När en förälder drabbas av en allvarlig fysisk sjukdom kan barn eller ungdomar som närstående uppleva det otryggt och oroligt. Sjuksköterskans ansvar kring barn och ungdomar som närstående består exempelvis av att fatta beslut för en ökad möjlighet till att återfå en god hälsa, antingen förbättra, bibehålla eller stödja människor i den aktuella situationen. Konsekvensen av bristande stöd till barn och ungdomar kan leda till att psykisk ohälsa utvecklas. Syftet i detta examensarbete var att belysa sjuksköterskans upplevelse vid möte med barn och ungdomar till föräldrar med allvarlig fysisk sjukdom. Metoden som används i examensarbetet är en litteraturöversikt enligt Friberg (2022, s. 185). Resultatet visar att sjuksköterskor upplever mötet med barn och ungdomar som närstående till en allvarligt fysiskt sjuk förälder som utmanande. Utmaningarna grundas i känslor av otillräcklighet och att hantera den egna sårbarheten. Kunskapsbrist beskrivs vara bidragande orsak till deras upplevelser. Genom att arbeta utifrån olika strategier upplever sjuksköterskor att det bidrar till betydelsefulla möten med barn och ungdomar, detta kan leda till att barnet eller ungdomen känner sig sedd och bekräftad. För att kunna möjliggöra en god vård och en trygghet för de närstående behöver sjuksköterskan få mer kunskap genom utbildning inom ämnet. Genom att se och bekräfta barn och ungdomar kan det även hjälpa föräldrarna hur de ska kommunicera med sina barn. Blir inte barnet eller ungdomen inkluderad i vården bidrar det till att lidandet ökar.

Venös insufficiens är ett sjukdomstillstånd som kan ge upphov till venösa bensår vilket är det vanligaste svårläkta bensåret. Tillståndet kännetecknas av en lång sårläkningsprocess med påtaglig recidivrisk efter utläkt sår. Understödjande behandling i form av egenvård har en betydande roll för sårläkning samt i förhindrande av återfall. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av kompressionsterapi och fysisk aktivitet som egenvårdsåtgärder hos patienter med venösa bensår. En litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar, varav åtta med kvalitativ ansats och en med mixad metod där den kvalitativa delen granskats och inkluderats i studien. Resultatet presenteras i tre identifierade huvudteman; Behovet av att vara delaktig, Utmaningar i relation till egenvård samt Välbefinnande. Diskussionen innefattar bland annat behovet av kunskap och individanpassade egenvårsåtgärder och vilken betydelse det har för patientens upplevelse av egenvård och följsamheten till behandlingen. Vidare diskuteras vem som bär främsta ansvaret till att egenvårdsbehandlingen inleds och efterlevs samt vilka konsekvenser utförandet eller avsaknaden av egenvård kan generera i förhållande till patientens upplevda hälsa och välbefinnande.

Sammanfattning Bakgrund: Behovet av tolk vid vårdrelaterade besök har ökat i samband med den ökade migrationen till Europa. Drygt en miljon människor på flykt ifrån krig och förföljelser beräknades år 2015 passera inom ramarna av Europa, vilket är den genom tiden största migrationen till Europa dokumenterad. Detta innebär att dagens sjuksköterskor kommer att ställas inför allt fler sammanhang där det finns ett behov av en tolk. Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor bär sjuksköterskor på ett ansvar att förmedla begriplig information till patienten vilket gör att tolkar behöver bokas in vid vårdmöten där ett tolkbehov finns. Brister kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten hotas patientsäkerheten och vårdkvaliteten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att använda sig av en tolk inom hälso- och sjukvården. Metod: Denna litteraturstudie gjordes med en kvalitativ ansats som baserades på 9 vetenskapliga artiklar. Vid kvalitetsgranskningen av dessa artiklar användes CASP mallen som används som mall för kvalitativa studier. Analysen gjordes med Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i 2 huvudkategorier och 7 underkategorier. De 2 huvudkategorierna är Behovet av att använda en tolk samt Problematik kring tolkanvändning. Slutsats: För att kunna kommunicera med och förmedla information till en patient som inte talar samma språk som sjuksköterskan behövs en tolk. Utan en tolk vid vårdmötet där behovet finns kan sjuksköterskan inte verifiera patientens tillstånd och försäkra sig om att patienten förstått vad som sagts under vårdmötet. Trots nödvändigheten och behovet att ha med en tolk finns det begränsningar och problem kring tolkanvändning som missförstånd, feltolkning av tolken samt brist på tolktillgänglighet. Sammanställningen av studien kan bidra till en ökad förståelse för tolkens betydelse för kommunikationen och kommunikationens betydelse för vårdkvaliteten. Vidare forskning kring ämnet kan vara att belysa om utbildning i tolkanvändning har någon inverkan på vårdmötet när en tolk nyttjas.

Bakgrund: Varje år drabbas ett flertal patienter inom slutenvården av vårdrelaterade infektioner (VRI). Det påverkar inte bara individens hälsotillstånd utan även samhället i stort genom höga kostnader. Att följa de basala hygienrutinerna är betydande för att undvika uppkomsten av VRI. Sjuksköterskan har därmed ett ansvar att följa de riktlinjer som finns kring hygienrutiner för att på så sätt kunna bedriva en säker vård och minska uppkomsten och spridning av bakterier.   Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner.  Metod: Metoden som användes var litteraturöversikt och baseras på tio stycken artiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed.   Resultat: I litteraturöversikten framkom flera faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner. De primära orsakerna visade sig vara kunskap och utbildning. Sjuksköterskans arbetsmiljö och hälsa visade sig även vara betydelsefulla vid hanteringen av hygienrutiner.   Sammanfattning: I resultatet framkom att kontinuerlig utbildning är viktigt för att öka kunskapen hos sjuksköterskor. Genom att skapa en arbetsmiljö där material finns att tillgå kan hygienrutinerna förbättras. / Background: Every year, a number of patients in hospital care suffer from a healthcare-associated infection (HAIs). It affects not only the individual’s state of health but also society at large through high costs.  It is necessary to follow the hygiene routines to avoid the occurrence of HAIs. The nurse thus has a responsibility to follow the guidelines that exist regarding hygiene routines in order to be able to conduct safe care and reduce the emergence and spread of bacteria.  Aim: The aim of the study is to examine which factors affecting the nurse’s compliance with basic hygiene routines.   Method: The method used was a literature review and is based on ten articles from the databases Cinahl Complete and PubMed.  Results: In the literature review, several factors emerged that affect the nurse's adherence to basic hygiene routines. The primary reasons turned out to be knowledge and education. The nurse's work environment, work culture and the impact of hygiene also proved to be important in the management of hygiene routines.  Conclusion: The result showed that continuous training is important for increasing the nurse’s knowledge. By creating a work environment where materials are available, hygiene routines can be improved.

Bakgrund Sömn är ett mänskligt grundläggande behov och essentiellt för upplevd hälsa. Under sömnen sker kroppens fysiska och psykiska återhämtning. Inom slutenvård är det vanligt att patienter drabbas av sömnbrist och sjuksköterskans roll blir viktig för att hjälpa patienter till förbättrad sömn. Genom att sammanställa kunskap från patienters upplevelser av olika sömnrelaterade omvårdnadsåtgärder kan viktig kunskap för sjuksköterskans profession genereras. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse av omvårdnadsåtgärder vid sömn inom slutenvård. Metod Studien bestod av en icke-systematisk litteraturöversikt där artiklar inhämtats genom systematiska databassökningar i två databaser. Studiens resultat baseras på 17 vetenskapliga originalartiklar som analyserats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Genom integrerad analys som vald metod för dataanalys presenterades resultatet översiktligt utifrån kategorier. Resultat I resultatet redovisades tre huvudkategorier med sju subkategorier. Inom slutenvård framkom det att icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som dämpar ljud och ljus förbättrar sömnkvaliteten. Likväl även personcentrerade omvårdnadsåtgärder. Genom att lyssna på den enskilda och individanpassa sömnrelaterade omvårdnadsåtgärder kan en förbättrad sömnkvalitet inom slutenvården uppnås. Utifrån patienters upplevelser inom slutenvård är även upplevt välbefinnande av betydelse för sömnkvaliteten. Vidare betonades sjuksköterskans rutinmässiga omvårdnadsåtgärder. Från patienters upplevelser anses nattliga observationer/rutinkontroller försvåra en sammanhängande sömn. Därför är det viktigt att omvårdnadsåtgärder planeras tillsammans med patienten och därefter utförs med dennes kännedom och delaktighet. Slutsats Från den här litteraturstudien framkom det att det finns utmärkande sömnrelaterade omvårdnadsåtgärder som patienter gemensamt anser förbättra sömnen inom slutenvård trots att både sömnbehov och sömnrutiner har en stor individuell spridning. Genom att sjuksköterskan ser och tar del av patienters upplevelser av sömn inom slutenvård, kan en ökad medvetenhet och kunskap gällande vilka sömnrelaterade omvårdnadsåtgärder som patienter anser främja sömn leda till att de prioriteras. Därmed kan sjuksköterskan öka patienternas möjligheter till förbättrad sömnkvalitet inom slutenvården och bidra till ökat välmående och förbättrad hälsa. / Background Sleep is a basic human need and essential for perceived health. During sleep, physical and mental recovery takes place. It is common among inpatients to suffer from sleep deprivation and the nurse's role becomes important in helping patients improve sleep. By listening to inpatients' experience of sleep-related nursing interventions, important knowledge for the nurse's profession can be generated. Aim The aim was to describe patients' experience of nursing interventions regarding sleep in inpatient care. Method The study consisted of a non-systematic literature review. The results of the study are based on 17 original scientific articles, which have all been analyzed according to Sophiahemmet University's assessment basis for quality review. Through integrated analysis, results were presented in an overview based on main- and subcategories. Results The result reported three main categories with seven subcategories. In inpatient care, it was found that non-pharmacological nursing interventions that reduce sound and light improve sleep quality. Among the non-pharmacological nursing interventions was also personcentered care mentioned as helpful for inpatients sleep. From patients' experiences, it also clarified that experience well-being is important for the quality of sleep. Furthermore, the routine regarding nursing interventions were emphasized including that nocturnal observations were considered disturbing for coherent sleep and involving the patient in the planning of their care was mentioned as sleep-promoting. Conclusions From this literature study, it became evident that whilst both sleep needs and routines have a significant individual spread there are various sleep-related nursing interventions that patients unanimously consider as sleep-promoting. By listening to patients’ experiences of sleep in inpatient care, an increased knowledge regarding sleep-related interventions can be gained and interventions that promote sleep can be prioritized. With more knowledge, the nurse can increase patients' opportunities for improved sleep quality in inpatient care and contribute to increased well-being and improved health.