No description available.

No description available.

Bakgrund Sverige har ett ansvar att erbjuda god hälso- och sjukvård, även vid katastrofer och allvarliga händelser. För att detta ska kunna uppnås behöver sjuksköterskor kunskap för att känna sig säkra på sitt arbete. Lärdomar kan fås av erfarenheter och upplevelser från tidigare händelser för att stärka den katastrofmedicinska beredskapen. Litteraturöversiktens teoretiska utgångspunkt var sårbarhet då katastrofer och allvarliga händelser försätter sjuksköterskan i en sårbar situation. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av vård på vårdinrättningar vid allvarliga händelser och katastrofer. Metod Metoden som användes var litteraturöversikt. Artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Detta resulterade i 15 inkluderande artiklar som sammanställdes i en matris. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades i tre steg. Resultat Tre teman identifierades med tillhörande subteman. Det första var Sjuksköterskors arbetssituation under pågående katastrof, som beskrev sjuksköterskors långa arbetsdagar, hög arbetsbelastning och arbetsuppgifter. Det andra var Psykosocial påverkan hos sjuksköterskor som innefattade olika aspekter av psykisk påverkan och vikten av ta stöd av både kollegor och närstående. Det tredje temat var Beredskap och utbildning, där behovet av utbildning och kunskap framkom. Slutsats Under pågående katastrofer är av stor vikt att korrekt information nås ut till sjuksköterskor. Arbete under katastrof kan innebära långa arbetsdagar med hög arbetsbelastning, och i vissa fall en förändrad arbetsmiljö. Det finns likheter i arbetsuppgifter oberoende av vad som har inträffat. Sjuksköterskor behöver besitta en förmåga att vara kreativa i sitt arbete på grund av bristande resurser, som ofta kan förekomma under katastrof. Det kollegiala stödet är viktigt då arbete i katastrof kan innebära en stor psykisk påverkan. Många sjuksköterskor upplever att det är svårt att skilja på privatliv och det professionella, då sjuksköterskor i vissa katastrofer kan bli påverkade även privat. Sjuksköterskor anser att det finns behov av mer utbildning och realistiska katastrofövningar. / Background Sweden has a responsibility to provide high-quality health care, even in the event of disasters. To achieve this, nurses need knowledge to feel confident in their work. Lessons can be learned from experiences from past disasters to strengthen disaster preparedness. The theoretical point of view of this literature review was vulnerability, as disasters put nurses in a vulnerable situation. Aim The aim was to illustrate nurses’ experiences in providing care at healthcare institutions during disasters. Method The method used was literature review. Article searches were conducted in the databases CINAHL and PubMed. This resulted in 15 included articles compiled into a matrix. The quality of the articles was reviewed and then analyzed in three steps. Results Three themes with accompanying sub themes were identified. The first was Nursing during the disaster, which described the nurses’ long working days, high workloads and tasks. The second was Psychosocial influence on nurses that included various aspects of psychological influence and the importance of support from both colleagues and relatives. The third theme was Preparedness and education, where the need for education and knowledge emerged. Conclusions During disasters, accurate information must reach nurses. Working during disasters can mean long days with high workload, and in some cases changed work environment. There are similarities in tasks regardless of what caused the disaster. Nurses need to have the ability to be adaptive in their work due to a lack of resources, which can often occur during disasters. Collegial support is important, as work in disasters can have major a psychological impact. Many nurses find it difficult to distinguish private life from the professional, as nurses in certain disasters can be affected even privately. Nurses believe there is a need for more education and realistic disaster exercises.

Bakgrund: När människor hamnar i flera traumatiska händelser kan de utveckla posttraumatiskt stressyndrom, PTSD som är en psykisk diagnos och kan förekomma på grund av trauma av svåra och livshotande tillstånd, exempelvis våld, sexuella övergrepp, krig och/ eller andra aktuella lidanden. För att kunna uppnå goda behandlingsresultat och ett hälsofrämjande tillstånd spelar en god omvårdnad en betydelse för patienters vård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser i möten med hälso- och sjukvården vid posttraumatiskt stressyndrom.  Metod: En allmän litteraturöversikt. En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för att besvara syftet. CINAHL- Complete och PubMed var de akademiska databaser som valdes till studien. Artiklarna analyserades med Fribergs analys (2017). Resultat: Efter analysen av de artiklar som besvarade syftet sammanställdes resultatet till tre huvudkategorier: Patienters upplevda brister, Tillräcklig information och Betydelsen av bemötande. Resultatet var baserat på åtta artiklar med kvalitativa metoder från följande länder: Australien, Kanada, Sydafrika och USA.  Slutsats: Sjuksköterskor har ett moraliskt yrke och all vård börjar i möte med patienter. Ett effektivt möte avgör vårdens värde. Ett gott bemötande leder till trygghet hos patienter. En professionell kommunikation i möten med patienter bidrar till en personutveckling och ger möjligheter att patienter förstår sina tillstånd. En god kunskap och förståelse av PTSD kommer att hjälpa sjuksköterskor att bidra till en effektiv vård.