Bakgrund: Tuberkulos är en av en mest spridda sjukdomarna i världen, men finns främst i Afrika och Asien. Det finns botemedel mot tuberkulos men ändå avlider över en och en halv miljon människor av tuberkulos varje år. Omvårdnaden av patienter smittade med tuberkulos är numera den primära behandlingen och det är sjuksköterskor som har ansvaret för omvårdnaden. Därmed är det av stor vikt att belysa sjuksköterskors upplevelser av tuberkulossmittade patienter, för att belysa hur deras kunskap och kompetens ska kunna tas tillvara. Syfte: Att belysa sjuksköterskor upplevelser av omvårdnaden med tuberkulossmittade patienter Metod: En integrerad litteraturstudie som följer Polit & Becks nio steg. Litteratursökningen söktes i två databaser, Cinahl och PubMed. Litteraturstudien bygger på nio kvalitativa och tre kvantitativa studier. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor upplever missnöje med sin arbetssituation på grund av flera olika orsaker. Brister i arbetsmiljön som bristande samarbete mellan personalen den organisation de arbetar för, samt bristande samarbete mellan kollegor. Sjuksköterskans arbetsplats är en arbetsplats med hög smittorisk och därtill råder det brist på flera olika faciliteter. Även gamla tankesätt som fortfarande är förankrade i flera samhällen försvårar sjuksköterskornas omvårdnadsarbetet. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att arbetsmiljön är bristfällig, vilket anses leda till bristande omvårdnad, som genererar en låg vårdkvalitet. Sjuksköterskor upplever även rädsla för att bli smittade med tuberkulos då de är en utsatt riskgrupp. Brist på flera faciliteter och brist på stöd från egna organisationen kan vara bidragande orsaker till sjuksköterskor rädsla för smitta. Sjuksköterskor upplevde också att omständigheter för vissa patientgrupper var en bidragande orsak till varför patienter hade svårigheter att fullfölja behandlingar.

Sverige har blivit ett mångkulturellt land vilket innebär att sjuksköterskan möter patienter från olika kulturer som är i behov av palliativ vård. Detta gör det viktigt att belysa i vilken grad sjuksköterskan har förmåga att hantera svårigheter som kan förekomma vid vård av patienter med olika kulturella bakgrunder i palliativ vård. Syftet med arbetet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av transkulturell palliativ vård. Metoden som används är en kvalitativ litteraturöversikt grundad på 11 artiklar som beskriver sjuksköterskans upplevelser av transkulturell palliativ vård. Artiklarna har eftersökts i databaserna CINAHL, Medline och PubMed. Resultatet visar att kommunikation är en viktig del för att kunna erbjuda vård och omsorg med kvalitet till patienter med olika kulturella bakgrunder. Förståelse för patientens verbala och icke-verbala kommunikation är väsentlig för att kunna skapa en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten inom palliativ vård. Att använda tolk kräver att sjuksköterskans har kompetens och kunskap om hur man kommunicerar genom tolk för att kunna överbrygga kommunikationshinder. Resultatet visar att olika kulturella föreställningar skapar utmaningar vid transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Sjuksköterskans kunskap om kulturella skillnader är viktigt för att kunna undvika missförstånd och konflikter.  Resultatet visar också att medvetenhet, kulturell sensibilitet, patientens autonomi och familjen, är de faktorer som har betydelse för att kunna ge en god transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Uppsatsen visar att sjuksköterskans generella kunskap om kulturell känslighet, respekt och öppenhet för olika kulturella skillnader och empati kan vara viktiga förutsättningar för att undvika kulturella utmaningar i transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Sjuksköterskans förmåga att ge vård som är individanpassad med ett holistiskt synsätt för patientens situation och god kommunikation är viktigt för att kunna utföra god transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. / Sweden has become a multicultural country which means that nurses encounter patients from diverse cultural backgrounds that in need of palliative care, this makes it important to examine the ability of nurse on how to deal with difficulties that may occur in the caring for patients in transcultural palliative care.The purpose of this study is to describe nurse’s experience in transcultural palliative care. A literature review based on 11 articles describing nurse’s experiences in transcultural palliative care. The articles used in the study are qualitative articles and has been researched in the database CINAHL, Medline and PubMed.The results show that communication has a vital part in providing a quality care for patients with different cultural backgrounds. An understanding of the patient's verbal and non-verbal communication is essential in order to create a good relationship between the nurse and the patient in palliative care. Using an interpreter requires that the nurse has the skills and knowledge of how to communicate through an interpreter in order to overcome communication barriers. The results show that different cultural beliefs can create challenges in transcultural nursing in palliative care. The nurse's knowledge of cultural differences is important in order to avoid misunderstandings and conflicts. The result also shows that awareness, cultural sensitivity, patient autonomy and the family, are the factors that are important to give a good transcultural nursing in palliative care.The thesis shows that nurses' general knowledge about cultural sensitivity, respect and openness to different cultural differences and empathy may be important prerequisites for avoiding cultural challenges in transcultural nursing in palliative care. The nurse's ability to provide care that is personalized with a holistic view of the patient's situation and good communication is essential in order to perform good transcultural nursing in palliative care.

Bakgrund Våld i nära relation är ett globalt och allvarligt problem och cirka en fjärdedel av världens kvinnor över 15 år har någon gång blivit utsatt fysiskt och/eller psykiskt av en manlig partner. Konsekvenserna av våldet kan yttra sig i både fysiska och psykiska symptom. Sjuksköterskan bör besitta kunskap om våld i nära relation för att uppmärksamma tecken och erbjuda adekvat omvårdnad. Syfte Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relation. Metod Designen för denna litteraturöversikt är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter, och baseras på 12 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL som publicerades mellan 2015–2023. Dataanalysen är genomförd enligt Fribergs femstegsanalys för kvalitativ forskning. Resultat Resultatet från analysen presenteras i fyra huvudkategorier med tio tillhörande underkategorier; Att tala om våldet, Vården och samhällets betydelse, Emotionella reaktioner och Kunskap och erfarenhet. Slutsats Att möta patienter utsatta för våld i nära relation är ett utmanande arbete. Ett personcentrerat förhållningssätt ligger till grund för att hantera samt identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relation. Det saknas tydliga riktlinjer på arbetsplatsen och samarbetet mellan olika instanser är bristfälligt, likaså det samhälleliga stödet till en våldsutsatt kvinna. För att öka kunskapen hos sjuksköterskor behövs mer och kontinuerlig utbildning. / Background Intimate partner violence is a global and serious problem and about a quarter of the world’s women over the age of 15 have at some point been exposed physically and/or psychologically by a male partner. The consequences of the violence can manifest themselves in both physical and psychological symptoms. The nurse should possess knowledge of intimate partner violence to pay attention to the signs and to offer adequate care. Aim To describe nurses’ experiences of meeting women exposed to intimate partner violence. Method The design of this literature review is a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews and is based on 12 scientific articles from the PubMed and CINAHL databases that were published between 2015-2023. The dataanalysis is carried out according to Friberg's five-step analysis for qualitative research. Results The results from the analysis are presented in four main categories with ten associated subcategories.: Talking about the violence, The importance of care and society, Emotional reactions and Knowledge and experience. Conclusions Meeting patients exposed to intimate partner violence is challenging work. A personcentered approach is the basis for handling and identifying women exposed to intimate partner violence. There is a lack of clear guidelines in the workplace and the cooperation between different authorities/institutions is insufficient, as well as societal support for a woman who has been subjected to violence. To increase the knowledge of nurses, more and continuous education is needed.

Bakgrund Sjuksköterskor vårdar patienter dygnet runt och skapar relationer både med patienter samt närstående. Att bedriva god vård kräver för det första professionell och yrkesspecifik kunskap i form av ämneskunskaper, personliga färdigheter, värderingar och etik. För det andra krävs det mer generiska kompetenser som är gemensamma för alla i teamet, så kallade kärnkompetenser. Palliativ vård innebär att förbättra patientens livskvalitet genom att lindra symtom. Den varken påskyndar eller skjuter upp döden, men den integrerar psykologiska och andliga aspekter av patientvård. Palliativ vård betyder att man med engagemang och omtanke försöker åstadkomma bästa möjliga lindrade behandling.  Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av palliativ vård. Metod En systematisk litteraturundersökning genomfördes för att besvara syftet med en kvalitativ studiedesign. PubMed och CINAHL användes för databassökningar. 15 artiklar valdes, varav 10 av dessa artiklar användes i resultatdelen. Resultat I resultatdelen framkom sjuksköterskornas upplevelser av den palliativa vården och deras upplevelser av kommunikation med patienter, anhöriga och vårdpersonal. Dessutom framkom sjuksköterskornas upplevelser av den medicinska utrustningen samt stöd och samarbete. Slutsats Sjuksköterskorna uttryckte olika känslomässiga upplevelser av den palliativa vården. Sjuksköterskorna blev känslomässigt involverade när de vårdade de döende patienterna, särskilt när de hade vårdat patienterna under en längre tid och när de hade fått lära känna patienten och familjen. Sjuksköterskorna ansåg att brist på tid var ett hinder för att lyssna och kommunicera med patienterna. Vissa sjuksköterskor upplevde stolthet över sitt arbete och de tyckte att det var en unik möjlighet att vara inblandade i patienternas sista tid i livet. / Background: Nurses care for patients countinuely and create relationships with patients and relatives. To provide good care requires firstly, professional knowledge in the form of subject knowledge, personal skills, values ​​and ethics. Secondly, more generic competencies are required that are common to everyone in the team, called core competencies. Palliative care involves improving the patient's quality of life by relieving symptoms. It neither accelerates nor postpones death, but it integrates psychological and spiritual aspects of patient care. Palliative care means that you try to achieve the best possible palliative treatment with commitment and care. Aim: The aim of this literature study was to shed light on the nurse's experiences and experiences of palliative care. Method: A systematic literature review was conducted to answer the purpose of a qualitative study design. PubMed and CINAHL were used for database searches. 15 articles were selected, of which 10 of these articles were used in the results section. Results: In the results section, the nurses' experiences of palliative care and their experiences of communication with patients, relatives and care staff emerged. In addition, the nurses' experiences of the medical equipment as well as support and cooperation emerged. Conclusion The nurses expressed different emotional experiences of palliative care. The nurses became emotionally involved when caring for the dying patients, especially when they had cared for the patients for a long time and when they had gotten to know the patient and the family. The nurses considered that lack of time was an obstacle to listening and communicating with the patients. Some nurses felt proud of their work and they thought it was a unique opportunity to be involved in the patients' last days in life.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en ökande folkhälsosjukdom som till stor del orsakas av ohälsosammalevnadsvanor. Det är viktigt att sjuksköterskan utöver sin specialistkompetens, omvårdnad, har denkunskap som krävs för att kunna hjälpa patienter att motiveras till egenvård och livsstilsförändringargenom motiverande samtal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter avatt motivera vuxna patienter med diabetes typ 2 till egenvård och livsstilsförändringar. Metod: Studienär en allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Studien resulterade i 3 kategorier och 6underkategorier; Vikten av kunskap (otillräcklig utbildning & utbildning ökar sjuksköterskanssjälvförtroende), Sjuksköterskans hinder (maktlöshet och hopplöshet & Sjuksköterskans upplevelser avpatienternas beteenden och attityder), Stöd från organisationen (ekonomiska brister & behovet av tid)som besvarade studiens syfte och problemformulering. Diskussion: Sjuksköterskorna upplevdekunskapsbrist gällande att motivera patienter till att utföra egenvård och livsstilsförändringar. Ekonomi,resurser och tidsbrist hade en påverkan på sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskor som fått utbildninginom hantering av patienter med diabetes typ 2 upplevde vården mer lättsam med förbättradevårdresultat. Slutsats: Vården av patienter med diabetes typ 2 kan förbättras om sjuksköterskor harkunskap, tid och stöd för att kunna utöva personcentrerad vård och för att motivera patienter tillegenvård och livsstilsförändring / Background: Type 2 diabetes is an increasing public-health disease largely caused by unhealthylifestyle habits. It is important that nurses, in addition to their specialized competence, have theknowledge required to help patients to be motivated to self-care and lifestyle changes throughmotivational interviewing. Aim: Describe nurses' experiences of motivating adult patients with type 2diabetes to self-care and lifestyle changes. Method: General literature review with a qualitativeapproach. Results: The study resulted in 3 categories and 6 subcategories; Importance of knowledge(insufficient education & education increases the nurse's self-confidence), nurse's obstacles(powerlessness & hopelessness & nurse's experiences of patients' behaviors and attitudes), Support fromthe organization (financial shortages & the need for time) that answered the study's purpose andproblem formulation. Discussion: The nurses experienced lack of knowledge regarding motivatingpatients to perform self-care and lifestyle changes. Finances, resources and lack of time had an impacton the nurses' work. Nurses who received training in management of type 2 diabetes perceived thecare to be more straightforward with improved outcomes. Conclusion: The care of patients with type 2diabetes can be improved if nurses have the knowledge, time and support to practice person-centeredcare to motivate patients to self-care and lifestyle changes.