<p><strong>Bakgrund: </strong>Palliativ vård för barn är en relativt ny disciplin som fordrar stort känslomässigt engagemang av sjuksköterskan som kan pendla mellan motstridiga emotioner och sällan lämnas oberörd efter ett barns död. Viktigt är att samla kunskap för att få en djupare förståelse av den palliativa vården för barn. <strong>Syfte: </strong>Var att genom en litteraturstudie belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn i livets slutskede. <strong>Metod: </strong>Sexton vetenskapliga artiklar som analyserats enligt latent innehållsanalys låg till grund för litteraturstudien. <strong>Resultat: </strong>Sjuksköterskorna upplevde ambivalenta känslor och en inre stress uppkom i samband med yttre och inre krav. Sjuksköterskorna kände att de saknade kunskap och erfarenhet av att ge palliation till barn i livets slutskede och stöd till deras familj och önskade därav att få mer stöd från kollegor, utbildning och handledning i deras arbete. Sjuksköterskorna upplevde ändå känslor av meningsfullhet i sitt arbete då de kände att de gav något unikt. <strong>Diskussion: </strong>Sårbarheten utgjorde en svaghet hos de sjuksköterskor som inte kunde hantera svåra känslor eller följde deras eget samvete. Samtidigt ansågs sjuksköterskornas sårbarhet vara en styrka då de i sitt moraliska ansvar öppnade upp och svarade an barnet och familjens behov. <strong>Konklusion: </strong>Sjuksköterskor behöver fördjupade kunskaper för att klara av att vårda barn i livets slut. Detta för att minska en känsla av otillräcklighet och ensamhet.</p>

Bakgrund: Palliativ vård för barn är en relativt ny disciplin som fordrar stort känslomässigt engagemang av sjuksköterskan som kan pendla mellan motstridiga emotioner och sällan lämnas oberörd efter ett barns död. Viktigt är att samla kunskap för att få en djupare förståelse av den palliativa vården för barn. Syfte: Var att genom en litteraturstudie belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn i livets slutskede. Metod: Sexton vetenskapliga artiklar som analyserats enligt latent innehållsanalys låg till grund för litteraturstudien. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde ambivalenta känslor och en inre stress uppkom i samband med yttre och inre krav. Sjuksköterskorna kände att de saknade kunskap och erfarenhet av att ge palliation till barn i livets slutskede och stöd till deras familj och önskade därav att få mer stöd från kollegor, utbildning och handledning i deras arbete. Sjuksköterskorna upplevde ändå känslor av meningsfullhet i sitt arbete då de kände att de gav något unikt. Diskussion: Sårbarheten utgjorde en svaghet hos de sjuksköterskor som inte kunde hantera svåra känslor eller följde deras eget samvete. Samtidigt ansågs sjuksköterskornas sårbarhet vara en styrka då de i sitt moraliska ansvar öppnade upp och svarade an barnet och familjens behov. Konklusion: Sjuksköterskor behöver fördjupade kunskaper för att klara av att vårda barn i livets slut. Detta för att minska en känsla av otillräcklighet och ensamhet.

Bakgrund: Miljoner människor lämnar sina hem av olika anledningar för att bosätta sig i ett nytt land. Adekvat kommunikation är grunden för att skapa en god relation människor emellan, vilket är essentiellt i mötet med nyanlända flyktingar och immigranter. Syfte: Att få en överblick över sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av kommunikation i mötet med nyanlända flyktingar och immigranter i hälso- och sjukvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Datainsamlingen har skett i databaserna CINAHL och PubMed, vilket genererade 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre huvudteman identifierades, språkbarriärer, tolkning och kulturella skillnader. Gemensamt var att deltagande sjuksköterskor av olika anledningar upplevde det svårt att kommunicera med nyanlända flyktingar och immigranter på grund av språkbarriären. Flera ansåg det enklare att ta hjälp av anhöriga och flerspråkiga kollegor än att anlita tolk. Kulturella skillnader påverkade grundsynen på symtom och behandling, vilket inverkade på kommunikationen i mötet med nyanlända flyktingar och immigranter. Slutsats: En god kommunikation är grunden för att bygga goda relationer människor emellan. Det vilar ett stort ansvar på sjuksköterskans personliga kompetens för att komma runt språkbarriären och kulturella skillnader. Upplevelsen av tolksituationer och professionella tolkar varierade hos sjuksköterskor beroende på deras personliga erfarenheter. / Background: Millions of people leave their homes for different reasons to settle in a new country. Adequate communication is the foundation when it comes to building good relationships, which is essential encountering newly arrived refugees and immigrants. Aim: To survey nurses experiences of communication meeting newly arrived refugees and immigrants in health care. Methods: The study was conducted as a literature review. The databases CINAHL and PubMed were used for data collection, which generated in 15 scientific articles. Results: Three main themes were identified, language barriers, interpretation and cultural differences. Commonly for most participating nurses was that they experienced difficulties in communicating with newly arrived refugees and immigrants because of language barriers. Several nurses preferred using bilingual staff and patient relatives rather then applying a interpreter. Cultural differences influenced the conception of symptoms and treatment, which affected the communication encountering newly arrived refugees and immigrants. Conclusions: An adequate communication is the foundation in building good relationships between human beings. Great responsibility lies on nurses’ personal competence in order to cross the language barrier and cultural differences. The nurses’ perceptions of situations involving different kinds of interpreters diverge depending on their personal experiences.

No description available.

Bakgrund Palliativ vård innebär symtomlindring av obotliga tillstånd, som hos barn kan vara bland annat cancersjukdomar eller vissa neurologiska tillstånd. Att få palliativ vård som barn är en rättighet enligt WHO. Barnen upplevde ett behov av att ha sina föräldrar nära. Föräldrarna upplevde att de tappade sin föräldraroll när deras barn vårdades palliativt. Föräldrarna hade olika synpunkter på hur en sjuksköterska som arbetade med barn i palliativ vård borde vara och hur vården skulle bedrivas. Sjuksköterskans uppgift är att symtomlindra och stödja både barn och föräldrar inom en familjecentrerad omvårdnad. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård av barn på sjukhus. Metod En beskrivande litteraturstudie som identifierat 11 artiklar genom databaserna Medline via PubMed och Cinahl. Dessa artiklar har analyserats och tematiserats till denna litteraturstudie. Resultat Sjuksköterskor upplevde att omvårdnaden bedrevs ojämlikt, till följd av otillräckliga riktlinjer. Det uppstod även etiska dilemman inom den palliativa barnsjukvården, som kunde röra sig om kommunikationsproblem, samt att sjuksköterskor upplevde att en del barn blev övervårdade. Sjuksköterskor upplevde emotionella svårigheter, som på bästa sätt bearbetades via reflektionssamtal. Huvudkategorier som identifierats var Sjuksköterskors upplevelser av förutsättningarna inom palliativ barnsjukvård, etiska dilemman, övervård, känslomässig tyngd, att vårda vid livets slut samt reflektionssamtal. Slutsats Sjuksköterskor upplevde osäkerhet i arbetet med barn i palliativ vård, till följd av bristande riktlinjer, utbildning och kunskap. Det uppstod etiska dilemman i vårdandet, och sjuksköterskorna kunde uppleva emotionella svårigheter, som kunde påverka omvårdnaden. Därför behövde sjuksköterskorna tid för reflektion för att klara av att utföra omvårdnad. / Background The main purpose in palliative care is relieve of symptoms from conditions that’s not curable. For children, these conditions can be cancer or some neurologic diseases. Getting palliative care as a child is a right according to WHO. The children wanted their parents. The parents felt that they lost their parental role when their children were cared for palliatively. The parents had different views on how a nurse in palliative child care should be, and how the care should be conducted. The nurse's task is to relieve symptoms and support both children and parents in a family-centered care. Aim The aim of this study was to describe nurses' experiences with palliative care of children in hospitals. Method A descriptive literature study that identified 11 articles through the databases Medline via PubMed and Cinahl. These articles have been analyzed and thematized for this literature study. Results Nurses felt that nursing was conducted unequally, as a result of inadequate guidelines. There were also ethical dilemmas in palliative child care, which could be about communication problems, and that nurses felt that some children were over-cared for. Nurses experienced emotional difficulties, which were best processed through debriefing. Main categories identified were; The Nurses experience of Prerequisites in Palliative Child Care, Ethical Dilemmas, Over-Care, Emotional Load, At the End of Life and Debriefing. Conclusion Nurses experienced uncertainty in working with children in palliative care, due to lack of guidelines, education and knowledge. Ethical dilemmas arose in the care, and the nurses could experience emotional difficulties that can affect nursing. Therefore, the nurses need time for reflection to be able to perform Nursing of the children.

Bakgrund Palliativ vård innebär symtomlindring av obotliga tillstånd, som hos barn kan vara bland annat cancersjukdomar eller vissa neurologiska tillstånd. Att få palliativ vård som barn är en rättighet enligt WHO. Barnen upplevde ett behov av att ha sina föräldrar nära. Föräldrarna upplevde att de tappade sin föräldraroll när deras barn vårdades palliativt. Föräldrarna hade olika synpunkter på hur en sjuksköterska som arbetade med barn i palliativ vård borde vara och hur vården skulle bedrivas. Sjuksköterskans uppgift är att symtomlindra och stödja både barn och föräldrar inom en familjecentrerad omvårdnad. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård av barn på sjukhus. Metod En beskrivande litteraturstudie som identifierat 11 artiklar genom databaserna Medline via PubMed och Cinahl. Dessa artiklar har analyserats och tematiserats till denna litteraturstudie. Resultat Sjuksköterskor upplevde att omvårdnaden bedrevs ojämlikt, till följd av otillräckliga riktlinjer. Det uppstod även etiska dilemman inom den palliativa barnsjukvården, som kunde röra sig om kommunikationsproblem, samt att sjuksköterskor upplevde att en del barn blev övervårdade. Sjuksköterskor upplevde emotionella svårigheter, som på bästa sätt bearbetades via reflektionssamtal. Huvudkategorier som identifierats var Sjuksköterskors upplevelser av förutsättningarna inom palliativ barnsjukvård, etiska dilemman, övervård, känslomässig tyngd, att vårda vid livets slut samt reflektionssamtal. Slutsats Sjuksköterskor upplevde osäkerhet i arbetet med barn i palliativ vård, till följd av bristande riktlinjer, utbildning och kunskap. Det uppstod etiska dilemman i vårdandet, och sjuksköterskorna kunde uppleva emotionella svårigheter, som kunde påverka omvårdnaden. Därför behövde sjuksköterskorna tid för reflektion för att klara av att utföra omvårdnad. / Background The main purpose in palliative care is relieve of symptoms from conditions that’s not curable. For children, these conditions can be cancer or some neurologic diseases. Getting palliative care as a child is a right according to WHO. The children wanted their parents. The parents felt that they lost their parental role when their children were cared for palliatively. The parents had different views on how a nurse in palliative child care should be, and how the care should be conducted. The nurse's task is to relieve symptoms and support both children and parents in a family-centered care. Aim The aim of this study was to describe nurses' experiences with palliative care of children in hospitals. Method A descriptive literature study that identified 11 articles through the databases Medline via PubMed and Cinahl. These articles have been analyzed and thematized for this literature study. Results Nurses felt that nursing was conducted unequally, as a result of inadequate guidelines. There were also ethical dilemmas in palliative child care, which could be about communication problems, and that nurses felt that some children were over-cared for. Nurses experienced emotional difficulties, which were best processed through debriefing. Main categories identified were; The Nurses experience of Prerequisites in Palliative Child Care, Ethical Dilemmas, Over-Care, Emotional Load, At the End of Life and Debriefing. Conclusion Nurses experienced uncertainty in working with children in palliative care, due to lack of guidelines, education and knowledge. Ethical dilemmas arose in the care, and the nurses could experience emotional difficulties that can affect nursing. Therefore, the nurses need time for reflection to be able to perform Nursing of the children.