<p>Syftet med denna uppsats är att utifrån ett sociologiskt perspektiv försöka betona arbetssituationen i hemtjänsten. Vi har gjort en kvalitativ studie och vårt empiriska material är intervjuer med områdeschefer och undersköterskor. Resultatet visar att arbetsmiljön i hemtjänsten är stressig och att yrket anses ha låg status. Det framkommer att en del sjukskrivningar beror på tung arbetsbörda men det kan oxå bero på ens livssituation. Projektet Möjligheternas Hemvård kommer redovisas i uppsatsen och är ett förändringsarbete som kommer genomföras i hemtjänsten. Resultatet har redovisats i teman som som är gemensamma svar utifrån informanterna. Dessa teman är arbetsmiljön, yrkets status, sjukskrivningar, Möjlighternas Hemvård och män i hemtjänsten. I vårt arbete ska ni nu ska läsa har vi försökt att problematisera någar av de faktorer som berör arbetssituationen inom hemtjänsten.</p>

<p>I denna uppsats har vi studerat hur företag arbetar för att minska antalet sjukskrivningar. Detta genom att titta på vilka förebyggande samt rehabiliteringsåtgärder som olika företag vidtar. Faktorerna bakom sjukskrivningarna är många, de kan vara psykiska eller fysiska och bero på arbetsmiljön, arbetsuppgifterna eller problem på det privata planet.</p><p>Våra frågeställningar har varit; vilka de största orsakerna till sjukskrivningar är, hur företag går tillväga när en sjukskrivning uppkommer, hur arbetet med att minska sjukskrivningar ser ut samt vilka effekter detta arbete har.</p><p>Den teoretiska referensram som vi använt oss av handlar om förebyggande och rehabiliteringsåtgärder. Vi tar även upp möjliga orsaker och arbetsgivarens ansvar då vi tycker att det är nödvändigt för att få en förståelse av situationen.</p><p>Vår empiri bygger på intervjuer med personer från tre företag; Korsnäs AB, Scana Steel Söderfors AB och en organisation som vill vara anonym, därför kallad Organisation X. Den personalansvariga på varje företag har fritt fått berätta hur deras företag arbetar med att minska antalet sjukskrivningar.</p><p>Det vi kommit fram till i denna uppsats är att företag är medvetna om vilka kostnader en sjukskrivning medför och hur viktigt det är med förebyggande åtgärder. Företagen har olika tyngdpunkt i sitt förebyggande arbetet. Korsnäs lägger tyngdpunkten på att ha en så bra arbetsmiljö som möjligt, medan Scana och Organisation X lägger tyngdpunkten på att få individen att ta eget ansvar. Företagens förebyggande arbete beskrivs att vara baserat på varje företags egna behov.</p>

<p>Sedan 1997 har sjukfrånvaron i Sverige fördubblats och kostnaden uppgick år 2003 till närmare 40 miljarder kronor. De demografiska förändringarna och minskade skatteintäkter i kombination med ökade offentliga utgifter är stora utmaningar för framtidens välfärdsfinansiering. Med hjälp av regressionsanalys vill vi undersöka om de kommunala skillnaderna i sjukskrivningar kan förklaras av den kommunala arbetslösheten år 2003. Vi vill även ta reda på om det finns förklaringar till varför en del kommuner har högre sjukfrånvaro än andra. Resultaten analyseras utifrån teorier om nyttomaximering och Moral Hazard. Vårt resultat visar på fem signifikanta variabler på fem procents nivån. Dessa är arbetslöshet, förtidspensionärer, andelen 45-64 år, glesbygdskommuner och varuproducerande kommuner. Vår slutsats är att de geografiska skillnaderna i sjukfrånvaron inte enbart förklaras av den kommunala arbetslösheten. Trots ett signifikant samband är förklaringsgraden låg. Det som förklarar de kommunala skillnaderna är till störst del de demografiska faktorerna. Vid sidan av demografin påverkar även kommunkaraktär och den sociala interaktionen sjukfrånvaron.</p>

<p>Denna uppsats behandlar daglig väderpåverkan på anmälda respektive avslutade sjukskrivningar i tolv svenska regioner under perioden 1987-1990. Väderdata från SMHI består av soltid, temperatur och nederbörd. Sjukskrivningsdata är kopplade till väderstationsdata. Undersökningarna är differentierade för tre dimensioner: påbörjade/avslutade sjukskrivningar, sommar-/vinterhalvår samt kvinnor/män. Vi har funnit att sol har en signifikant dämpande effekt för anmälda sjukskrivningar under sommarhalvåret.</p><p>Kvinnor reagerar dessutom till skillnad mot män på väderomslag i soltid över vinterhalvåren när det gäller att avsluta sjukskrivningar.</p>

Sedan 1997 har sjukfrånvaron i Sverige fördubblats och kostnaden uppgick år 2003 till närmare 40 miljarder kronor. De demografiska förändringarna och minskade skatteintäkter i kombination med ökade offentliga utgifter är stora utmaningar för framtidens välfärdsfinansiering. Med hjälp av regressionsanalys vill vi undersöka om de kommunala skillnaderna i sjukskrivningar kan förklaras av den kommunala arbetslösheten år 2003. Vi vill även ta reda på om det finns förklaringar till varför en del kommuner har högre sjukfrånvaro än andra. Resultaten analyseras utifrån teorier om nyttomaximering och Moral Hazard. Vårt resultat visar på fem signifikanta variabler på fem procents nivån. Dessa är arbetslöshet, förtidspensionärer, andelen 45-64 år, glesbygdskommuner och varuproducerande kommuner. Vår slutsats är att de geografiska skillnaderna i sjukfrånvaron inte enbart förklaras av den kommunala arbetslösheten. Trots ett signifikant samband är förklaringsgraden låg. Det som förklarar de kommunala skillnaderna är till störst del de demografiska faktorerna. Vid sidan av demografin påverkar även kommunkaraktär och den sociala interaktionen sjukfrånvaron.

I denna uppsats har vi studerat hur företag arbetar för att minska antalet sjukskrivningar. Detta genom att titta på vilka förebyggande samt rehabiliteringsåtgärder som olika företag vidtar. Faktorerna bakom sjukskrivningarna är många, de kan vara psykiska eller fysiska och bero på arbetsmiljön, arbetsuppgifterna eller problem på det privata planet. Våra frågeställningar har varit; vilka de största orsakerna till sjukskrivningar är, hur företag går tillväga när en sjukskrivning uppkommer, hur arbetet med att minska sjukskrivningar ser ut samt vilka effekter detta arbete har. Den teoretiska referensram som vi använt oss av handlar om förebyggande och rehabiliteringsåtgärder. Vi tar även upp möjliga orsaker och arbetsgivarens ansvar då vi tycker att det är nödvändigt för att få en förståelse av situationen. Vår empiri bygger på intervjuer med personer från tre företag; Korsnäs AB, Scana Steel Söderfors AB och en organisation som vill vara anonym, därför kallad Organisation X. Den personalansvariga på varje företag har fritt fått berätta hur deras företag arbetar med att minska antalet sjukskrivningar. Det vi kommit fram till i denna uppsats är att företag är medvetna om vilka kostnader en sjukskrivning medför och hur viktigt det är med förebyggande åtgärder. Företagen har olika tyngdpunkt i sitt förebyggande arbetet. Korsnäs lägger tyngdpunkten på att ha en så bra arbetsmiljö som möjligt, medan Scana och Organisation X lägger tyngdpunkten på att få individen att ta eget ansvar. Företagens förebyggande arbete beskrivs att vara baserat på varje företags egna behov.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett sociologiskt perspektiv försöka betona arbetssituationen i hemtjänsten. Vi har gjort en kvalitativ studie och vårt empiriska material är intervjuer med områdeschefer och undersköterskor. Resultatet visar att arbetsmiljön i hemtjänsten är stressig och att yrket anses ha låg status. Det framkommer att en del sjukskrivningar beror på tung arbetsbörda men det kan oxå bero på ens livssituation. Projektet Möjligheternas Hemvård kommer redovisas i uppsatsen och är ett förändringsarbete som kommer genomföras i hemtjänsten. Resultatet har redovisats i teman som som är gemensamma svar utifrån informanterna. Dessa teman är arbetsmiljön, yrkets status, sjukskrivningar, Möjlighternas Hemvård och män i hemtjänsten. I vårt arbete ska ni nu ska läsa har vi försökt att problematisera någar av de faktorer som berör arbetssituationen inom hemtjänsten.

Tidigare forskning har påvisat att det fanns vissa skillnader i hur kvinnor och män påverkades av att vara sjukskrivna. De vanligaste diagnoserna, oavsett kön, är muskel- och ledsjukdomar samt psykiska diagnoser. Syftet med denna studie var att urskönja likheter och skillnader i kvinnors och mäns upplevelser och konsekvenser av sin sjukskrivning samt hur deras medverkan i Nystart uppfattades. Ett annat syfte var att öka kunskapen om hur företag kan hjälpa sina anställda tillbaka till sysselsättning. Nystart är en enhet inom ett svenskt företag där sjukskrivna får hjälp att omskolas för att återgå till sysselsättning. Tre kvinnor och två män intervjuades. Analysen gjordes genom en induktiv och deduktiv tematisk analys. Resultatet påvisade att det fanns vissa likheter och skillnader i kvinnornas och männens upplevelser men inga anmärkningsvärda variationer vilket gjorde det svårt att dra några generella slutsatser. Framtidsperspektivet framkom som en viktig del, vilket borde lyftas fram för vidare studier.

Denna uppsats behandlar daglig väderpåverkan på anmälda respektive avslutade sjukskrivningar i tolv svenska regioner under perioden 1987-1990. Väderdata från SMHI består av soltid, temperatur och nederbörd. Sjukskrivningsdata är kopplade till väderstationsdata. Undersökningarna är differentierade för tre dimensioner: påbörjade/avslutade sjukskrivningar, sommar-/vinterhalvår samt kvinnor/män. Vi har funnit att sol har en signifikant dämpande effekt för anmälda sjukskrivningar under sommarhalvåret. Kvinnor reagerar dessutom till skillnad mot män på väderomslag i soltid över vinterhalvåren när det gäller att avsluta sjukskrivningar.

Bakgrund: Genom att beskriva definitioner av stress och fysisk aktivitet får läsaren en inblick i dagens situation. Genom att jämföra arbetsmiljölagen och de vanligaste modellerna kan man se vissa gemensamma nämnare. Forskning visar att mer än var fjärde anställd påverkas av arbetsrelaterad stress, vilket är dyrt för samhället då 50-60 % av sjukfrånvaron har ett samband med arbetsrelaterad stress.   Metod: Designen som använts i denna uppsats är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Olika databaser utnyttjades och de sökord som användes var fysisk aktivitet och arbetsrelaterad stress i olika kombinationer.   Resultat: Denna litteraturstudie undersöker möjligheterna att använda fysisk aktivitet för att förebygga arbetsrelaterad stress. Genom att analyser de artiklar som användes har författarna funnit bevis för att fysisk aktivitet är en viktig faktor vid förebyggande av arbetsrelaterad stress. Andra viktiga faktorer som hittats är beteendetyper, miljö och livsstil.  Syfte: Faktorer som påverkar fysisk aktivitet.  Slutsats: Avslutningsvis bör fortsatt forskning fokusera på att hitta nya vägar för att få fram bättre och lättare strategier, för att göra det möjligt för flera aktörer att använda sig av dessa, både organisatoriskt och individuellt. Fysisk aktivitet bör i framtiden ses som ett verktyg i utveckling mot arbetsrelaterad stress.