Licentiatavhandling Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund Endometrios är den tredje vanligaste gynekologiska sjukdomen i Sverige. Endometrios innebär att livmoderslemhinnans celler fäster i omkringliggande vävnad och orsakar inflammatoriska förändringar. Endometrios är en kronisk sjukdom med diffusa symtom och kunskapen om sjukdomen är låg. Det medför ökad risk för att kvinnorna blir missförstådda och kränkta vid bemötandet då hälso- och sjukvårdspersonalen tror att kvinnorna istället lider av psykosomatiska besvär. Det tar cirka sju till tio år innan korrekt diagnos ställs. Syfte Att beskriva hur hälso- och sjukvården kan bemöta kvinnor med endometrios för att minska vårdlidande. Metod Litteraturstudie har valts där 15 vetenskapliga artiklar analyserats utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori där vårdlidande ingår. Databaserna Academic Search Elite, CINAHL, PsycINFO och PubMed har använts vid artikelsökning, därefter har artiklarna lästs igenom, granskats och värderats utifrån Sophiahemmet Högskolas mall för granskning av artiklar. En manifest innehållsanalys har sedan gjorts. Resultat Resultatet redovisas under de fyra aspekterna av vårdlidande; kränkning av värdighet, fördömelse, maktutövning och utebliven vård. Vårdlidande kan minskas genom att vårdtagaren blir bemött med förtroende och respekt, får stöd och information och att en god kommunikation finns mellan vårdgivare och vårdtagare. Vårdtagarens symtom måste tas på allvar och vårdgivaren behöver ha god kunskap och utbildning inom endometrios. Teamsamverkan kan möjliggöra att vårdtagarens behov tillgodoses. Slutsats För att lindra vårdlidande och ge ett gott bemötande bör sjuksköterskan hålla sig ajour gällande ny forskning om endometrios och ha ett holistiskt synsätt. Hälso-och sjukvårdspersonal måste ha kunskap om sjukdomens symtom och skapa förtroende till vårdtagaren.

Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik - 2FE25E, VT 2017 Författare: Kristin Carlsson och Petra Sandahl Handledare: Helena Forslund Titel: Rätt vård till rätt patient, vid rätt tillfälle och i rätt tid – En fallstudie om produktions- och kapacitetsplanering inom sjukvården i Region Kronoberg. Bakgrund: Hälso- och sjukvården står inför ökande kostnader och en åldrande befolkning som behöver mer vård, och de kommande åren kommer svensk sjukvård behöva hantera flera stora utmaningar. Därför måste de ekonomiska och personella resurser som finns användas så effektivt som det går, vilket är vad produktions- och kapacitetsplanering handlar om. Sedan några år tillbaka arbetar delar av sjukvårdsorganisationen i Region Kronoberg med produktions- och kapacitetsplanering, och år 2015 fattades ett beslut att påskynda införandet.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur en verksamhet arbetar med produktions- och kapacitetsplanering, vilka hinder för införandet som har funnits samt vilka effekter arbetssättet haft på verksamhetens effektivitet. Metod: Studien har haft ett positivistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt. Forskningsmetoden som har använts har varit en kvalitativ fallstudie. Datainsamlingen har primärt varit i form av semistrukturerade intervjuer men kompletterats med internt material från medverkande i studien. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av mönsterjämförelser. Slutsatser: Utifrån det material som samlats in under studien har det varit möjligt att sammanställa hur Region Kronobergs modell för produktions- och kapacitetsplanering ser ut och den uppvisar stora likheter med andra modeller för produktionsstyrning. De betonar dock till skillnad mot annan teori vikten av att identifiera och åtgärda potentiella förbättringsområden. Det har även sammanställts vilka olika hinder för implementeringen som har identifierats och upplevts. Produktions- och kapacitetsplanering har även medfört flera effekter, bland annat insikt i verksamheten och därigenom bättre beslutsunderlag för styrning, bättre resursutnyttjande samt har underlättat arbetet. Däremot är det oklart hur väntelistorna och tillgängligheten har påverkats, dock går det ändå att säga att det finns en tendens att produktions- och kapacitetsplanering kommer att leda till det bättre.

Bakgrund: Sverige har blivit ett allt mer mångkulturellt land vilket ställer krav på vården och vårdpersonalen. Grupper som utgör etniska eller kulturella minoriteter har visats ha sämre hälsa och det finns stora skillnader i tillgång till och kvalitet på sjukvården till dessa grupper. Transkulturell omvårdnad definieras som att vårda personer från en annan kulturell bakgrund. Kulturell kompetens betyder att vara medveten om sin egen kulturella kontext och möta patienter med en annan kulturell bakgrund på ett icke-dömande sätt. Syfte: Att belysa vårdpersonals upplevelser av att vårda personer med en annan kulturell bakgrund i Sverige. Metod: Studien är genomförd som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats för att få en överblick över kunskapsläget inom området. 13 vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats. Resultat: Kategorierna Kommunikationens betydelse för en jämlik vård och Utmaningen i att hantera kulturella skillnader framkom. Diskussion: Språkbarriärer gör vårdpersonalen osäker, men jämlik vård förutsätter fungerande kommunikation, med eller utan tolk. För att kunna ge en patientsäker och jämlik vård måste alla patientgrupper oavsett ursprung eller förutsättningar ges ett kulturkompetent bemötande och få personcentrerad omvårdnad av vårdpersonal med bred kompetens.

Licentiatavhandling Ronneby : Blekinge tekniska högskola, 2007.

Diss. Stockholm : Tekniska högskolan, 2001.

Lic.-avh. Stockholm : Handelshögskolan, 2005.