksköterskorna. En del av sjuksköterskorna beskrev att de tyckte att det var viktigt att vara en förespråkare för patienter med drogmissbruk. Slutsats: Alla människor har samma rätt till vård och att uppleva hälsa oavsett livssituation och bakgrund. Att leva med drogmissbruk är inget som ska inverka på omvårdnadskvalitén som ges till patienterna. För att utveckla vården och minska patienternas upplevelse av stigmatisering behövs mer och regelbunden utbildning för sjuksköterskor och andra professioner.

Nutritionsbedömning är viktigt men få patienter bedöms En litteraturstudie om sjuksköterskors uppfattning om nutritionsbedömning för vuxna i hälso- och sjukvård Marie Dahlgren Eva Holm Abstrakt Bakgrund: Många framför allt äldre människor lider av undernäring. Tillståndet uppmärksammas sällan därför att nutritionsbedömning inte rutinmässigt genomförs vid kontakt med hälso- och sjukvård. Undernäring får negativa konsekvenser för den enskilde och ger ökade samhällskostnader genom de komplikationer som uppstår. Med obligatorisk nutritionsbedömning för alla patienter kan tillståndet tidigt identifieras och behandlas. I bedömningsprocessen har sjuksköterskor en central roll och deras inställning till arbetsuppgiften är av stor betydelse för genomförandet. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattning om nutritionsbedömning av vuxna i hälso-och sjukvård. Metod: En litteraturstudie innehållande 10 artiklar; fem med kvalitativmetod och fem medkvantitativmetod som ansats. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, Pub Med och Medline. Efter kvalitetsgranskning analyserades innehållet i valda artiklar. Resultat: I materialet ingick 1872 sjuksköterskor. Sjuksköterskorna var i huvudsak positiva till nutritionsbedömning men osäkra på hur den skulle utföras. De önskade utbildning och träning samt goda förutsättningar i arbetsmiljön. Konklusion: Kunskapsbrist och organisatoriska strukturer utgjorde de största hindren för obligatorisk bedömning. Förbättringsåtgärder krävs och kostnaderna för detta ligger sannolikt på mycket lägre nivå än kostnaden för de komplikationer som undernäring orsakar.

Bakgrund: Höga känslomässiga krav på sjuksköterskan kan bidra till uppkomsten av stress. Vid långvarig stress kan koncentration, planering och uppmärksamhet påverkas negativt. Stress uppstår ur en obalans mellan krav och förmåga och kan leda till långtidssjukskrivningar och hög omsättning på personal. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Metod: En kvalitativ intervjustudie grundad på sex semistrukturerade intervjuer. Analysen av det transkriberade materialet gjordes utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier sammanfattade resultatet: otillräckliga resurser, risker för patientsäkerheten, negativ påverkan på sjuksköterskan och strategier för att hantera stress. Sjuksköterskorna upplevde otillräckliga resurser på arbetsplatsen i form av underbemanning och tidsbrist. Stressen upplevdes orsaka bristande helhetssyn med risker för patientsäkerheten. Sjuksköterskorna påverkades negativt av stressen både privat och i det professionella förhållningssättet. Att vara trygg i yrkesrollen och att ha ett stöttande arbetsklimat upplevdes som viktiga faktorer för att hantera stress. Slutsats: Sjuksköterskorna fick svårt att bibehålla ett professionellt förhållningssätt då arbetsrelaterad stress gjorde att de var tvungna att välja mellan patientens fysiska och emotionella behov. Stressen påverkade sjuksköterskorna negativt och ledde till en sämre helhetsbild av patienten, då patientnära arbete prioriterades bort och fokus låg på administrativa och medicinska arbetsuppgifter, vilket kunde bli en fara för patientsäkerheten.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Det ingår i sjuksköterskans arbete att möta blodsmittade patienter. De vanligaste blodburna sjukdomarna som sjuksköterskor kan utsättas för är: HIV, hepatit B och C. I mötet med den blodsmittade patienten kan det uppstå sociala och moraliska problem. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med blodsmittade patienter. <strong>Metod: </strong>Litteraturstudien baserades på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl samt sex vetenskapliga artiklar från en manuell sökning. Artiklarna genomgick en innehållsanalys.<strong> Resultat: </strong>Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier och 11 subkategorier där det visade sig att det var olika faktorer som påverkade mötet mellan sjuksköterskan och patienten. De fyra kategorierna var sjuksköterskeprofessionen, känslor, säkerhet och hantering.  <strong>Slutsats: </strong>Författarna har i denna litteraturstudie funnit olika faktorer som påverkade mötet mellan sjuksköterskan och den blodsmittade patienten. Det var både individuella och organisatoriska faktorer som hade betydelse för hur mötet utvecklade sig.</p>

<p> </p><p><strong>Bakgrund: </strong>Akut konfusion har visat sig förekomma inom nästan alla vårdformer för äldre patienter, därför behöver sjuksköterskan utveckla sina kunskaper om patienters upplevelser vid tillståndet. <strong>Syfte:</strong> Att beskriva äldre patienters upplevelser vid akut konfusion i samband med sjukhusvistelse. <strong>Metod:</strong> Litteraturstudien utgjordes av tio vetenskapliga artiklar som hittades i databasen PubMed och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Utifrån innehållsanalysen formades fyra teman kring äldre patienters upplevelser vid akut konfusion; ”en overklig verklighet”, ”starka emotionella upplevelser”, ”vara i någon annans händer” och ”uppvaknandet”.<strong> </strong>Det framkom att patienterna upplevde hallucinationer och att tids- och rumsuppfattningen mixandes ihop samt att de upplevde rädsla och hot. Patienterna kände också att mötet med sjuksköterskan inte skedde på lika villkor och de kände sig därför underlägsna. Dock var sjuksköterskans närvaro viktig för att patienten skulle känna trygghet. Patienterna upplevde att de miste kontrollen över situationen och kände ofta skuld och skam efteråt. <strong>Slutsats: </strong>Det behövs gemensamma strategier för sjuksköterskor inom omvårdnaden av äldre för att kunna hantera uppkomna situationer i samband med akut konfusion. En modell utarbetades om hur sjuksköterskor kan agera i arbetet med äldre patienter som riskerar att drabbas av akut konfusion.</p>

<p><strong>Abstract </strong>Background: Threats and violence occurs, not only in the community, but also in our workplaces. Staff in the healthcare are one of the most vulnerable occupational categories in terms of work-related threats and violent situations. Studies showed that most nurses at some time been subject to threats and/or violence. Ambulance personnel are a particularly vulnerable profession.           Objective: The aim of this study was to identify the presence of threats and violent situations that ambulance staff were exposed to in Jämtland County.                  Method: All active categories of staff in ambulance care in Jämtland County was asked about participation. A total of  91 questionnaires were answered, giving a response rate of 64 %.               Results: The results showed that almost half of the staff employed in ambulance care in Jämtland County had been subjected to any form of threat and/or violence in the last three years. The perpetrator was in most cases an alcohol affected patient. The distances in the county and the absence of police forces were indicated as one of the problems.             Conclusion: The study showed that over half of the victims of threats and violence experienced it as a problem. It affected not only the relationship between carer and patient in a negative sense, but also the relationship with the patient's relatives.                      Keywords: ambulance, paramedic, prehospital, nurse, nursing.</p>