Bakgrund: Språkbarriärer kan uppstå vid vård av patienter som inte talar samma språk som vårdpersonalen, och har visat sig leda till en försämrad hälsa samt en hotad patientsäkerhet i denna patientgrupp. Kommunikation är en förutsättning för att en patient- sjuksköterskerelation ska kunna uppstå. Att anlita tolkar skulle kunna vara ett sätt att överbrygga dessa språkbarriärer och det är därför av intresse att belysa sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med en auktoriserad tolk. Syfte: Att utforska sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter som inte talar samma språk som personal med hjälp av tolk. Metod: En litteraturstudie som baserades på 12 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativa och kvantitativa ansats. Artiklarnas resultat analyserades och presenterades under lämpliga kategorier. Resultat: Vid granskningen av studiernas resultat framträdde två huvudkategorier: Positiva aspekter vid användandet av tolktjänster och Svårigheter vid användandet av tolktjänster. En auktoriserad tolk ansågs vara en viktig länk till patienten och nödvändig för att sjuksköterskan skulle kunna bilda en relation. En tolks närvaro höjde enligt sjuksköterskor och vårdpersonalen vårdkvaliteten. Samtidigt upplevdes en del svårigheter som kunde påverka samarbetet med patienten och tolken negativt. Faktorer som nämns är till exempel tolkens egenskaper, tolkens beteenden, tidsbrist, patienternas oro över tolkens tystnadsplikt samt svårigheter att bilda en relation till patienten. Slutsats: Tolken är nödvändig för en god vårdkvalitet trots att det kan finnas svårigheter vid arbetet med tolkar. I framtiden behövs det mer forskning om hur just sjuksköterskor upplever arbetet med tolkar och vilka konkreta åtgärder som kan vidtas för att överbrygga de svårigheter som framkom i detta examensarbete.

Livmoderhalscancer är en vanlig cancerform som kan drabba kvinnor. Tumören delas in i olika stadium, från stadium I till och med IV. Det finns tre olika behandlingsformer som består av strålbehandling, cytostatikabehandling och kirurgisk behandling. Syftet med litteraturstudien är att beskriva upplevelser av livskvalité hos kvinnor med livmoderhalscancer. Metoden i litteraturstudien utgick från Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes i databassökningen. Artiklarna genomgick tre urval, de 10 artiklarna som valdes ut svarade på litteraturstudiens syfte, alla artiklarna bestod av kvantitativ metod. I resultatet framgick det att psykiska och fysiska upplevelser påverkade kvinnans livskvalité kopplat till de olika behandlingsformerna och dess biverkningar. Resultaten i litteraturstudien utformade tre kategorier, leva mellan hopp och förtvivlan, biverkningar som förändrar livet och förändrad livssituation genom nedsatt sexualitet. I slutsatsen visade sig kvinnors livskvalité bli påverkad både under och efter behandlingarna. Biverkningarna av behandling var det som påverkade kvinnor mest. Sexualiteten kan bli förändrad genom behandling för sin livmoderhalscancer.

No description available.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt hälsoproblem och en av de främsta anledningarna till kvinnors ohälsa. Hälso- och sjukvården möter ofta kvinnor som utsätts för våld av en manlig partner inom en relation. Att hjälpa våldsutsatta kvinnor är således hälso- och sjukvårdens ansvar, inte minst för sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor. Sjuksköterskors upplevelser av att ställa frågor om intimt partnervåld påverkar hur ofta kvinnor tillfrågas. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor upplever och uppfattar att tillfråga kvinnliga patienter som besöker hälso- och sjukvården om våldsutsatthet. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts utifrån studier med kvalitativ ansats. Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskor upplevde flertalet barriärer och olika känslor av att tillfråga kvinnor om våld. Sjuksköterskors upplevda barriärer var brist på kunskap, tid, mannens närvaro och negativa känslor. Positiva känslor och ett uppbyggt förtroende hos kvinnan ökade frekvensen av frågeställandet. Slutsats: Denna litteraturstudie visar att sjuksköterskor upplever såväl negativa som positiva känslor i mötet med våldsutsatta kvinnor, samt när de ställer frågor om våldsutsatthet. Sjuksköterskor och barnmorskors upplevda hinder för att ställa frågor om våld skulle kunna reduceras genom en stressreducerad arbetsmiljö, utbildning och praktisk träning i att ställa frågor om våld. Upplevt stöd från kollegor är viktigt, likaså tydliga riktlinjer och handlingsplaner.

Introduktion: Stroke är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd som kan ge livslånga funktionsnedsättningar som följd. Sjuksköterskor spelar en betydande roll i omvårdnaden samt i främjandet av god återhämtning hos patienter som drabbats av stroke. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av stroke. Metod: En litteraturstudie utfördes som utgick från Polit och Beck´s (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed, som resulterade i tio vetenskapliga artiklar som genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Polit och Beck’s (2012) granskningsmallar. Resultat: Två huvudkategorier hittades: Organisationen har betydelse med underkategorierna Samarbete, Sjuksköterskans roll, Sjuksköterskans kompetens samt Tidsbrist. Omvårdnaden är komplex med underkategorierna Svårigheter och utmaningar, Relation med patient och anhörig och Prioriterade åtgärder. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde kunskapsbrist, tidsbrist, underbemanning, samarbetssvårigheter samt oklarheter kring sin roll. Positiva aspekter som lyftes fram var bra samarbete och kommunikation inom vårdteamet samt betydelsen av tillgång till erfaren personal inom strokesjukvård. Sjuksköterskorna belyste även prioriterade omvårdnadsåtgärder samt viktiga aspekter vid bemötande av patienter som drabbats av stroke.

No description available.

Bakgrund. Inom sjukvården är det viktigt med fungerande kommunikation. Det finns många felkällor och bristande kommunikation gör att både patientsäkerheten och arbetsmiljön blir lidande. Inom svensk sjukvård finns det flera olika standardiserade kommunikationsverktyg där SBAR är det vanligaste. Syfte: Att undersöka huruvida det finns evidens i den vetenskapliga litteraturen för kommunikationsverktyget SBAR. Metod. Deskriptiv litteraturstudie med systematisk ansats. Granskning av 24 vetenskapliga artiklar. Resultat. Litteraturgranskning indikerar att SBAR är ett effektivt kommunikationsverktyg som förbättrar kommunikationen och samarbetet mellan yrkesprofessioner. SBAR gav en förbättrad arbetsmiljö och bidrog till en ökad struktur. SBAR gav en förbättring av patientsäkerhet genom ökad förmåga att identifiera kritiskt sjuka patienter. Patienternas upplevelse var ett förbättrat bemötande vilket gjorde dem mer nöjda med vården. SBAR var mycket uppskattat men trots detta var det dålig följsamhet till verktyget. Slutsats. SBAR stärker kommunikationen och effektiviserar det tvärprofessionella samarbetet. Det ger en förbättrad arbetsmiljö och ett mer strukturerat arbetssätt. SBAR förbättrar patientsäkerheten genom minskad mängd avvikelser samt att personalen blir bättre på att identifiera kritiskt sjuka patienter. Dock var följsamheten förhållandevis låg. Utbildning i SBAR är en förutsättning för att det ska användas korrekt. / Background. In the health setting effective communication is important. There are many sources of error and lack of communication makes both the patient safety and the work environment suffer. There are multiple standardized communication tools and SBAR is the most common in Swedish health care. This study was done to compile the state of knowledge about SBAR. Methods. Descriptive literature review with systematic approach. Review of 24 scientific articles. Results. SBAR is an effective communication tool that improves communication and cooperation between professions. SBAR gave an improved work environment and contributed to increased structure. It also gave an improvement in patient safety by increasing the ability to identify critically ill patients. The patients experienced an improved attitude, which made them more satisfied with the care. SBAR was highly appreciated but despite this there was poor adherence to the tool. Conclusion. SBAR is a good communication tool because it strengthens communication and streamlines cross-professional cooperation. It provides a better work environment and a more structured work approach. SBAR improves patient safety by reducing the amount of near misses and making the staff better able at identifying critically ill patients. However, the adherence was relatively low. Education in SBAR is a prerequisite for it to be used properly.

<p><strong>Bakgrund</strong>: I samhället är det stort fokus på hälsa och livsstilsförändringar och det motiverande hälsosamtalet är ett verktyg som fått stor uppmärksamhet inom hälso- och sjukvården. <strong>Syfte:</strong> Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hälsosamtal, där Motiverande samtal (MI-metoden) har använts som arbetsredskap.</p><p><strong>Metod</strong>: Med en systematisk litteraturstudie har artiklar sökts i Cinahl, PubMed och Elin@Kalmar. Tolv artiklar kvalitetsgranskades och av dessa ingår elva i resultatet. Innehållsanalys av artiklarna resulterade i två huvudkategorier och fem underkategorier. <strong>Resultat:</strong> Sjuksköterskornas erfarenheter gav nya insikter om den egna rollen samt patienternas ökade delaktighet i hälsosamtalet. Sjuksköterskornas användning av MI-metoden gav varierande utfall i studierna avseende effekt på livsstilsförändringar. MI-utbildningens längd visade ingen koppling till uppnådda livsstilsförändringar hos patienterna, men upprepade tränings- och handledningstillfällen var viktiga faktorer i lärandeprocessen för sjuksköterskorna. <strong>Slutsats: </strong>MI-metoden är ett användbart verktyg för att<strong> </strong>främja sjuksköterskors och patienters delaktighet i hälsosamtal, medan effekten avseende livsstilsförändringar visar varierande resultat. För att sjuksköterskor ska kunna motivera och stödja patienter vid livsstilsförändringar finns behov av ett utbildningskoncept i MI-metoden med tydliga kvalitetskrav där hänsyn tas till sjuksköterskors individuella färdigheter. Fortsatt forskning i form av observationsstudier behövs för att undersöka om det finns okända faktorer som påverkar MI-metodens utfall.</p>

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede och deras närstående, hur sjuksköterskan påverkas i dessa situationer samt hur sjuksköterskan hanterar detta. Författarna ville också undersöka vilket stöd sjuksköterskan får i dessa situationer. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie och totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultatet visade att sjuksköterskor upplevde tidsbrist i samband med vård i livets slutskede samt oro för patienten och dennes närstående. Väntade dödsfall var lättare att hantera jämfört med oväntade och plötsliga dödsfall. Sjuksköterskorna upplevde att det kunde vara jobbigt att kommunicera med den döende patienten och att brist på erfarenhet kunde resultera i att patienten inte fick den bästa möjliga vård. Vårdsituationerna påverkade sjuksköterskorna så att de upplevde stress och frustration. För att hantera dessa situationer användes strategier som skratt och humor i personalgruppen och tillsammans med den döende patienten samt att engagera andra sjuksköterskor eller professioner i vården runt den döende för att avlasta sjuksköterskan. Sjuksköterskorna fick stöd av andra sjuksköterskor genom samtal. Nyutexaminerade sjuksköterskor kände ett behov av utbildningar eller kurser i ämnet. Genom att tillägna sig erfarenhet om vård i livets slutskede påverkades sjuksköterskorna positivt och de kände sig allt tryggare i dessa vårdsituationer. Nyckelord: Sjuksköterska, upplevelser, döende patienter

Urininkontinens är ett vanligt förekommande problem främst hos kvinnor som påverkar kvinnornas välbefinnande och livskvalitet. Sjuksköterskan bör ha goda kunskaper angående vilka omvårdnadsåtgärder som kan användas vid urininkontinens och visa ett respektfullt bemötande till patient och närstående. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder lämpliga för kvinnor med urininkontinens. Metoden var en litteraturstudie som baserades på vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Granskningen av artiklarna byggde på Polit och Becks niostegsmodell som förklarar hur en litteraturstudie är uppbyggd. Artiklarna valdes ut och studerades noga med en granskningmall från Polit och Beck. Elva kvantitativa artiklar svarade mot syftet och ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Resulatet framkom i fyra huvudkategorier: Bäckenbottenträning med underkategorin bäckenbottenträning med hjälp av blåsdagbok, fysisk aktivitet, blåsträning med hjälp av blåsdagbok samt akupunktur. Bäckenbottenträning visade sig vara den mest använda åtgärden för kvinnor med urininkontinens tätt följt av blåsträning. Akupunktur gav bra effekt för behandling av urininkontinens. Varierande resultat gällande positiva och negativa aspekter framkom genom alla kategorier. Slutsats: Oavsett vilka åtgärder som utfördes visade samtliga artiklar i litteraturstudien på ett minskat urinläckage.